Senaste kommentarerna i forumet

Tänk, det var julafton för en månad sen. Funderar lite över det här med hur det fungerar med förväntningar på saker och ting. Som hur man hoppas, tänker och tror kring livet i stort och kanske framtiden i eventuellt en annan dimension om man tror på ett liv efter detta. Tro förresten, tänker här på vad någon väl lär ha sagt om saken kanske. Har man inte en tro på att man klarar av det allra enklaste som att andas, är det lätt hänt att man övertygar sig om detta och då slutar med den saken.

Man ska nog inte grubbla för djupt om sånt man inte har nytta av här och nu. För då är det lätt hänt att man tappar fotfästet i det som vi kanske kan kalla för realiteten. Vad det nu är för något om man tänker lite djupare på den saken. Vilket man nog inte ska göra om man inte vill riskera att tappa tron på varandet i nuet. Detta som kan vara det som håller hoppet uppe så pass att man orkar att ta sig ett steg i taget framåt mot ett mål som man kanske tror och hoppas kan finnas där bakom runt knuten. Målet vad det nu är, det kan ingen i dag levande säkert definiera, så där kommer tron in igen.

Det var julafton för en månad sedan i alla fall, och jag minns att jag några veckor innan den tiden inte hade någon större tro på att jag skulle kunna klara av att ta mig förbi förra årets jul och nyår som nykter helt utan någon alkohol i form av tidigare års favoritdrycker i den produktkategorin. Men det gjorde jag alltså, och det firar jag i denna stund med lite kvarvarande julmust. Men hur ska det gå med nykterheten i dag, i morgon, kommande helg och under sommaren liksom. Tänker här nyktert att det är nog ingen fara, om man inte gör sig bekymmer i förväg. Men att tänka på att inte dricka alkohol och dagligen fokusera på den tanken är då viktigt att hålla fast vid.

Kom just på att man inte kan sitta och dricka läsk så här på en onsdagsmorgon precis som om det vore dags för lördagsgodis eller något sånt. Nej, någon ordning på torpet får det allt vara som man väl brukar säga. Söta drycker är gott, men man blir ju så tjock av, åtminstone jag. Men nu känns det faktiskt som att det nog är dags för lite vettig frukost av något slag. Har ju försökt att använda mjölkchoklad som rutinskapare för att styra upp mitt nyktra tänkande om utformning av min dag. Men man behöver ju inte helt låsa sig vid någon viss slags måltid alltså.

Man kan ju börja dagen med ett glas mjölk och ett par skinkmackor, där skinkskivan på smörgåsen kanske vilar på en grund av en god mjukost av något slag. Det tar man sig allt en slurk julmust på. Men oj, har jag inte korkat igen den burken och satt in den i kylen än. Det är inte konstigt att man lätt kan dricka för mycket av saker och ting om man inte tänker sig för. Kom på att jag ju kan börja den här dagen med en god klementin. Upptäckte just nu att jag är fri att välja precis vad jag vill äta och dricka. Nog är det allt en lyx och en gåva som man inte tänkt så värst mycket på tidigare...

Hur som helst, när man nyktert tänker på gångna tiders jul och olika paket som man har öppnat genom åren. Drömmar man har haft, tankar som har funnits, önskningar och förhoppningar som har kommit och gått och givit lite olika resultat. Då ser man snart att man nog inte vet så värst mycket om kanske nånting egentligen, och då nog borde vara lite ödmjuk och väl kanske tacka sin skapare lite oftare än vad man nog gör. Det tror jag att jag tar mig en slurk gott vanligt vatten på liksom.

Ha en fin dag!

God morgon på Er kaffevänner 🥰 Var ett tag sedan jag var inne och skrev något, så nu var det dags kände jag 😁 Känner mej nöjd, då jag för första gången på flera år nu, då jag idag går in på min 4,e enhetsfria dag 💪 Har ju alltid blivit i alla fall ett par folköl minst varje dag. Men helt plötsligt så har ”gubben” kommit till insikt. Känns så gott 🙏 Visst kan det vid 16-17 tiden komma lite sug, men det går fort över som gott är. Har köpt ett gäng 0% öl som jag kan unna mej på kvällen. Funkar toppen! Ha en fin onsdag och så strävar vi på mot ett sundare liv. Kram på Er.

@Andrahalvlek @Amanda L ❤️❤️
@Himmelellerhelvette Åh vad jag känner igen mig i katastroftänk, från 0 till 100 direkt. Hoppas du hittar nåt matnyttigt i boken❤️

Vecka 27. Bra vecka hittills. Har fortsatt fundera på mitt förra inlägg, grubbel och oro. Kan man verkligen råda bot på det? Det vore såå skönt. Jag kan verkligen börja oroa mig för exakt allting. Hjärnan liksom fastnar i oro och jag grubblar grubblar och grubblar. Det är så tröttsamt. En annan sak som är jobbigt är att jag velar väldigt mycket, kan vara om vilken skitsak som helst. Kan stå i 10 minuter i ostdisken för jag inte kan välja ost. Det är inte alltid så här men tillräckligt ofta för att jag ser det som ett bekymmer. Varför gör jag så?
Ibland har jag köpt 2 lika plagg för jag inte kunnat välja vilken färg🤯
Är jag på restaurang beställer jag alltid samma mat (om jag varit där tidigare). Jag tycker inte om förändringar och vill inte prova nytt. Risken att bli besviken blir för svår.
Man kan nu tro att jag beter mig som en ängslig person utåt men så är det inte. Jag anses som bestämd och handfast vilket gör det än mer rörigt för mig.
Jag låter väl inte klok haha men ja jag har lite att jobba med.
Läst till mig några handfasta råd som jag tänker försöka med.
1. Jag ska ha en bestämd grubbeltid. Börjar jag oroa och grubbla får jag skjuta det till grubbeltid. Tror det kommer bli tufft men värt att testa.
2. Vara mer bestämd och sluta vela. Kan jag inte bestämma ost inom 2 minuter går jag därifrån.
3. När jag får jobbiga tankar ska jag tänka: nu har jag en tanke om si eller så. Lite som att skjuta bort tanken från mig som person. Det är en tanke, det är inte jag.

Jag får göra en utvärdering om ett par veckor och se hur det går.

Önskar er en fin onsdag 🌼

@Påvägmothälsa Lycka till idag med ärendet på jobbet! Kommer gå galant!

Hoppas att alla i kaffestugan får en fin onsdag! Jag dricker gott kaffe innan jobbet framför morgontv. Mysigt! Och snart är det vår :-)

Idag mår jag bra, idag är jag stark som Kenta sjöng. Det var ett tag sedan jag skrev här i min tråd. Det har hänt lite grejer i mitt liv. Jag och frugan har varit på semester till Gran Canaria men är nu hemma igen. Vi har umgåtts med super trevliga människor från över Norrland under semestern. Sådana typer som dricker ganska mycket men inte verkar ha problem med alkoholen. Jag drack alkohol under semestern inte alla dagar men de flesta. Jag fick liksom nog och ville inte dricka så jag lät bli. Vi var väldigt aktiva under semestern och lyckades promenera ihop över 220 000 steg under 14 dagar. Vi spelade bowling, mini-golf och kastade dart. Jag har
inte druckit en droppe sedan vi kom hem för 8 dagar sedan. Jag känner inget sug eller begär efter alkohol i dagsläget. Jag funderar på om forumet behövs i mitt liv. Jag tycker jag har koll på alkoholen men är ibland rädd för att jag ska tappa kontrollen. Jag har aldrig strävat efter att bli helvit men haft längre vita perioder. Ibland har tanken på helnykterhet snurrat i skallen på mig för jag vet att jag mår bäst av att inte dricka alkohol överhuvudtaget. Jag kanske väljer den helvit vägen längre fram. Just nu mår jag bra som det är. En dag i taget 😎
/Mrx

@Helahea Riktigt starkt! Jag är så rädd att trampa på tårna men hoppas vi kan utbyta tankar utan att ta illa vid?❤️
Jag undrar om du läst eller lyssnat på sånt som handlar om beroende? Böcker som ”Beroendepersonligheten” finns på storytel eller poddar som ”en beroendepodd” eller ”alkispodden”.

Det har hjälpt många och mig att bli nykter utan kamp, utan sug, utan tanken att jag alltid kommer behöva vara sugen på vin resten av livet, utan att behöva utöva viljestyrka. Där beskrivs också skillnaden mellan att ”Ta sig fram på vita knogar” och ”När vi känner med hela vårt väsen att kampen är över och vi slipper att dricka”

Statistiskt sätt funkar inte sättet med ”vita knogar” i längden, det kan fungera i många år men tillslut orkar man inte på ren illvilja.

Har du hört om det jag försöker beskriva? Kram❤️

@Asfaltsblomma Av erfarenhet vet jag hur träligt det kan vara att hålla upp med vinet. Man tänker ju bara på det flera gånger om dagen, och i synnerhet vid middagstid. För att slippa det tillståndet så vill man dricka vin, bara för att få lite andrum. Känner du igen dig?

Du har fått många fina råd och uppslag till att hantera detta.
Välkommen till forum!

Godmorgon i beckmörkret. Jag lyckades somna, men efter att ha tagit en sömntablett. Skall ta mig lite tidigare till jobbet, det skall bli intressant att se hur mitt beslut från igår tas emot. Det kan bli kritik. Vi får se. Frukosten smakar gott, liksom kaffet, och snart är jag redo att möta nya utmaningar. Önskar er en fin dag 🙂

God Morgon!
Jag har en ny dag framför mig. Aktiviteter inbokade som innebär vistelse utomhus och social samvaro. En bra dag.
Funderar över vart jag vill här i livet? Håller jag mig frisk så borde jag ha 30 år kvar. Dem vill jag förvalta väl.

Morgonhjärta som vanligt i kalendern.
Önskar er en skön dag!

@Andrahalvlek Mindfulness är bra. Men precis som all övning av kropp och sinne, så blir man bättre på att växla ned hjärnan om man tränar lite regelbundet och inte bara när man kommer på att det skulle vara bra att stressa ned. Att göra detta 30 minuter kan kännas långt. Du kan ägna dig åt mindfulness några minuter då och då under dagen, medan du gör vardagssysslor eller promenerar.

Jag ska släppa det här ämnet nu, men det är lite svårt eftersom jag tycker att det är så vansinnigt intressant! Min drivkraft att vara nykter är att jag kan utveckla sinnet bättre. En lite ovanlig anledning att hålla upp med alkohol.

@Asfaltsblomma vare sig målet är att bli måttlig eller alkoholfri rekommenderas först ett längre uppehåll. Anledningen patt belöningssystemet då har en chans att återställa sig. Att bara dra ner är mycket svårare eftersom suget uppstår igen varje gång du dricker.
Om du upplever det svårt att ha en nykter period så är det en signal i sig.
Oftast så är det så att alkoholen tar mer och mer plats i livet om man dricker för mycket.
Ett uppehåll ger dig chansen att fundera över hur stor plats som den bör ha. Läs i trådarna här så kommer du att se att du inte är ensam om dina tankar kring detta.
I Alkoholprogrammet kan du få bra tips också.
Lycka till!❤️🙏🏻

@JohannaV Du kan ju ringa Alkohollinjen här som är anonym och höra om tips på hjälp som inte journalförs eller har nackdelar.
Och skriv och läs här, det hjälper mycket!
Fast bättre ha sin tråd på Vara alkoholfri om det är ditt mål. Många fler aktiva där. Lycka till hur som helst.😌❤️

@Smillans Bra tips! Ska kolla den.❤️🙏🏻

Läs den här tråden https://alkoholhjalpen.se/forum/forandra-sitt-drickande/123574
Kanske kan du känna igen dig. Om inte är den rätt hoppfull.
Instämmer med att det är dags att ta tag i det, särskilt när du börjar märka att du inte längre gör saker som du trivs med och förut tyckte var roliga. Tråden jag länkade till visar att det funkar att vara nykter.
Du kan bli den du vill vara. Att vara nykter är inte lika med att vara tråkig. Du har börjat plugga, det är förändringens tid. Det går säkert att söka stöd via studentkåren om man är bekymrad för sitt drickande. Alla borde nog dra ner också och ” fullast på festen” är snart inte ok (om det ens varit det). Hur som helst verkar du faktiskt må rätt dåligt över ditt drickande och då är det lättare att sluta. Eller ett längre uppehåll i alla fall. Lycka till!

Hej,
Jag är några år äldre och känner igen mig i det du skriver. Har nog haft liknande konsumtion också, dock med lite droger också. Fick ett återfall efter 43dagar vilket var helt meningslöst. Jag drack för att jag var uttråkad. Tyckte inte ens det var gott. Jag har slutat ett par ggr och brukar ligga 3 dagar och skapa av abstinens. Vad jag förstått så är det ju mkt socker i alkohol och det kan även vara det som får en att känna sådant enormt sug. Jag brukar äta någonting sött när det är som värst. Kroppen återhämtar sig men det kan ju ta lång tid. Jag känner att min hjärna har fått ta mkt stryk. Jag minns inte så mkt och glömmer lätt. Jag tränar, det hjälper mig. Det kan vara sjukt trist i början men efter ett tag blir det den nya abstinensen. Att börja dricka igen är iaf inte lösningen. Kroppen mår skit, psyket mår skit. Sedan så sparar man ju väldigt mkt pengar vilket för mig var en drivkraft då jag vill spara ihop till ett litet hus.
Lycka till

Efter 30 minuter alltså, jag ställer larm.

@Denlillamänniskan Spännande! Jag utövar Mindfulness ibland när jag är stressad, då kan jag hamna i ”mellanlandet”. Är varken vaken eller sovande. Efter 30 är jag pigg, som att reseta hjärnan. Just nu känner jag mig dock inte speciellt stressad, allt är relativt liksom.

Kram 🐘

@euology Förlåt för långt inlägg ☺️

@euology Förlåt för långt inlägg ☺️

@euology Jag var i exakt din situation för ett par månader sen - min dotter berättade
för skolsköterskan att pappa dricker och blir full och då gjorde hon en orosanmälan. Hon ringde till mig först så att jag var införstådd i allt och jag kände precis som du en lättnad över att vi äntligen kommit till en punkt där min sambo är tvungen att göra en förändring. Sen har jag mått skit över att det var tvunget att gå så långt så att
dottern bröt ihop i skolan.. att jag inte hittade nåt sätt att få till stånd en förändring på egen hand.. men samtidigt tänker jag att om det varit jag som hade kontaktat soc så hade sambon bara förnekat och hävdat att jag ljuger. Det kan han inte säga om sin dotter…
Vad har hänt sen dess?
Soc har dragit igång en utredning och pratat enskilt med barnen vid ett par tillfällen, jag har fått samtalsstöd och sambon har påbörjat alkoholrådgivning. Nu har han hållit sig helt nykter i snart tre veckor men hävdar fortfarande att jag överdriver och att han iofs har druckit för mycket men inte har några beroendeproblem. Jag vet inte vad alkoholrådgivaren säger om den saken…
Vi har bestämt att vi ska separera men bor fortfarande ihop. Jag har frågat soc hur dom ställer sig till att barnen bor varannan vecka när vi flyttar isär, men inte riktigt fått något svar från dem. Beror väl på vad de kommer fram till i sin utredning. Och det beror väl i sin tur på vad barnen berättar. Det där känner jag mig lite kluven till - att pappa är lite berusad har ju blivit ett normaltillstånd för dem så jag vet att de inte alltid märker att han är onykter, bara när han är ganska full. Och jag känner inte att jag vill dramatisera saker och ting mer än nödvändigt. Tycker att det på sätt och vis är bra om de inte märker av hans onykterhet, samtidigt vill jag ju att den ska komma till socialens kännedom. Svår avvägning det där 😏
Jag kan dock vara helt säker på att sambon inte ger en fullständig bild av verkligheten när han pratar med dem.

Väntar nu på sambons återfall - tror inte att det är så lätt att bara sluta dricka när man haft ett dagligt intag av minst 4-5 starköl, ett par dagar i veckan 10-15 starköl, under flera års tid. Och när det kommer ska jag göra mitt bästa för att slänga ut honom ur huset och se till att barnen bor bara hos mig.
Samtidigt vill jag ju inget hellre än att han ska bli nykter och vara en bra pappa till våra barn, men jag undrar hur lång tid av nykterhet som behövs för att man ska lita på att barnen får det bra varannan vecka hos honom.. det är en skitjobbig situation att vara i - många kluvna känslor - ilska, sorg, uppgivenhet blandat med visst hopp och framtidstro.
Det hjälper med samtalsstöd så be om det när ni träffar soc. Man får hjälp att sortera lite bland sina känslor och tankar och hjälp att förhålla sig till sjukdomen och dem som drabbas. Sen försöker jag att prata öppet och ärligt med barnen, det är jobbigt för dem med allt som händer och all ovisshet inför framtiden. Men det gör min sambo också och han ger en helt annan version av verkligheten så dom har verkligen inte lätt att navigera i detta. Känns fruktansvärt i mamma-hjärtat ..
Uppdatera gärna hur det går för er, vi befinner oss verkligen i samma situation!
Styrkekramar 🤗

God afton. Sitter hemma ensam, min partner arbetar. Jag arbetar lite också, ett ärende jag fick i knät under dagen och som måste bearbetas lite till idag. Det tar tid och jag är lite irriterad för att jag behöver göra detta nu, men snart skall jag ha landat. Då har kvällen gått och det är dags att varva ned, tänkte kanske titta lite på en serie eller göra något annat jag tycker om. Har en bra bok också så det kan bli en kopp te och bok. Önskar oss alla en god natts sömn sen. Extra välkommen till vår nya trådkompis Flarran. Hoppas att du känner dig lite mer vän med dig själv snart Natalia. Sånt brukar ju gå över. Hoppas att din dag också blev bra prinsessa. Själv ångrar jag inte att jag inte drack några enheter idag.

Hej! @Se klart och @Kennie, Kul att ni tittade in min på min sida. Ja, nog är det mycket som pågår inom en nu när man är helt nykter och alkoholfri sen en tid fast man bara sitter själv vid ett köksbord dagen lång som jag gör. Men det känns inte som något direkt problem just nu. För ensamhet är inget som jag lider av då jag är van vid att alltid ha varit mest för mig själv varje dag i princip så länge jag kan minnas egentligen.

Blir även stressad av folksamlingar, restaurangbesök och åka att buss och liknande. Det har gjort att jag inte har besökt någon kvällsöppen bar eller krog heller vilket ju har varit bra i all fall. För det är som så att jag lätt får panikångest ute bland folk. En eller två människor åt gången i en lugn miljö det klarar jag liksom av att hantera och fokusera mig på rent socialt. Då kan jag vara öppen och språksam precis som de flesta. Men är det flera då får jag lätt stresskänsla, blir tyst och får ångest.

Min sociala begränsning har väl varit både en fördel men också en nackdel då jag inte har haft kraft och energi att nykter bekanta mig med folk i stökig miljö. Det har väl genom åren varit tillfällen då jag varit i princip någorlunda nykter, eller åtminstone känt mig vara så. Och en del velat bjuda in mig att hälsa på, men då har jag brukat få ångest och tackat nej och sagt att jag haft något annat för mig just då. Kanske någon inbyggd spärr på något sätt för rädsla av att bli för bekant på nåt sätt...

Sen har jag känt mig tom och ödslig inombords, då jag väl egentligen paradoxalt nog är rätt social om jag bara kunde bli grundlugn i mig själv liksom och hitta till ett sammanhang som passar mig fullt ut liksom. Vet ju att man måste våga för att vinna. Men har ju psykiatrisk problematik med social ångest som är rätt så handikappande om man som nu tänker nyktert på det hela.

Psykiatrin har ju försökt att få en till att gå på olika aktiviteter med andra som har diverse psykiatriska diagnoser, men jag har svårt för att orka vistas tillsammans med folk som inte är någorlunda balanserade. Det har väl att göra med mina erfarenheter av sånt slags folk då jag sett det mesta då jag växte upp med min mor som var bipolär, och jag då som liten såg en hel del människor med diverse problematik när jag besökte henne på sjukhus för psykos som hon kunde få ibland.

Men jag får även ångestattacker för mig själv också och då har jag ofta kastat mig över en flaska eller burk med alkoholhaltig dryck för att liksom snabbast möjligt få lugn snabbt och kunna pusta ut på något sätt. Men sedan så har jag inte kunnat sluta dricka utan jag har då bara fortsatt dag efter dag utan någon broms. Har då psykiskt sett känt lättnad först, men varit väldigt instängd i mig själv. Drickandet har alltid varit en balansgång på gränsen till det omöjliga. För över en viss nivå berusning så blir jag mycket självdestruktiv och mörkt deprimerad.

Ibland har jag ju varit tvungen att exempelvis ta mig till sjukvård för fysiska besvär och då kunnat styra drickandet ”logiskt” till kanske bara lite portvin under en natt inför kommande besök. Alltså ett mer ”kontrollerat” drickande till ett minimum om det har känts oerhört viktigt att göra något speciellt som att besöka specialistläkare för medicinsk kroppslig undersökning som i somras.

Ibland har drickandet varit en räddning från att hoppa framför ett tåg, men ibland har drickandet gått till överdrift så att det även varit triggande till samma slags känsla. Jag har varit rätt öppen med hur jag fungerar psykiskt till läkare och de har väl landat i att de inte kan se vad de väl har att erbjuda i form av mediciner och sånt liksom. Har nu sömnmedicin och lugnande jag får ta vid behov, men mår inte så bra av sånt där heller då jag lätt får mörkare nedstämdhet av sån medicin.

Den ständiga lågintensiva nedstämdheten som dystymin ger är även mycket energikrävande och gör att jag blir orkeslös och väldigt djupt mörk stundtals och får då inte sällan rätt så jobbiga tankar. Då har jag sökt mig till flaskan. Det hela är mycket krångligt alltså. Men ekonomiskt har jag inga problem numera. Så lyckas jag bara fortsätta att vara nykter så kan jag säkert trampa på ett tag till. Har då inget alkoholsug just nu och mår väl kroppsligt sett bättre än på länge, så om jag fortsätter att fokusera på att inte dricka alkohol så kanske det allmänt blir lite bättre längre fram får man väl hoppas. Men psykiskt sett så mår jag väl ungefär som innan jag började dricka för första gången. Har ju även övervikt och högt blodtryck som jag tar medicin mot och fått höra av allmänläkare att det bästa för hjärta och kärl väl är om jag går ned en 20 kilo ungefär och äter mera hälsosamt, råkost och sånt där. Får väl när jag orkar, även försöka att röra på mig lite mer som ju ska vara bra rent allmänt.

Men orkar inte göra måltider från grunden utan det blir i bästa fall färdigrätter, och det är ju bättre än chips i alla fall. Jag har tänkt att vara lite självsnäll om en stund och äta en pizza som jag värmer i hushållsugnen. Tar nog även faktiskt lite färdig burksallad och en cola. Helt nykter är jag i alla fall och kämpar vidare fast jag har svårt att just nu se någon mening i det hela då jag tydligen mår så här som helt nykter. Men nu går vi ju mot ljusare tider och det känns då i alla fall bra. Ha en fin kväll mina vänner!

Hyperfokus är ett tillstånd av klarhet och kreativitet. Fler delar i hjärnan än normalt är aktiva då.

@Andrahalvlek Med vila, menar jag inte att sätta sig ned eller att sova. Jag menar djupvila. Du lägger dig ned och försöker befinna dig mellan sömn och vakenhet. Mycket bra sätt att reparera hjärnan. Prova detta när du inte är trött för att öva in tillståndet. Sen är det lättare att slå på hyperfokus igen. Pressa inte fram det utan öva en lite stund i taget steg för steg. Ibland måste vi medvetet öva hjärnan att växla mellan vila och vakenhet. Det är ingen självklar förmåga. När vi har förstört/ glömt förmågan får vi sömnproblem och stresspåslag.

@Andrahalvlek Bra att du är varse om din lust att känna drivet, samtidigt som du är mån om att stanna upp och att få vila och återhämtning.

Skulle drivet kunna existera i ett glasklart lugn? Tänker mig ett lågintensivt laserfokus. Jag kan göra så när jag ska gå in i synnerligen krävande arbetsuppgifter. Man blir inte så utmattad då. Tror att den rätta termen är "hyperfokus". Du kan testa att växla mellan hyperfokus och vila i övningssyfte. Då blir du rejält skärpt, men samtidigt mycket lugn. Det som omöjliggör det hela är om du känner dig stressad. Det är då drivet leder till utmattningsdepression. Trust me, I know this. Har provat den kraftlösa deppigheten.

Med medkänsla och värme!