Senaste kommentarerna i forumet

Hade en till fundering...Jag gjorde en dum sak för snart ett år sedan. Jag var otrogen och min sambo fick mig att berätta detta ca 1 månad efter att det hade hänt. Detta ledde till att vi började i familjerådgivning. Min sambo tog detta svek väldigt hårt och jag vet att han kämpar med detta fortfarande. Jag är inte stolt över detta även om mitt handlande kanske har en förklaring. Jag vet att det inte är bra gjort och jag har aldrig gjort om det. Jag vet inte vad som är värst; att bli bedragen en gång än att gång på gång, år ut och år in bli bedragen pga av spriten.
nu är det detta han tar upp när jag inte vill ha sex, han berättar att han drömmer varje natt att jag är otrogen och att han inte får sova. Jag har ju iallafall inte svikit honom mera men förstår att tilliten är förstörd. Men han har ju sårat mig var och varannan helg sedan i somras och fortsatt dricka och jag har bara stått där som ett fån och räddat och vårdat och försökt få honom att må bättre igen. Trots att vi pratat hos terapeuten så hamnar vi tillbaka i vårt ekorrhjul igen.
Jag försöker hitta min skuld i detta och se vad jag kan göra för att allt ska bli bättre men jag hittar ingen annan lösning än att han blir nykter, jag har fastnat där... Kört fast så att säga!!

Tack för inläggen, det är så skönt att höra att ni förstår vad jag menar. Jag vet att jag måste göra något...!! Ibland önskar jag att det ska hända mig nåt som gör att allt bara stannar upp, som om allt bara blir tyst och man sen vaknar upp och tar tag i saker. Jag vill inte dö men en "liten olycka" som gjorde att jag hamnade på sjukhus och fick lite distans och att min sambo kanske fick sig en tankeställare....men jag vill ju inte mina barn så ont. Jag vet att de behöver mig. Vi kom iväg på skotertur igår men halva dagen hade ju gått innan vi kom iväg och det som retar mig är ju att han gjorde som han gjorde kvällen innan. Appropå detta med sex. Det är det han kör med hela tiden....han gör som han gör eftersom han inte får ha så mycket sex han vill. Då rannsakar jag mig själv och erkänner att jag inte alls har lika stor lust som honom. Jag har haft sex många gånger trots att jag inte haft riktig lust, "för husfridens skull". Nu har jag dock bestämt mig för att aldrig ha det mer om jag inte vill. I lördags sade han att "vi har bara sex på dina villkor"....jag vill iallfall inte ha det med honom som vet hur jag mår när han dricker. Eller han har kanske inte förstått hur illa han gör mig. Jag måste försöka skriva ner stödord så att jag kommer ihåg vad jag ska säga när jag ska prata med honom. Alla planerar inför påsken då de väntar främmande och ett trivsamt firande...jag bara våndas. Jag ska jobba nätter och jag vill inte att barnen ska ha det jobbigt när jag inte är hemma. Vårt umgänge finns inte längre vi har nog egentligen aldrig haft nåt riktigt umgänge tillsammans, har olika kompisar på varsitt håll. Vi har egentligen bara våra underbara barn tillsammans. Är det någon som kan berätta för mig hur ni har löst det praktiska med huslån, räkningar och billån mm. vid en separation. Vad har jag för rättigheter om han sätter käppar i hjulet för mig den dagen jag blir så stark att jag lämnar honom?

Ang gårdagens utflykt...varför blir jag så handlingsförlamad och sitter och väntar på honom och retar upp mig, varför åker jag inte bara själv och gör det jag vill? Det var faktiskt han som ville ut på söndagen, jag hade hellre åkt skidor, men valde att göra något med honom och så beter han sig så här.
Tack alla ni som stöttar här på forumet. Det har nästan blivit ett gift att läsa på forumet, måste in flera gånger om dagen. Känner att jag inte läst så mycket på de alkoholberoendenas länkar men jag har inte ork att sätta mig in i hur de tänker. Jag har läst "botten upp" och den sade väldigt mycket tycker jag. Jag försöker förstå mig på min sambo men jag blir bara arg över alla svek och lögner, orkar inte lägga ner någon mera energi på honom. Men jag tycker ju synd om honom och jag tycker ju om honom......

Måndag och jag är ledig, har en del att göra men kommer mig inte för. Ja, ja....ska väl peta i mig lite frukost kanske så orken kommer fram. Ha en bra dag alla. Idag skall jag vara nykter. Kram

Så borde de va :)

att när en missbrukare a) slutar dricka och b) ändrar sin hållning till omgivningen för att man inte orkar med den "roll" man själv hjälpt till (så tror jag) att försätta sig i - och som andra tacksamt anammar.... .... Jag tror att en sådan frändring är så djupgående att den utmanar alla relationer. Alla sätts i rörelse (som en mobil)... Alla måste hitta sin nya roll och plats.
En förändring är väl alltid en slags kris. Och en kris innebär alltid både fara och möjlighet.
Visst väljer vi att tro på möjligheten?! Kram / mt

vara totalbefriad från alla synder just idag :) (Ursäkta, men kunde inte låta bli:) / mt

Kanske att det bland de beroende finns de som i grunden, primärt, är medberoende? Som tidigt "lärt sig" att läsa av omgivningen, att tolka obefintliga signaler, ta hand om, ta ansvar för. Som bär tunga bördor...

Kanske att det bland de de beroende, de som vuxit upp med missbruk och kan ha fått "genen" i arv, ligger nära till hands att när bördan av egna och andras bekymmer blir för tung söka den tillfälliga vilan i glaset? Och så är den medberoende en av de beroende med dubbla bördor att bära och frigöra sig ifrån.

Kanske - om det är så - att detta är vanligare bland kvinnor som (ännu) är uppfostrade till omsorg och ansvar för andras väl och ve?

När en medberoende-beroende ändrar sitt mönster, som måste ändras från "två håll" påverkar det sannolikt omgivningen på flera sätt, från flera vinklar... / mt

I en annan tråd läser jag om att använda vin som krishantering - och problemen försvinner inte, vi snubblar över dem för att vi inte ser dem.

Att försöka fly eller dränka sorg & kriser är kanske att försöka sig på en genväg där omvägen att möta problemen "se sanningen i vitögat" är längre - men bär. Åtminstone kan den kännas längre i stunden när flyktvägen finns en armslängd bort - eller hur är det Adde brukar säga. Du formulerade dig bra igår V, som så ofta: omvägarna är nödvändiga för att samla på sig redskapen för att till slut lyckas genomföra den förändring man önskar - i detta fall varaktig nykterhet. Det gäller nog att man kan vara ärlig mot sig själv och se på omvägarna med klara ögon i så fall, då är det ju ändå en väg framåt om än lite längre.

En väg framåt om än lite längre. Just nu kommer jag ihåg att det också sägs att "genvägar kan vara senvägar" ... Vissa genvägar kan var fulla av oväntade hinder eller avgrundsdjupa faror.

I det du skriver läser jag in att du också ser en risk om man inte ser på omvägarna med klara ögon - så är det föstås... jag tänker på förnekelsen, den farliga förnekelsen. Och så tänker jag på Lisamari som ger sig (och relationen) ett år och jag tror att L-m "ser klart" och väljer en klok väg framåt, om än lite längre.

Jisses vad jag bluddrar på så här i tidigaste morgontimmen. Det är intressant med gamla talesätt, de innehåller ofta klokskap som håller också idag. Och det är härligt med vänner att bluddra med och pågående samtal.

Ha en fin dag alla som läser! / mt

Och jag e vaken, ledig i morgon så det är ingen fara. grönt the med honing kan vara boven. skö.nt iaf att vara

nykter. sov gott alla nattsuddare ute i cyberrymnden.

Men vill ge dig en Styrkekram, hoppas du kan känna att vi vill hjälpa dig!

Jag har medvetet valt bort nattvarden på jobbet sen rätt lång tid tillbaka. Dels för att jag inte vill utmana min nykterhet med att få i mig starkt nattvardsvin,och dels för att andra ska se att jag tar mitt liv på allvar. Och undermedvetet vill jag skapa debatt, vilket jag lyckats med. Alkoholens roll i kyrkan diskuteras som sak nu, jag som person är inte en del av snacket.
Men idag serverades alkoholfritt minsann. Det måste man göra när det är ekumeniskt och frikyrkorna är med. Dubbelmoral? Jo, det kan man kalla det. Nåväl, jag tog emot både bröd och vin idag och det kändes okej.

På kvällen frilansade jag i en kyrka som konsekvent kör alkoholfritt. Utan bekymmer tog jag ytterligare en sväng till altaret för att få ta del av sakramentet
Två nattvarder på en dag, det våras för oss alkisar i kyrkan

Hjärtat...
Jag förstår att det känns tufft... Men det är inte ditt fel!!! INTE!!
Att han häller över i andra flaskor är kanske ett tecken på att han egentligen vet att han dricker för mycket och vill dölja det..
Och du ska aldrig ställa upp på sex, det ska vara nåt ömesidigt, som man vill båda två, med respekt och ömhet... Utan undantag!!
Vännen, önskar jag hade en färdig lösning att ge dig, men det måste komma inifrån dig om det ska fungera...
Stora stora kramar...

Har läst din tråd och åter igen fängslas jag av att det är så mycket likheter i beteende och tankar.
Grattis till din långa nykterhet och tack för du delar med dig.

Jag upplever det som lite jobbigt att vara i en grupp när det blir ren fylla, man blir påmind om vad man själv gjort, hur man var.

Jag tror att en hel del vän relationer tar stryk, när man släpper taget om flaskan.
Lite kaka söker maka, man letar ju upp såna som man kan dölja sin konsumtion hos, som nynykter sitter man med ett gäng vänner vars enda gemensamma intresse var att bli full.

Det fantastiska är att de verkliga vännerna som man svikit, p g a att de inte drack så mycket, de finns kvar, när man vaknat upp ur koman.

Jag brottas verkligen med min relation till maken, men jag tänker vänta tills det gått ett år.
Förändras gör jag, eftersom tankar och händelser måste ses precis som de är. Jag känner att jag blir starkare, tryggare och mer självständig. Jag kan också vara riktigt deppig och sorgsen vissa dagar, men det är helt okey, så länge jag låter de känslorna få finnas.

Dessutom är det ju fantastiskt läkande med långa promenader med hunden
Men jag undrar faktiskt lite som du, hur är det för de med lång nykterhet. När det gått några år, vad händer ?
Sköt om dig och åter igen en kram
Lisamari

Jepp, Torsten levereade och det med besked, han e en riktig kämpe och otroligt bra på det han gör när det fungerar, men...nää ngt bra mansideal är han nog inte. Men det struntar jag i, jag har ingen ork över till någon som helst relation, jag vill vara ifred nu och försöka klara min förändring. Det är nog med det. Idag ska jag vara nykter för det är min rättighet som Lisa Marie skrev i en annan tråd här.

Än så länge går det framåt även om det är med myrsteg vissa dagar. Har nog vaknat upp fem över tolv istället för fem i. Har pratat rätt mycket med mina närmsta om varför ingen har försökt hjälpa mig, jag uppfattas som väldigt stark och den som nästan alla söker hjälp hos.
Känner mig lite som om jag höll på att drukna och alla står på stranden och tittar på, utan att inse att jag behöver hjälp.
Som jag sagt innan är spriten ett sätt att fly livet för mig och slippa alla problem, men nu när man skall ta tag i allt känns det ju enormt.

Så till min undran ni som har varit nyktra länge, höll era relationer och finns det några tips på hur man går vidare.
Har en jäkla depp i dag, men det kanske är bättre i morgon//Kram Kalla

♥ Bra skrivet tack

Kram tillbaka

hur jag menade just i relation till nykterheten... men jag tycker du viktoria har fångat det bra.

Kanske till vardags när jag tänker på det här... att det inte lönar sig att fuska sig igenom. Ett bra för- eller underarbete lönar sig i längden och blir ofta till slut den snabbaste vägen.

Å andra sidan... jag tänker på snigeln som tar en omväg runt den brinnande staden... Ibland måste man gå rakt igenom också, till exempel i sorg. Att försöka ta en omväg för att "komma ifrån" brukar slå tillbaka...

Visst är det fint att vi finns här så att vi tillsammans kan reda i de verkligt stora livsfrågorna:) Kram i söndagssolen! / mt

Ibland kanske omvägarna är nödvändiga för att samla på sig redskapen för att till slut lyckas genomföra den förändring man önskar - i detta fall varaktig nykterhet. Är det så du menar Mulletant?
Det gäller nog att man kan vara ärlig mot sig själv och se på omvägarna med klara ögon i så fall, då är det ju ändå en väg framåt om än lite längre.

Hej!

Har precis läst en bok som kom ut i dagarna so heter "Hopp, en handbok för nynyktra som är skriven av Anders Vigre. En av de bästa böcker jag läst när det gäller att finna nykterheten och drogfriheten. Den finns att köpa på alla stora nätbokhandlar eller på www.newserenity.se

Mvh, Hagge

det blir rätt nu... men jag har läst nånstans att ibland visar det sig att en omväg är en genväg. I mitt liv har det varit så ibland. Hela snigeldikten handlat egentligen om det... /mt

Huvudet på spiken...igen Lilja! Ja, det är ett j...a jobb! Och JA det finns så många bedrägliga tankar som lurar i vår långvarigt marinerade hjärna! Men precis som du tänker jag att det finns inga genvägar, men en massa omvägar.

du skrev Adde, jag har inga ord men loggade in för att skicka en kram! Jag instämmer i det Adde skrev från början till slut. Kram, fortsätt skriva! Det hjälper mer än man kan tro. / mt

är det svårt att formulera sig men en sak är verkligen viktig :

Det är INTE på något sätt ditt fel att din man dricker !! INTE på något sätt !!

Du ska inte slå på dig själv när inte relationen fungerar för att han dricker, självklart är det så att sexet inte fungerar när en är kraftigt påverkad. Det INTE heller ditt fel !

Du gör helt rätt som sätter upp dina planer på att lämna, men du måste också vara beredd att sätta dem i verket. Du och dina barn dras längre och längre ner i träsket om du inte gör något radikalt nu.

Det är jättebra att du skriver här och får ur dig dina tankar, det är en omöjlighet att bära dem själv.

Ta dina barn och dra iväg på fisketur med goda mackor och varm choklad !

Kram ♥

Jaha nu är det söndag morgon och jag sitter här som så många gånger förr... Ont i magen och ledsen. Fredagen började med att jag kom hem vid 17 tiden efter att ha handlat och varit med barnen på barnkalas. Då har han hunnit hälla upp en whiskey och en öl, han kom hem 16.15 efter jobbet så då var det väl det första han gjorde när han kom hem.... Jag sade något om det och kvällen blev sen vidare något sånär lugnt. Igår lördag var jag med barnen på utflykt hela dagen. Han följde inte då han var tvungen att jobba. När vi kom hem vid 19.30 hade han druckit så att han var märkbart påverkad, ni vet språket blir allorlunda och meningar upprepas och jag får en olustkänsla av att ingå i någon djupare diskussion med honom. Han hade sina glas i ett annat rum och gick dit och smuttade då och då. Jag blir bara mer och mer anti för varje minut. Sen kommer han och lägger sig och börjar treva och vill ha sex... Jag säger vänligt men bestämt att jag vill inte ha sex med honom när han är full men att han gärna fick hålla om mig. Han blev så sur och dum i munnen och började dra upp min otrohet igen. Jag orkade inte prata med honom. Han gick upp och somnade sedan i soffan där han låg tills i morse. När jag och barnen senare gick upp vid 8 så har han varit uppe en stund men gick och lade sig i sängen när vi kom upp. Jag är tusan inte säker på att han var helt nykter. Antingen har han druckit nu på morgonen eller också var han jättebakis. Jag hittade ramlösaflaskor som var tomma men som luktade whiskey. Han har alltså hällt över i en annan flaska för att prova dölja.... Jag tar åt mig och klandrar mig själv att detta är som det är. Jag kanske är provocerande och elak mot honom. Men jag blir såhär efter alla svek som fortsätter trots löften om förbättring. Jag har också svårt att leva upp till mina löften vad gäller mera sex eftersom jag inte får till det när jag hela tiden måste konkurrera med den där jävla flaskan och rädslan för att det ska drickas och när tilliten är borta. Idag är mitt självförtroende i botten och jag tror att jag föralltid kommer att välja att ha det så här. Vi skulle ut och fiska idag hade vi bestämt men det verkar inte som att det blir något av det då han sover och han inte kan köra något fordon..... Hjälp mig! Kan ni inte skriva några ord, några tankar...

helt klart med i matchen Lilja !!

Njut av dagen idag, det är den enda dag du kan påverka. Om du lägger dig nykter idag så vaknar du förmodligen nykter i morgon och kan ta ditt lilla morgonbeslut då :-))

Kram♥