Senaste kommentarerna i forumet

Det gick hyffsat även idag tycker jag. Nu återstår det att se vem dom väljer. Klart är att dom har tre mycket kompetenta kandidater, så oavsett vem så kommer dom få en bra musiker.

Så klokt du skriver men så tydligt ångesten lyser igenom orden. Jag hoppas du snart hittar din inre styrka för att bekämpa den lede.

Kram!

Ett tips är att ha olika former av drycker hemma. Juicer, vatten och annat som du tycker är gott. Det kan hjälpa ifall suget kommer. Lite som att rökare saknar att hålla i ciggen, så saknade jag det där att ha något att dricka. Bättre att fylla glaset med något annat än alkohol då. Jag är svår på grape-juice :)

...det är väl kanske snarare någon upplysningskampanj från folkhälsoinstitutet eller nåt som har sänts på TV emellanåt, den är lite tragisk: först ser man bilder av t.ex. festande människor som dansar tillsammans snygga och trevliga, sen är nästa scen hur det egentligen ser ut när de raglar omkring och har spillt på sig osv. Sen den här då:

http://www.accentmagasin.se/2011/11/iqs-nya-reklam-driver-med-alkoholin…

Berätta att jag läser här hos dig! Blir så imponerad över hur du peppar i trådarna. Du verkar vara en underbar person. Önskar dig allt gott! En stot varm kram och massor av hejarop!!

men din tråd innehåller så mycket tro hopp och kärlek så det var fin läsning trots lite oro i botten. Jag är övertygad om att det blir en happy end för dig.

Kram!

Minns det som var bra, kanske går det att lära sig någonting av det som skett, vad man gjort osv. Något roséras ska det banne mig inte bli i år, inte om vi dina forumvänner får vara med och bestämma. Härligt att du har skrattande vänner att hänga med, hoppas det funkar även utan alkohol.

Kram från mig!

Bra att fylla kylen med andra godsaker, se till att inte bli för hungrig eller trött. Ett litet steg, en liten timma i taget får det bli ibland. Till slut ska det gå. Jag hejar på dig!

Spotta i motvind är bra uttryckt, för det är precis så det är. Right back at'yah, in your face och en massa andra larviga amerikanska uttryck som jag ärligt talat inte alls vet varför de poppade upp här nu :-) Nä, men som sagt, det slår bara tillbaka på en själv att dricka när man mår dåligt, man tror att det blir en tröst men sen mår man ju ännu sämre. Det där vet vi ju alla, men det är svårt ändå.

Sedan kommer den där dagen när man säger till sig själv: jag är glad, jag fixar det här, vad bra jag är. skål på dig! ....och så är man där igen. Men det är samma sak där, det är den lille A-djävulen som lurar oss. Motsatt blir vi mycket starkare om vi kan stå emot, för då får vi en välbehövlig självkänsleboost istället för en fyfanvadjagärusel-kick i r_vn.

Viktig tror jag är att inte försöka bita ihop och bara försöka trycka bort jobbiga känslor som gör att vi vill dricka utan att istället suga lite på dem och fundera över vad de gör med oss och hur vi skulle må om vi agerade på dem med lite olika alternativ (säga ifrån om någon är dum, säga nej, gråta en skvätt, ta ett glas vin, göra några armhävningar). Vilka olika alternativ finns, hur känner jag egentligen? osv

Varma kramar till dig!

Kanske kommer du hit nu lite omskakad efter ert möte...ställer fram en kopp varm choklad och kramar dig om du behöver. Sätt dig ned och prata av dig om du vill. Jag hoppas det gick bra och att ni fick ett vettigt samtal utan anklagelser och tårar. Kanske har hon hunnit tänka lite på sitt håll?

och lägger mig ovanpå stenen. Lite darrig och skakig med självförtroendet i botten men nu måste jag börja arbeta mig uppåt. Jag ska minsann försöka göra en Mowgli- gud vilket underbart uttryck!

Tack snälla alla rara för era peppande tillrop, de värmer ända in i hjärteroten! Jag har försökt att analysera vad det var som gjorde att jag föll för frestelsen att bedöva mig, och det har allt varit fler gånger sista veckan. Tror det är en mix av lite av varje. Kanske var en av anledningarna att jag har haft mycket omkring mig en period, haft det lite stressigt. Den där kommentaren, visst blev jag ledsen men om jag varit starkare hade jag inte reagerat likadant. Nåväl, detta blir en bra lärdom för framtiden och nästa gång det blir så ska jag stå bättre rustad (hoppas jag). Det är ju så urbota dumt att försöka dricka bort stress eller nedstämdhet, lite som att spotta i motvind.

Så, på darriga ben tar jag återigen första steget.

Kram till er alla!

tår föll då jag läste dina ord Kalla! Tack och kram
Dagen ägnar jag åt att läsa på forumet. Bli stärkt i mitt beslut. Den där jäkla boxen är borta nu. Tömd av mig. Det värsta är att jag fick tvinga i mig skiten. Hade nog omedvetet bestämt att så skulle ske. Nu kommer det inte in vare sig vin eller öl i det här huset. Socker kan uppenbarligen inte hantera det. Jag är inte full om nån undrar fall jag stavat knasigt. Skriver på mobilen och sidan hoppar så jag ser inte vad jag skriver hela tiden. Ve och fasa för att dricka. Man mår verkligen skit av det. Det vet jag ju men det verkar som om jag liksom var tvungen att bevisa för mig själv hur jäkla illa jag far av det. I morgon är en ny och bättre dag. Jag mår som jag förtjänar idag men känner mig nöjd med stt jag lyckas vända det till att jag nu äntligen är fri att bli nykter på allvar. Ingen box som lockar, inga flarror som drar utan kylen fylld av god och fräsch mat, äpplejuice, Loka citron. Gud så gott det är med Loka!! Dricker massor av friskt bubblande mineralvatten. Så fräsch det känns. Bara den där äckliga eftersmaken från gårdagen försvinner så blir nog även denna dag helt okej. Nu har jag svammlat klart och ska läsa mera i forumet.

Jag läste i din tråd "tillfrisknad medberoende" ditt senaste inlägg och det träffade mig som en pil i hjärtat. Samtidigt som det gör ont att inse att jag nu står inför att verkligen göra något åt min situation så känns det skönt att veta att det finns de som klarat sig ut på andra sidan och faktiskt mår bra.
Jag kom hem igår efter ett dygn på tjejresa. Min sambo har festat både fredag och lördag och vår dotter sov över hos en kompis natten då jag var borta men sonen sov hemma med sin pappa. Han beskriver för mig att han har ont i magen när jag inte är hemma för att pappa dricker. Jag hade laddat inför hemkomsten och bestämt mig för att berätta för min sambo hur både jag och barnen mår. Han hamnar naturligtvis i försvarsställning direkt och överöser allt på mig, att det är mitt fel att han dricker och mår dåligt, allt för att jag var otrogen för ett år sedan. När jag säger att jag har ont i magen inför att jobba natt och åka iväg någon gång så sade han bara; "du får väl stanna hemma då". Inget medlidande eller att han tar åt sig av det jag säger ang att barnen inte mår bra heller. Jag frågade också hur han har tänkt göra med löftet ang att söka hjälp om han inte skulle klara av detta själv, det löftet han gav mig vid årsskiftet. Hans svar blir då att; jag har inga problem! Han säger hela tiden åt mig att jag ska börja hålla löften som jag har lovat och när jag frågar honom om vilka löften det är jag inte håller kan han aldrig ge mig några konkreta svar utan säger; "det tycker jag att du ska tänka ut själv"?!
Igår fick jag också höra att jag är äcklig och att jag äcklar honom...... Att jag har dålig andedräkt och behöver gå och borsta tänderna. Han säger det på ett sånt nedvärderande sätt. Idag känner jag mig helt tom och värd noll!!

Tror att jag håller på att bli tokig men tror att jag är ännu ett steg närmare att lämna. Verkar inte som att han vill förstå detta problem och ta itu med det.
Har mera jag skulle vilja skriva men detta var allt för nu, jag återkommer.

Jag ska läsa inlägget som dreams1 skrivit ännu en gång och försöka hitta kraft.......
Kram

saknar oxå dig och dina funderingar!

Kramar från Magnolia

Tycker du är ett under av styrka...och så rolig! Undrar hur du är när du är gladfrun? Tänker på dig, vet att du känner dig ensam. Men här på forum är du inte det...visst en klen tröst...men kanske ngt? Bra att helgen ändå gick så pass fint...så pass lugnt. Nåt ras 2012 tror jag inte på.
Tvångskram/R

Läste något kul på FB om alkohol var ungefär så här: Alkoholen vi måste prata, du lovade att jag skulle bli snyggare, roligare och dansa bättre. Men jag har sett videon från helgen och nu vill jag göra slut du är en bedragare.

För det är väl som Maria säger man blir väldigt sömnig av att lyssna på folk som druckit det blir tjatigt och inte sjutton dansar dom bättre heller:-)
Så nu kämpar vi vidare och tar en dag till//Kram Kalla

Saknar dig Annelie, hoppas att allt är ok.//Kramar Kalla

Jobbig dag du har framför dig, men du får tänka att man måste bli frisk själv först innan man kan hjälpa någon annan. Att bli nykter för sin egen skull tro jag är ett stort steg, för att lägga ansvaret på respektive, barn och andra skadar dom bara. Sen hänger vi alla upp vår nykterhet på olika saker men ansvaret måste vara mitt.
Förhoppningsvis kommer din fru dit en dag, men alla har sin lägsta nivå och det är svårt att veta när den kommer.
Så klart du fixar det här,du och ungarna kommer att vara på en spännande resa och vem vet vid någon station kanske din fru kliver på igen//Kram Kalla

Du skulle kunna bli diplomat lessenfrun; "lite otur när dom tänker"...det var...mycket diplomatiskt :-)

Annelie...vill inte tjata...men gör det ändå; Kom fram! Gör en "Mowgli". Saknar dig! Kram/R

livet mer äkta som nykter ! Och visst är det härligt att känna känslorna komma fram på ett naturligt sätt och inte de där konstiga fyllekänslorna man kan uppleva i takt med promillens upp- och nedgång.

I lördags fick jag ännu en gång lyssna på Annika Östberg och hennes livs historia. Den innehåller mycket sorg, tragik, men även mycket glädje och hopp och jag torkar ofta bort en tår som kommer både av glädje eller sorg när jag hör henne berätta. Jag är väldigt lättrörd idag men jag ser det som en fördel och tar tacksamt emot mina känslor för det, om något, visar att jag är fri.

Livet har blivit äkta som du så mycket riktigt påpekar och jag gillar Elisabeth Gummesson's kommentar efter att ha föreläst på Nämndemansgården : ...."det är färg-tv hela vägen"....!!

Vi pratade mycket om just våra känslor under vår vårträff på Gården under helgen och hur vi som grupp fungerar. Kramarna är rejält äkta och ärliga och för folk som ser det första gången kan det nog vara lite småchockande :-) Vi behöver inte titta på om stolsgrannen skrattar innan vi själva skrattar utan vi äger våra känslor själva och skrattar när vi själva tycker att det är roligt. Och det ger en respons till föredragshållaren som känner att känsloyttringarna kommer direkt, på nolltid utan fördröjning, och som då i många fall känner sig helt tagna av vårt sätt att vara.

Bejaka känslorna och låt dem gör gott i kropp och knopp utan bedövning så går det fortare att komma tillbaka till livet.

lycka till idag! Själv blir jag hemma med magsjuka barn - blä :(

Inte för att du kommer att behöva den. Knyter tummarna vid tioslaget...inte för att du kommer att behöva det heller. Det kommer att gå mycket bra. Mycket bra! /R

Jag tror jag talar för oss båda; Vi gillar dig med! /R

Överlevde ridturen...med brutna tår. Haha kalla, visst finns jag på riktigt...i all min ynkedom. Ngn Byggare bob är jag inte...han finns redan på forum ;-). Det var ingen Marlboro kille som var ute och galopperade över vidderna igår. Jag skrittade på lite lugnt. Mitt i gruppen av barn som alla var mkt duktigare...

Nu laddar jag för denna dag. Den vackraste och min "date"...nu är det ju inte en date. Snarare blir det ett krigsslag. Jag vet att jag för tillfället gör "rätt" när jag inte engagerar mig i hennes välmående/tillfrisknande. Men det är ändå skönt att ni skriver det...för skammen finns där. Mest för att det var jag som drog igång allt. Vi hade kunnat leva på som vanligt, jag med whisky i soffan, hon med vin i köket. Hur många familjer har det inte så? Men jag orkade inte. Orkade inte...först senare trillade polletten verkligen ner.
Vad gör vi mot barnen? Det var då jag outade mig själv...och hon lämnade oss. Så ni förstår att mitt samvete tynger där. Jag borde hjälpa till...men det ska jag inte.

Nu sitter jag här i mitt eget kök med min kaffemugg och är nöjd. Det kommer att bli jobbigt idag...men jag fixar det. Om några dagar har jag mina ongar här på heltid...för soc besöket kommer att gå bra, det vet jag :-). Kommer att fortsätta behöva erat stöd...blir nog en del tuffa stunder ensam med tre barn...och ingen tröstflaska. Ha en skön måndag. Arbetsdag för de flesta. Klockan 10 sänder vi all vår styrka till Mr Pianoman!!! /R

Och vad härligt att vara tillräckligt nykter att göra dem! Usch, tänk att vissa alltid beter sig på samma sätt genom hela livet och inte ser sitt sorgliga jag.