Senaste kommentarerna i forumet

Den är ju nästan som en roman!

Kommer att tänka på en bok som jag glömt namnet på men där två personer brevväxlar. Tror den blev film sen.

Det som skrivs är så hoppfullt också, trots att de hemska nackdelarna och bakslagen belyses!

Nu ska jag somna gott!
Så lika vi är vi människor ändå!

Lilja-natt-kram

Vilket bra ord! Viss gråt bara måste ut och är nyttig, har du rätt i!

Vet personer som knappt kan gråta, så skulle jag inte vilja ha det!

Idag har jag gjort några drastiska saker för att inte hamna i samma fylla en gång tid, åtminstone inte om det går bra.

Ringt och fått tid på måndag på alkoholmottagning.

Svider som bara den.Att säga det. "Hej, jag tror jag är alkoholist och jag behöver hjälp att sluta och leva Nykter"

Så på alla andra problem jag haft i mitt liv så har jag alltså DETTA också! Jag VILL inte ha det här problemet! Det är väl därför man envisas med att försöka fortsätta dricka och tro att det ska gå vägen.

Var iväg på ett lunch-möte hos AA idag.Kände mig SÅÅ lugn när jag satt där och hasplade ur mig hur det kändes.
STöd från gruppen. Gott! Jag kände mig inte så ensam.

Men fortfarande känns det SÅ tufft att erkänna...jag har verkligen ett alkoholproblem..
Jag önskar det inte var så..Kanske är det nu på allvar jag blir äkta och ärlig och tillfrisknandet kan ta sin början?

Jag ORKAR inte dricka mer! Jag hatar den här förbannade alkoholen som förstört så många i min familj och släkt och nu mig också! Nej! Fel! Den HAR inte förstört mig! Den har bara slagit klorna i mig så att jag inte längre kan dricka.Jag KAN bli frisk! Träffade så många på lunchmötet som supit skallen och nu är glada och nyktra och tacksamma över att de fått sitt liv tillbaka.

Det känns bra att ha gjort något konkret, känns som om jag tar ansvar nu för vad drickandet ställer till med i mitt liv.

Många cyberkramar till detta fantastiska forum från den Hoppfulla!
/Lilja

Hejsan!

Jag har varit på två al-anon möten och känner att det kan vara något för mej. Ska gå några gånger till innan jag bestämmer mej.

Har också fått kontakt med en på kommunen och ska träffa henne i slutet av mars. Får se vad detta ger.

TACK för all stöttning och tips som jag får här. Läser mycket men är dålig på att skriva. Gör bara det när det känns jobbigt men borde skriva när det känns bra också.

Jag mår mycket bättre nu och känner att jag sätter mej själv först. Jag tycker jag har kommit en bit på väg men det finns saker att jobba på. Men det ska det väl alltid finnas också :)

Ha det gott alla som läser och sköt om er alla.
STOR KRAM från tekla

Har läst dina rader och känner att jag vill skriva lite till dej. Jag började läsa och skriva här i början av förra året. Då bodde jag ihop med en man som drack mycket och jag mådde skit.
Jag började skriva här och funderade på lösningar, som slutade i att jag flyttade i höstas, men har fortfarande kontakt med honom ibland.

Ta dej tid att fundera på vad DU vill. Du är viktig och måste ha rätt att må bra.
Vill han dricka gör han det och det är INTE du som är orsak till det, INTE ALLS!
Han vill lägga skulden på dej så han kan fortsätta dricka. Då har han ju inget ansvar för det utan bara du, enligt honom. TRO honom inte för han har själv ansvaret för sitt drickande.

Ha det så gott du kan. Kramar till dej från tekla

Här är den...en länk till ett fantastiskt litet hörn i cyber, och i detta eminenta forum:
https://www.alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/3622
Tråden som fick mig att skratta och gråta mitt i allt elände jag kände själv då jag ramlade in här, eller snarare kröp in på knäna.

Haha, ja en dräktig och en skata! Ja hur ska man tänka eg? Försöker ta dagen som den kommer, men oroar mig ibland och då rusar tankarna iväg in i framtiden. Vad ska hjälpa dig? Jomen vi här på forumet får hjälpas åt, stötta och hämta kraft hos varandra. Finns en gammal tråd här, långt bak i listan, där två kvinnor som heter Lisbeth och Elisabeth skrev till varandra under en längre tid. Det är en så fantastisk och fin tråd. Önskar jag mindes vad den hette så jag kunde tipsa dig om den. Den gav mig så mycket kraft och hopp då jag hittade hit. Ska se om jag kan finna den...Kram och fortsatt trvlig nykter kväll Skatan!

Är det bara du och jag som finns här nu; en gravid kvinna och en 58-årig skata? Skumt, vad pysslar alla med? Törs inte tänka tanken ut.... Nej, skämt å sido får man väl hoppas att det firas fredagsmys,under sansade former. Det verkar väl helt underbart att tajma in en graviditet just nu! Vilken kraft det kommer att ge dej! Var inte rädd att du tänker "fel", alla dagar som går i nykterhetens tecken är Bra och Goda dagar. Känner mej en smula avundsjuk, vad ska hjälpa mej över alla frestelser, på vägen? Ingen ny graviditet i alla fall! Önskar dej en fin tid! Du verkar så stark och klok! Kram Skatan

Här går det upp och ner, men iallafall framåt :-) Alla är sjuka i förkylning från helvetet så tanken på vin är riktigt långt borta just nu. Hoppas att allt går bra för dig// kram Kalla

kan se lokalen framför mig fylld med vinglande män i glesbygdskavaj och en jargong som i Pistvakt :-))) Finns det nån mat i rummet eller är det bara en bit renskav som skickas runt ?? Norrland Guld som måltidsdryck ?! Usch, ja jag ryser, såna där fester är inte så kul, kanske en kvart i början eller så, men sen.
Ta din lille Gremlin och gå ut och kolla det vackra norrskenet istället det tror jag att hen uppskattar mera :-)

Tack för att du skriver, det lyser upp min tillvaro.

Kram ♥

...skulle jag ju säga. Detta här är lättare sagt än gjort, men jag har alltmer kommit till insikt om att för att någon annan verkligen ska tycka om mig så måste jag tycka om mig själv först!

Om jag är säker på mig själv och mitt eget värde har jag inget kontrollbehov och behöver jag inte känna svartsjuka. Och, om jag skulle hamna i en situation där svartsjuka är befogat (en annan kvinna t.ex.) kan jag hantera det utan att racka ned på mig själv, jag kan se situationen så som den är och acceptera bakomliggande fakta.

Som sagt, lättare sagt än gjort, men jag tror att det stämmer faktiskt.

Kramar

...närhelst den där lilla djävulen där inne i huvudet påstår att jag skulle få än den ena än den andra effekten om jag tog ett glas. Bli lite mindre stressad, lite mindre irriterad, lugna mig lite, lite mindra arg, lite mindre ledsen osv... Innerst inne vet jag ju att jag bara lurar mig själv - jag blir faktiskt inte gladare av att ta ett glas. Tvärtom.

Istället för att sörja för att det var du som jagade bort din man kanske du kan försöka samla ihop lite djävlar annamma? "jag ska visa honom!!" liksom? Jag minns vad illa jag tyckte om människor(detta var alltså innan jag själv hamnade i alkoträsket) som patetiskt nog tyckte synd om sig själva för att de förstört det ena eller det andra genom sitt drickande. Och sen fyllnade de till lite mer.

Ta inte illa upp nu vännen! Men visst är det bättre att ilska till lite, låt inte den där lille elakingen därinne i skallen få sin vilja igenom!!

Gråt du Lilja; ) Så länge det är kvalitets-gråt och inte ömke-gråt så är den bara välgörande. Några av mina bästa gråtar har jag haft efter att jag slutade dricka.

Hej.......
Jag är ny här...
Vaknade vid fyratiden å har varit vaken sen dess..satte på datorn å började surfa å leta nåt med 'alkohol hjälp'........e så j-a trött på mej själv att ja kräks snart!!!
OCH som genom ett under hittade jag ER och denn här sajten!!!DET VAR PÅ TIDEN!!!
Jag är FULLSTÄNDIGT MEDVETEN om att jag har ett alkoholberoende men det är så J-A SVÅRT å hitta en 'metod' som får mej att sluta med detta fullständigt vansinniga beteende!!!
Grejen e helt enkelt så att JAG ÄLSKAR VIN!!! RÖTT SKA DET VA!!
MEN kanske inte (helst!)VARJE DAG?! OK, oftast 'bara'ett glas eller två mot helgen ofta typ fyra eller fem... Och så börjar en NY vecka med SAMMA 'bara'om å om å om igen....
Å sen ÅNGESTEN......jag blir så j-a ledsen på mej själv ,att jag sviker mej själv på det här sättet hela tiden å bara fortsätter å fortsätter...
Men sämst mår jag för att jag sviker min son...som e d absolut finaste i världen å som jag älskar nåt så kopiöst att det värker inombords...
Jag måste hitta ett sätt..

Holly

Men av glädje och värme för det fantastiska stöd på detta forum. Du är ju helt underbar Viktoria!
Denna omsorg och omtanke vi visar varandra här-

Jag tar kontakten nu!

Yes!

Ha en fin helg nu, städa och njut av ditt hem utan bib (blink blink)

Kramar!
Lilja

Några rader i "min egen" tråd är väll på sin plats efter en tids ordlöshet. Är fortfarande inte helt i skick efter flunsan, men back in bussiness i alla fall. Vad händer här hos mig? Tja lill* gympar på inne i sin lilla etta med kokskåp. Jag mår bra, inga graviditetskrämpor alls (ta i trä). Har mått så gott av att gå på min yoga 2 ggr i veckan, det är verkligen en underbar terapi, fysisk och psykisk. Nu är kursen för denna termin tyvärr slut, men jag ska försöka uppbringa disiplin att fortsätta hemma. Kroppen tackar mig med omedelbar och långvarig tillfredsställelse av det.
Har varit ganska/förhållandevis lungt (om man kan uttrycka sig så) med min svårt sjuka syster. Jag hanterar det för tillfället med förståndet i behåll. Tror lill* räddar mig. Förstår att detta är en gåva som getts mig för att visa på meningen att fortsätta leva.
På lördag ska vi delta på ett större 50-års kalas. En släkting till min man. Tycker det ska bli roligt att gå på fest, men oroas lite också då jag har erfarenheter av hur min man och hela hans familj (inklusive mor och far) går över gränsen med drickandet så fort det är kalasdags. Tänk lite bilden av fest i hyrd föreningslokal i en by i norrland där spriten som serveras eg kommer från dunkar lite halvdåligt gömda i nått hörn. Min svärmor är fruktansvärt jobbig då, klänger på mig, gapar och är allmänt uppmärksamhetskrävande. Nåväl, det kan ju bli bra också, annars kan jag ju bara gå hem helt enkelt.
Önskar er en fin och solig helg, det ser det ut att bli hos mig.

Åh, vad härligt att läsa om ditt beslut att ta ytterligare ett steg mot nykterheten Lilja. Jag tycker så mycket om at läsa det du skriver, är övertygad om att du har vad som behövs för att ta dig ur det här. Kanske behöver du bara hjälp att lyfta fram det från "hyllan" längst bak, skymd av bråte som skam och rädslor.
Gör det! Ta kontakten med det behandlingsalternativ du nämnde!
Adde, jag har ju haft förmånen att läsa din historia tidigare här i forumet, men blir lika berörd och rörd varje gång. Du är ett bevis för mig på att det går att bli frisk, det finns en väg ut (kanske flera vägar också). Hoppas att de som ev låter sig provoceras av din stabilitet,raka rör och din självklarhet i nykterheten kan läsa och förstå att vi alla har startat på ruta ett, vi har alla startat i underläge, men vi kan alla förändra. Tack för din generositet och ditt mod kompis!

Jag förstår och jag lyssnar!!
Ut ur bubblan, in i verkligheten och hitta ärligheten tillsammans med andra nyktra alkoholister.

Jag känner att delar av mig nog hänger kvar lite i en förnekelse-fas..inte att jag inte skulle ha problem men rädslan att gå ut öppet..det skrämmer..

Ensamheten kan ju ta kål på en och de gånger jag bara gråtit och kämpat för att INTE handla kan jag messa förtvivlat till vänner men jag skriver aldrig riktigt hur illa det är och naturligtvis inte om att jag kämpar för att inte springa in på systemet.

Det skulle vara underbart att få ha någon att vara ärlig med!

Ok-ska ta kontakt med en dag i taget får vi se hur det är!

TACK för all hjälp!

SKön Fredag nu!

Kramar, Lilja

folk som jag kunnat ringa till oavsett tid på dygnet har gett mig en stor trygghet. Jag sorterade dem i bokstavsordning med "förnamnet" AA i telefon boken så de alltid skulle vara först :-)) I början trodde jag att jag var ensam (återigen !) om det knepet ända tills vi före ett möte kom att prata om det och det visade sig att alla hade gjort likadant ! Avslöjad ! Igen !

Att ha folk som jag kan prata med om precis allt har varit helt avgörande för min nykterhet och jag skulle aldrig byta bort en personlig relation med kramar och ögonkontakt mot ex vis enbart ett cyberforum. Jag behöver ha den personliga relationen efter alla år i den ensamma lilla bubbla jag levt i. En sponsor inom AA menas i allmänhet en person som hjälper dig att jobba i de 12 stegen. Vi alkisar har ju en tendens att fuska bort en del saker så det är viktigt att ha en person som kan säga just de där sakerna som du absolut inte vill höra. De grejerna måste ut !! Egentligen är inte stegen eller stegarbetet så jobbigt men som sagt, vi har ju en tendens att trassla till det. Och det handlar ju om att skaffa sig ett nytt beteende och lära sig att tycka om sig själv samtidigt som jag städar ur alla gömmor jag har inombords.

Jag har bara hört lite löst om En Dag i Taget ( http://www.endagitaget.se/) och inget negativt och nu när jag kollar in hemsidan så hittar jag folk jag känner :-))) Hahaha jag vet inte om man ska se det som en rekommendation men det kanske är så :-))

Det är nog absolut inte fel att prova att gå dit, alltid lär du dig nåt nytt !

Ha en bra dag !!

En liten tanke till dig, hoppas du funnit dig tillrätta....
Kram!
/k

Undrar om det är någon här som har erfarenhet av "En dag i taget" och deras behandlingar som finns runt om i främst södra Sverige tror jag?

Jag tänker mycket runt hur man kan få hjälp utan att lägga in sig på behandlingshem.

Sen undrar jag: när man svettas så där kopiöst, är det att kroppen avgiftas eller är det abstinens? ALltså att kroppen egentligen vill ha mer alkohol och därför svettas?

Har ju känt efter längre uppehåll att svettningarna försvinner.

Kram till alla Kämpar!

Lilja-Nykter- 14-dar-men-med-ett-återfall (kan man skriva så? eller ljuger jag för mig själv?)

du börjar fylla på din självkänsla :-)) Gradvis kommer den med små fina sommarhopp i takt med nykterheten ! Mera sånt :
http://www.klarblacoaching.se/ledarskap/hur-vill-du-trada-in-i-ett-rum/

på varför man inte bör skriva här påverkad var så bra och så långt mer generellt än alkohol så jag klistarar in det så att jag kan fundera vidare över det:

"När jag är full så är inte mina tankar speciellt smarta eller fyndiga. Mitt fyllesnack tillhör ju inte Nobelnivå om jag säger så. Dessutom finns ju en väldigt stor risk att jag säger saker som jag inte menar och som ger mig ångest dagen efter. Om jag kommer ihåg vad jag sagt.

Jag vet också att det finns många som triggar igång sitt sug genom att känna att de på sätt och vis är med i fyllan på ett känslomässigt vis.

Behållningen av ett fyllesnack är ju inte speciellt stor för läsaren eller lyssnaren och inte heller för den som är packad. För att komma nånstans i det nyktra livet så lär vi oss av nyktra alkoholister, den fulla alkoholisten är vi ju själva mästare på."

veckan har jag inte skrivit sen jag började skriva på forumet för mer än ett år sen. Läser gör jag varje dag. Hämtar ♥ från början av denna tråd, och min räkneramsa. Konstaterar att den igår slutade på 134, alltså 24+53+15+173+60+134. Nykterheten just nu är vardag. Igår var jag på arbetsmöte med efterföljande middag på krogen. I sällskapet var det faktiskt någon utan bil som valde vatten trots att det bjöds vin - men jag noterade också samtalet - hur "normalt och givet" det är att dricka en flaska vin till helgen. Kulturen är stark men besvärar mig inte. Ska bli verkligt skönt med helg!

Fortsatte tänka - så fungerar skrivandet för mig - på hur mycket inarbetad tid jag har att ta ut, hur jag ska planera inför min nedtrappning. Tänker på hur sträng jag är mot mig själv i vissa avseenden. Verkligen sträng. Inte hemma dock, min viloplats - numera helt min viloplats. Ser mig omkring och kommer på att jag ska gå spana efter ny matta idag - blir glad! / mt

Jag är väldigt kritisk mot mig själv musikaliskt. Jag gillar inte att höra inspelningar på saker jag gjort. Jag hör bara det jag kunde gjort annorlunda eller som jag missade. Sånt som absolut ingen annan hade märkt eller tänkt på.

Men ikväll fick jag ett par ljudklipp som ligger ute på youtube där jag kompar en tjej. Och faktiskt. Jag är rakt igenom nöjd med min insats. Jag kan till och med känna att jag är bra på det jag gör.
Klart att det finns små misstag. Så små att dom inte märks i det stora hela men jag vet precis var dom är och hör dom. Sånt finns alltid. Det är därför vi håller på med livemusik. Det är tjusningen. Att man inte får en andra chans. Men jag kan bortse från småsakerna.

Jag är en duktig musiker! Sedär, nu satte jag egna ord på det dessutom. Ett framsteg.
Saken är den att ljudklippen är från ett tillfälle då jag spelade utanför mitt ordinarie jobb. På en annan plats. Och jag kände redan då att jag var friare i och med att jag bara var jag. Inte den som haft bekymmer och varit på behandling för sin alkoholism.
Jag var där och då, med min kompis som sjöng. Mitt i musiken. Omvärlden fanns inte.
Där fanns min sinnesro och det hörs i mitt spel. När jag gör det jag älskar.

I natt ska jag sova gott.

Tack Lillablå, det går åt rätt håll även om känslorna inte hänger med logiken och verkligheten alla dagar. Svårt att acceptera att så få bryr sig om honom, inte ens frågat hur han mår utan snarare festar med honom. Så himla sorgligt. Om jag ändå nått fram. Fast sen inser jag igen att jag inte kunde ha gjort något annorlunda, jag var tvingad att göra som jag gjorde för att överleva själv. Stor kram till Dig! /A