Senaste kommentarerna i forumet

Innan jag började ifrågasätta mitt eget drickande så var ju jag också sådär, tyckte folk var lite tråkiga som inte drack, blev irriterad när det sippades istället för sveptes osv. Men idag känner jag bara för att täppa till truten på någon som ifrågasätter så som din kollega gjorde - ameh, sk-t i det du!

"Jag dricker inte just nu" säger jag om någon frågar. Kommer det följdfrågor säger jag helt enkelt att jag tror att jag mår bra av att inte dricka. Detta går ju liksom inte att ifrågasätta!

Visst är det så att man frågar sig vad det är med den där jäkla alkoholen?? Det är ju bara en dryck!! (fast det är ju det den inte är, det är ju det som är det läskiga!!)

gonattkram

...med att busa med ungarna eller att du sover gott efter ett gott samtal med den vackraste! Kram från mig (en sån där väldoftande icke vin-sunkig ;-)

Hej jag tänker att när du nu med överljudsfart är på väg in i svennebananlivet (och har teven kvar) vill jag gärna hjälpa till med ett litet tips.

Nämligen att James Frey, författaren till boken om behandlingshemmet som jag skrev om i förra veckan, kommer att vara gäst i ett teveprogram på onsdag.

Alltså är dags för Dompa att byta bubbel mot Babel!

Hö hö

Bara ett sista inlägg innan jag sluter mina blå. Kom att tänka på kollegan som var med på afterworken idag. Hon satt och ojade sig över min cola light, det skulle hon aaaaldrig dricka, "hellre dricker jag vatten" sa hon glatt och hinkade i sig sin starköl. Är det inte märkligt att det är okej att ifrågasätta varför jag inte dricker alkohol, okej att kritisera min alkoholfria dryck men hade jag frågat varför vi tvunget skulle sitta på en krog hade jag blivit totalt nedröstad och utbuad? Vad är det med den där jäkla alkoholen?

Knepigt. Nu ska jag sova. Och vakna lugn.

så fort jag har honom imom räckhåll - och det tar ett tag. Men jag ska vidarebefordra - det kommer att göra honom glad:)

Kram, kram / mt

Jag blev mest rädd för att ha fått i mig något jag absolut inte ville ha. Så ingen trigger just då i alla fall

Vad glad jag blir! Heja! :-)

Krama gubben från mig!
/H.

Jag har också läst en del av det som dreams1 skriver om och tar åt mig och samlar kraft för att bryta med min sambo.
Jag känner igen allt det där du skriver Framtidsdrömmmar, om alla nedvärderande kommentarer.
Senast nu ikväll hade jag obehagliga samtal med honom där han anklagar mig för både det ena och andra. Han var givetvis full. Det var han redan när jag kom hem från jobbet. Jag ber honom sluta...försöker ignorera honom och fortsätta att titta på tv:n, varpå han stänger av tv:n gång på gång för att slutligen plocka ut batterierna ur fjärrkontrollen och sedan kasta iväg den genom rummet.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner mig rädd och tycker det är fruktansvärt obehagligt när han är onykter och jag säger det även till honom, vilket han givetvis inte bryr sig om.
Jag upplever honom hotfull och jag tycker att det blivit värre på sistone. Kanske beror det på att jag sagt att jag vill separera...att det inte går längre.
Jag vill bara att han flyttar nu...av olika anledningar måste det vänta ett par tre månader, men jag vet inte om jag står ut så länge. Jag börjar känna avsky...vill inte se honom mer...känner bara att han förstör för oss alla i familjen. Varje dag kantas av bråk med barnen, hårda ord, sarkasm.

Orkar inte mer...

:) Liite Marlboromanlig kände du dej väl...?

Kram,
skriv vidare.

med mannen som varit på AA - för första gången och för säkerhets skull på två möten:)
Han går genom stora stan med Stora boken i handen och säger att han haft en helkväll.
Och att han kommer att fortsätta på AA.

Nästan mer än jag kan ta in. Ska smälta det medan jag sover och stormen viner utanför. / mt

Ja du får fler kramar.
En kort, välment en ;)

Du skriver både klokt och logiskt.

Åh, ni värmer.
Jag har gråtit så mycket så det finns snart inga tårar kvar. Och jag har ridit ut vågor. Men den tsunami som kommer nu vet jag inte om jag fixar..
Allt är som för första gången och så fruktansvärt ensamt. Cykla genom våren till jobbet, utan att känna eller se. Komma hem till tomma huset. Lagat punkor och plockat in första buketten idag. Helt utan glädje.
Där vi bor ska man inte vara ensam. Man fixar på sitt lilla hem tillsammans.
Åker till Bauhaus. Målar om lite på friggan. Pratar över staketet. (och super till lite på fredan, det vet jag väl)
Jag hör liksom inte hit längre. Folk tycker synd om mej, det är ingen höjdare.
Och drar sej inte för att slänga ut ett "åhhh, så smaaal du blivit. Du mästa äta lite mer"
Nähä? Det ska genast se till och göra då, så dumt av mej att inte tänka på det! Idiots.

Jo, jag köpte en dunk. Tar mina små glas. Tänker att jag en dag ska skåla stolt med mej själv i bubbel och tänka "Nu! Nu går jag vidare.."
Men det känns oändligt långt borta. Och med det målet ska man kanske inte ty sej hit heller..
Men Guds gåva, de små sömntabletterna, har jag respekt för. Så full blir jag inte.

Jorasåatte.. lura sej själv kan man ju alltid..
Och ibland blir jag faktiskt lite arg med :)
Kramar till er.

Du får en varm och lång och innerlig kram av mig, Stigsdotter.
Köp nu inte hem några fler boxar, utan lägg pengar i en burk för varje box du normalt skulle ha köpt. Sen köper du fina och onödiga saker till dig själv istället.
Nynykter

Nä, det var nog tur att du inte följde mitt råd och slängde ut TV:n. Soc hade ju dömt ut dig direkt som klart olämplig förälder. Tanken var förstås att bryta soffa-TV-whisky-cirkeln, men när jag tänker efter är det lite enklare att slänga ut whiskyn än att slänga ut soffan och TV:n :-)
Det verkar som om du har en hel del energi trots brutna tår och annat. Härligt att läsa om hur du tar hand om dig själv och barnen! Jag håller med vad andra skriver om att du inte kan ta ansvar för den vackraste, men kanske är det bra att vara lite mentalt förberedd på att det nog kan bli fler turer i själva skilsmässokarusellen. När ena parten i en relation förändras och balansen rubbas kan det utlösa motreaktioner hos den andra parten. Särskilt om relationen är dålig eller oflexibel. Men det klarar du så länge du är nykter!(Kanske är det dumt att skriva det, att ta ut bekymmer i förskott, men det är en tanke som återkommer hela tiden hos mig, så nu skriver jag ner den ändå).
Kram från Nynykter

Näe man måste inte fylla i ämne, man gör precis som man vill :-) Tror du har helt rätt i att man inte bara kan släppa sitt beslut, man måste vara vaksam hela tiden. Iallafall i början. Har ju faktiskt inte kommit längre än. Men hoppas. Du kanske kan sätta ett rimligare mål? En vecka? Ett par dagar? Använd den tiden till att fundera, när hjärnan är klar.

Jag har lovat mig själv hundra gånger att sluta dricka, men så går det ett par dagar, baksmällan är borta och man är där igen. Men den här gången var det annorlunda. Jag visste att jag nått en gräns och jag var livrädd, så rädd att jag skakade. Jag tänker varje dag på vad jag måste ändra på för att må bättre, bli trygg och stark i mig själv, vad jag vill med mitt liv just nu och framöver. Ändrar på småsaker. Bara en sån sak att jag lärt mig somna utan teven. Tramsigt för vissa kanske men viktigt för mig, jag trodde inte det gick!

Bara du vet varför du vill sluta dricka, det är du som måste göra jobbet. Men det finns en massa hjälp att få, bland annat från alla kloka människor här.

Kramar tillbaka, ta hand om dig!

väldigt ... ... spännande nu. Hittar inget bättre ord.

Ensam hemma, storm ute. Väntar. / mt

Mr Pianoman, blev det triggande då? Att du ville ha en verklig berusning alltså?

Jag var ute med några vänner förra sommaren. Jag var chaufför så jag drack såklart inte. Vännerna vet om mina bekymmer så det var inget konstigt med det. Men jag bad bartendern blanda ihop nått alkoholfritt.
Jag fick en drink som både var snygg och god. Efter ett tag inbillade jag mig att jag var påverkad och att det ändå var alkohol i drinken. Men såklart var det inte det, utan bara en känsla.
Märkligt det där att man kan dras med i berusningen utan att få i sig nån alkohol. :)

/R.

Jag är inte heller någon expert och kan bara utgå ifrån mig själv. Men som många andra skriver hjälper det att surfa runt här på forumet, känn igen dig i alla historier, hitta stöd bland alla andra som har samma problem, påminn dig själv om varför du vill sluta. Så fort jag får för mig att jag överdriver mitt problem går jag in och läser i trådarna och plötsligt känner jag igen mig i någons fyllehistoria och minns. För mig har det hjälpt att fundera över varför det blir som det blir, jag har grubblat och analyserat tills jag blivit dödstrött och har nu kommit fram till en del svar. Man måste samla på sig argument att ta fram när "spöket" tittar fram och påbörjar sin övertalning!

Att du erkänt ditt problem och tagit dig hit är ett jättestort steg, ge dig inte! Jag tror på dig, du fixar det här. Kram

Alltså den första rutan?
Jag hoppas verkligen att jag kommer kunna sitta avslappnad på en uteservering framöver. Man kan ju faktiskt ta en kaffe, och det är riktigt gott det med!

För mig går det sådär. Bra egentligen tror jag men jag hade ju kvar i min bib så jag tvångsdrack ur den igår. Väl medveten om vad jag gjorde. Var väl liksom tvungen att bekräfta att jag är korkad som dricker när jag inte kan. Har en sån där dagen-efter-dipp då jag bara känner mig nedstämd. Vet att det blir bättre i morgon så jag lever på det. Sen har min älskade make lovat massage innan jag ska somna! Det är nåt att se fram emot.

Det där med att tröttna fort. Jag är precis likadan. Kan dra igång stora projekt med liv och lust men sen tröttnar jag och då står man där med en halvt renoverad hall eller nåt ;-) Om jag ska koppla det till alkoholen brukar mina torra perioder börja väldigt bra. Tufft dag 3 sem går det bra ett par dagar tills jag liksom "glömmer" bort att jag slutat dricka. Tror man måste hålla projekt nykter levande hela tiden, iaf tills man inte är så skör. Gå in för det och inte slappna av.

Har funderat mycket på vad man ska svara på den frågan du fick angående varför man inte dricker. Tänkt precis som du att man får lust att fråga varför den andra dricker men har också kommit fram till att det nog inte är så smart för det blir kanske lite risig stämning. Jag tror jag nog kommer svara för att jag inte vill helt enkelt. Jag är inte skyldig någon att förklara mer än så. Fast jag har en tendens att försvara mina val i tid och otid. Får jobba med det lite tror jag.

Skickar en stor heja kram!

Haha ja kanske det? Det var en märklig känsla.

Tror inte jag har något starkt fysiskt beroende (än) och nu är jag supermotiverad, därför funkar det. Känner mig inte så stark. Eller, det känns inte jobbigt att motstå. Men jag gissar att det kommer framöver. Brukar gå in för alla nya projekt med full styrka tills jag tröttnar ganska snabbt, klurar på hur jag ska undvika det framöver. Tycker att du är stark som undviker att gå med eftersom du vet att det inte funkar! Vet inte hur jag kommer göra sen, man vill ju inte vara helt asocial, men krogen är ju en ganska trist och tröttsam miljö om man inte dricker... Börjar man vackla i sitt beslut ska man nog hålla sig därifrån iallafall. Men när vi är trygga i vårt beslut kommer vi klara uteserveringarna galant, tror du inte? Finns ju massor man kan dricka utan alkohol!

Hur går det för dig? Ska leta runt och se om jag hittar din tråd!

gick hyfsat - kanske bättre än så? Väntar med spänning... / mt

på dig Stigsdotter! Tänk vad ord från en person man aldrig träffat kan betyda så mycket!
Ja, det är precis som du säger Mr Pianoman, blir mycket bättre när man har nåt att gå och dricka. Vanemänniska som man är. Med Loka i flaskan mår man ju så mycket bättre än om man har vin! Köper miniflaskor med Loka så de aldrig bli avslagna. Känner mig nästan lite atletisk då jag går med min vattenflaska i handen. Alla duktiga som tränar har ju ofta en sådan i handen. Jag går även loss på naturgodis! Knaprar nötter så det nästan svätter om mig. Ekorrar släng er i väggen.
Massa kramar till alla som läser och särskilt till alla som skriver här på forumet, för att ni delar med er. Ett enormt stöd och det ger massa pepp!

känner med dig och hoppas du rider ut vågen utan allt för många skråmor på själen.

jobbat! Känner så väl igen det du skriver. Vad modig du är som hängde med på AW. Kommer nog dröja tills jag går på sådana. Med jobbet är det iof okej för jag skulle aldrig få för mig att börja hinka tillsammans med mina jobbarkompisar. Vill ju inte avslöja min lilla hemlighet (inte redo att gå ut än, men ser fram emot den dagen jag stolt kan säga att jag är nykter alkoholist). Däremot skulle jag åka hem efter AW.n och minsann ta igen det jag tycker mig ha missat. Dvs alldeles fööööör många glas. Men AW med kompisar klarar jag inte alls för då är risken stor att jag skulle bli apfull på krogen. Det jag tycker känns läskigt är alla uteserveringar. Man känner sig ju såååå snajsig då man sitter där i solen med sitt rosé och sippar (klunkar när ingen ser). Härligt med 14 dagars nykterhet!! Kanske blev du lite salongis av lättölen?