Senaste kommentarerna i forumet

Tack snälla @Andrahalvlek ❤️ Ätstörningsmonstret vaknade när jag slutade med nikotinet. Jag förstår nu hur lätt man kan väcka sina gamla monster. Det hjälper i tänket kring att inte våga ta ett glas alkohol. Jag har faktiskt tänkt på mindler ett tag om jag ska våga mig på att prova det, jag är så rädd för att söka hjälp och jag vet inte varför?

@Ny dag Ja vi får hjälpa och stötta varann, det är så galet att aldrig bli fri från ätstörningen. Den log och sov så länge och jag var så glad och stolt att jag blev av med den när jag hade slutat med alkoholen, det var som två flugor i en smäll men sen kom den tillbaka smygande lite innan jag slutade med nikotinet, den smög sig liksom på och jävlas med mitt belöningssystem! Så gott att sitta och trycka i mig massa gott och sen bara göra sig av med det. Känns inte så mycket då men morgonen efter är det som en bakfylleångest! Vidrigt! Det är precis som med alkoholen, när man unnar sig den så njuter man och dagen efter ångrar man sig! Så konstigt! Hur går det med din ätstörning?

Hej! @andreashe,

Kul att du har hittat hit till detta eminenta forum som jag önskar hade funnits när jag var i din ålder. Då hade man nog inte behövt göra en så pass trist och dimmig resa genom livet som man har gjort tills man började att lyssna lite mer på kroppens signaler än vad man gjorde för bara lite drygt ett par månader sen.

Hur vet man om man börjar få problem undrar du, och jag kan då säga att det har du nog redan svarat på själv genom att skriva de insiktsfulla ord som du har gjort. För när man upptäckt att man börjat må dåligt av drickandet och får ett ofta förekommande alkoholsug och känner sig nervös och har skakningar och annat som man känner kan knytas till ens egen alkoholkonsumtion. Då kan man då säga att man håller på att glida in i ett problematiskt förhållande till drickandet.

Tycker att du ska vara klok och inte fortsätta att dricka på ett sätt som du känner inte passar dig riktigt. Visst kan man om man så vill ta sig ett glas någon sällsynt gång, men man ska då veta att det lätt blir flera och sedan så sjunker omdömet, och toleransen ökar och med den får man sedan allt som oftast en massa onödiga problem som bland annat hälsoproblem, som yttrar sig som ångest och är man då född med beroendegenen om man så säger, så är det lätt att man halkar dit och blir fånge i tvångstankar på att dricka sig berusad för minsta lilla grej som kanske dyker upp och känns lite jobbigt.

Kommer ihåg när man själv var i din ålder och tyckte att nykterister var tråkiga träknoppar som inte fattade ett smack om nåt liksom. Men du verkar ju faktiskt vara bra mycket smartare än vad jag var som 18-åring. Så mitt tips till dig är att undvika att dricka dig berusad, utan att vara måttlig, och om du inte klarar den konsten så tycker jag att du ska välja att helt avstå från att dricka alkoholhaltiga drycker. Det finns så mycket annat man kan dricka som är bra mycket godare än öl, vin och sprit liksom. Samtidigt spar man en massa pengar som man kan ha roligare med.

Ha det gott!

Det där suget från igår finns kvar lite grann, men mest känns det mesta deppigt.
Det är väl sådana känslor jag (utan större framgång) brukat medicinera med rödvin.
Jag tror att jag har en årstidsdepression, blir ofta väldigt låg och energifattig såhär års.
Då går allt elände i världen rakt in i mig.

Just nu kan jag inte sluta tänka på den hemska arbetsplatsolyckan, hissen i Sundbyberg.
Stackars alla drabbade. Och stackars anhöriga.

Fin dikt idag i Alkoholhjälpens julkalender.
Tänker på orden: Låt oss smaka på ordet vaka...
Denna dikt är redan lite av en klassiker känner jag.
Önskar er alla en fin dag!

Firar med ett rejält glas cider. Ja, ett alkoholfritt alternativ till onödiga dumheter. Har just idag faktiskt varit medlem i en hel månad och tre veckor som helnykterist på detta eminenta forum. Tänk det trodde man aldrig skulle kunna ske för bara drygt två månader sen. Har just nu inte ens något alkoholsug och det är jag tacksam för.
Ha en fin dag!

Hej där @Lora,

Kul att du skrev lite trevligt och spontant om det här med kreativt skapande liksom.
Det fick mig att tänka på när man var liten och inte tänkte som mycket tekniskt. Man bara gjorde en teckning, lerfigur eller nåt av trä som man kände för i stunden när det gällde fritt skapande.

Har fortfarande faktiskt kvar en lite trätavla på 22 x14 cm cirka som jag gjorde i lekskolan när jag var kanske en fyra år. Tog alldeles nyss faktiskt ett foto på den med min mobilkamera. Kände att det faktiskt var kul som personlig dokumentation över ett av mina allra första konstverk så att säga.

Tavlans grundmaterial är spånskiva. På den finns några pålimmade kapsylkorkar, såna där bruna i riktig kork, som fanns i gamla läskedrycks och gräddflasks-kapsyler förr i tiden. Sedan är det några olikfärgade knäckformar i papper samt ett par bitar av sugrör i plast, och ett par färgglada tygbitar pålimmade. Inte alls en stor tavla. Men minns att mina föräldrar tyckte den var så pass trevlig att den hängdes upp i hallen och fanns där i rätt många år.

Vad många minnen som kommer fram när man tänker fritt utan att behöva vara liksom närmast nedsövd eller bedövad av alkohol i form av öl, vin och sprit liksom. När jag tänker på det här med foto, så var de första bilderna som jag fotade nåt jag gjorde med en vanlig gammaldags analog kamera som man lånade av föräldrarna.

Sedan lämnade man in eller skickade sina fotorullar för framkallning. Sedan blev det så småningom en enkel digital kamera som fungerar än förutom att batteriet väl bara håller ström i en fem minuter. Det är en rätt tidig modell med inte värst många mega-pixel eller nån värst stor zoom men som sagt den kameran funkar än.

Mobilkameran man har idag är trots att den väl är en budgetmodell, så är den rent ju tekniskt sett ljusår före i bildkvalitet. När man tar foton med bra skärpa upptäcker man verkligen hur pass lite ens hjärna egentligen ser av den breda verkligheten i realtid.

Så måste det ju även vara för annars skulle man inte fungera då hjärnan inte skulle hinna med att processa alla olika intryck liksom. Men tror att mycket av det man inte upplever sig ha sett, nog ändå har registrerats i det mer undermedvetna liksom.

För trots att jag ofta varit berusad mer eller mindre var dag i så många år så verkar hjärnan ändå ha samlat på sig en massa information som man nu har nytta av som nykter. Trodde länge att allt bara var värdelöst och att allt bara alltid stått still, men så är det ju faktiskt inte om man tänker efter.

Fotografering som hobby det är kul det. Tänk när man betraktar en stillbild från kanske en sommardag då det exempelvis varit tivoli i stan. Då finns det oftast sedan så många olika delar och information i en sådan miljöbild att man rätt lätt kan göra otaliga utklipp av en sådan bild för att sedan skapa helt nya och unika bildkreationer i form och färg.

Om man vill kan man vara lite av en abstrakt konstnär och göra spännande kollage, eller lyfta fram kanske något visst bildelement som tilltalar en och sånt. Möjligheterna att skapa intressanta bilder är stora inom foto tycker jag. Det kompletterar helt perfekt faktiskt mitt musikskapande som jag gör helt spontant det med, så som väl en egen terapiform kanske när jag så känner för det.

Ha en fin nykter och kreativ dag!

Inne på dag 8. Shit det går. Det går verkligen. Jag har redan märkt en avsevärd skillnad i livet. Som att jag fötts lite på nytt. Visst alla bekymmer är kvar. Men det problemet som jag och faktiskt bara jag kan bli av med är på gång att försvinna. Jag vet att jag har lång väg kvar men samtidigt så vet jag också att varje dag jag klara är en extra dag som är värd att minnas. 😍

@Snoffsan Vad klokt att du tar hjälp av Naltrexon för att hantera suget! Det finns många som har erfarenhet av det här, skriv gärna och berätta mer om dina tankar och funderingar!

Andra dagen nykter i sjunde veckan borde ge dag 44. Gillar jämna tal! Trivs med nykterheten, mer skärpt på jobbet men fortfarande ångest ledig tid. Intalar mig att det inte är farligt, det ör tankar som jag behöver hantera. Trött men det är väl de flesta så här års. Ser framemot en nykter julledighet, jag riktigt längtar efter att få resa bort och bara vara med familjen och nära o kära. Julen kommer innebära mycket skidor o friluftsliv vilket kan bli en bra start på nya året! Gott så, inget mer.

@Snödroppen
Hoppas att denna dag bli lika bra💫!
Stor kram 🤗

@Himmelellerhelvette Dina problem är i princip en kopia av mina och jag känner så väl igen vad du skriver. Vi får stötta varandra här❤️🙏 Måste jobba nu men skriver mer sedan… 🥰

@Ny dag Det handlade nog om att jag verkligen studerade min omgivning. Såg mina vänner, anhöriga och kollegor förvandlas från kloka människor till lallande idioter på fyllan. Jag såg och upplevde hur de helt slutade lyssna, prata i munnen på varandra, upprepa sig, missförstå, sluddra och i värsta fall bete sig illa. Inte fan vill jag bli sådan!

Och när jag slutade sukta efter alkoholen, kolla på den avundsjukt, kunde jag koncentrera mig på människorna. Samtalen. Min skärpa var bättre, min tajming likaså. Samtalen blev mer på djupet, skratten hjärtligare. En tråkig fest var en tråkig fest, en rolig fest jätterolig.

Sen har jag inte samma ork riktigt när jag inte använder alkohol som startgas, så jag avviker gärna när folk börjar upprepa sig och slutar lyssna. Jag säger ibland ingenting ens, för att slippa kommentarer som ”ska du gå redan, tråkmåns”. Jag går på toa och sen går jag hem, ingen märker att jag försvinner ens.

Jag går hem när jag är som mest uppfylld av det roliga med festen, jag nästan studsar fram på kroppsegna endorfiner. Och sen kommer jag i säng i tid och är pigg och alert nästa morgon också. Jag känner mig som en vinnare!

Men det tar några månader innan hormonerna stabiliserar sig så att man kan få endorfinkickar av umgänge med andra. Men när det väl kommer - wow 🤩

Kram 🐘

PS. Och du ska nog inte räkna kalorier, om du har ett ätstörningsmonster i din garderob.

@Himmelellerhelvette Kolla upp Mindlerappen! Där finns psykologer som är duktiga och det kostar inte mer än ett vanligt vårdbesök. Jag har inte provat själv, men har hört mycket gott om det. Jag har en psykolog som min arbetsplats betalar för, annars hade jag provat Mindler.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Lider med dig 😢 Jag använder appen Myfitnesspal och loggar allt jag äter. Skapar recept och gör matlådor. Jag lagar mat igen - med glädje. (Mycket snabbmat senaste åren, mycket choklad och glass). Planering och utvärdering fortlöpande, dagligen faktiskt. Och i princip noll socker. Visar resultat på vågen - och jag mår jättebra! Men snuset fortsätter jag med, det tänker jag inte ta bort för jag vill inte bråka för mycket med mitt belöningscentrum i hjärnan.

Kram 🐘

@Amanda L @Andrahalvlek Oh vad jag vill komma till fasen att slippa dricka! Skriv gärna mer om hur den processen kändes, jag har ju kämpat så länge och behöver all hjälp jag kan få. Jag följer och läser med glädje och förtröstan allt vad ni skriver! Kram

@Påvägmothälsa Jag hoppas du fortsätter skriva här på din resa mot måttlighet. Jag vet ju inte hur stora dina problem var från början men jag tror att en förutsättning för att lyckas kan vara att fortsätta skriva här. Jag vill gärna följa och kommer heja på dig hela vägen även om jag själv tillhör dem som siktar mot alkoholfrihet. Kram 🥰

@Flarran Jag tror verkligen på kreativitet. Att det är en nyckel till att frikoppla hjärnan. Lite som terapi. Foto & film är ju det. Att glida in i en annan värld där man plötsligt fångar massa saker man inte annars ser. Vackra detaljer där man kan fixa till snygga skuggor mm.
Jag använder just kreativitet som min "njure för rening av hjärnan". Har aldrig tidigare fattat hur viktigt det är tillsammans med djur & natur för mig förrän nu.

När andra satt på middagar & drack förra helgen satt jag och tillverkade en ny kruka. Slog sönder klinker i små bitar som jag limmade på en stor kruka & sedan fogade. Detta samtidigt som jag satt och småpratade med andra som gjorde julkransar. Inte en gnutta alkohol men glada samtal där man får tillgång till hela människor som inte blir förvridna i alkoholmarinad.

@Amanda L Minns det som en milstolpe. Att gå från stadiet ”får inte dricka” till ”vill inte dricka” gick rätt snabbt, men när fasen ”jag slipper dricka” inföll så slapp jag också så mycket inre oro och skav att det kändes som jag studsade fram på moln. Att bli hög på livet slår fan allt - när man skrattar så man kiknar, dansar och pratar glatt med alla - utan en droppe alkohol inombords. Frihet.

Äntligen kan jag verkligen efterleva måttot ”Det blir inte roligare för att jag håller på längre”. (Stämmer även på godsaker, det blir inte godare för att man äter mycket.) Med nyktert sinne kan jag avvika efter några timmar - man ska ju gå när det är som roligast, för att behålla just den känslan länge.

Kram 🐘

Vaknar med ångest nästan varje morgon sedan jag slutade med nikotinet och nu kom jag på varför, det är överätandet! Jag har haft det som strategi och låtit mig för att sluta med nikotinet men inte riktigt förstått att jag mår så dåligt av det! Fan! Denna ångest vill jag verkligen inte ha! Den hade jag hela tiden innan jag slutade dricka och har varit så glad över att slippa. Jag vill ju vara pigg, glad, energisk och må toppen. Nu får det vara bra! Nu räcker det! Nu vill jag inte överäta mer! Hade jag bara tillåtit mig några chokladbitar igår så hade det inte varit någon fara men nu blev det som det brukar, finns ingen hejd, inget stopp, jag bara fortsätter och fortsätter. Jag vill vakna harmonisk och nöjd, tacksam och glad. Nya krafttag nu! Nu räcker det med tröstätandet. Får försöka tillämpa samma strategi som för att sluta med alkohol för att sluta överäta! Det ska gå! Och det är inte farligt att gå på promenad på kvällen även om det är mörkt! Bara ut med dig kvinna eller åk till gymmet om du blir rastlös och känner dig ensam. Varför känner jag mig så ensam, varför njöt jag av det innan, är det också nikotinet och överätandet, jag var starkare i mig själv innan jag slutade, jag hade byggt upp mig själv, nu räcker det! Ta tag i dig själv! Det vill du! Du vet din väg, du vet vägen du vill gå, det visar hälsa och välmående och det är därför du la av med nikotinet, då ska du inte anamma överätandet igen! Det har du varit så otroligt stolt över att du kommit ifrån därför har du ångesten nu och så himla ofta den senaste månaden för du tagit bort stoltheten! Kom igen nu! Bli stolt över dig själv igen! Nikotinet är ute ur systemet, mycket av suget borta, funkar fint med tuggummi, ät bra, sov bra, känn hur du mår i ditt inre, motionera. Du läste att folk får mer energi av att sluta med nikotinet och det är precis vad du är ute efter. Tänk på att du gör dig sjuk när du överäter! Kom igen nu! Du fixar detta! Du älskar när du tycker mycket om dig själv! Den känslan är fantastiskt! Tänk på den känslan och ät en frukt när suget sätter in! Gå på yoga, ring någon och gå på promenad eller gå själv! Heja heja! Från och med idag! Inget mera överätande! Idag kommer jag inte överäta! Tre månader i taget funkade för alkoholen då kör vi denna strategi på detta som är mitt grundproblem! En sjukdom jag drog på mig redan som barn, började tröstäta redan runt 7års ålder, började med anorektiker grejer när jag var 11-12 år sen började spy när jag var 15år så sjukdomen har funnits med mig och grunden till det är en otrygg familj! Jag håller på och reder i den dysfunktionella uppväxten för därifrån kommer allt! Skulle behöva någon att prata med men vet inte vilken instans jag söker mig till, vill ha någon som kan mitt problem. Den ska vara utbildad för att hjälpa någon som växt upp med trauman, otrygghet och rädsla!

Godmorgon alla i kaffestugan! Hoppas du mår bättre Natalia idag!
Jobbar det sista innan julledigheten, jag behöver ledighet kan jag säga! Dricker gott kaffe framför morgontvn, blir hemmajobb idag, ganska så skönt det.
Önskar en fin tisdag!

Just det, grannen med hunden och ångesten sa efter vår gemensamma promenad att hennes ångest var borta!

@Såless
Tack för din delning. Vet du, jag tror att det finns många bland oss som åker i det tåget. Jag pratade med en vän igår, efter att vi gjort yoga. Och hon var läraren.
Vi har känt varandra genom yogan i ca 10 år. Vi har pratat om mediciner och egna erfarenheter i så många år. Hon är den enda av mina vänner som jag kan prata med på ett här sättet. De flesta väljer att ta de piller som skrivs ut, för de vet inte hur de ska göra.
Igår pratade jag även med e granne på gatan. Vi har pratat en del de senaste åren. Hon har hund och hon stannar till på de ställen som jag också stannar till på. Hon är äldre och hon säger att jag är i hennes dotters ålder. Det har inget med saken att göra, men det fina är att hon är klok. Hon har en del ångest. Jag frågade om jag fick göra henne sällskap när jag gick hem från affären. Hon sa en stund, då hon varit med om något jobbigt inom släkten. Vi pratade om jobb och skrivande, sjukdomar och hälsa. En släkting till henne hade tagit livet av sig. Och hon var den som var stark och ordnar allt. Det förvånade henne, då hon vuxit upp med mammans ord som alltid sagt att hon var så liten och klen.
Jag sa, skriv en bok om det. Hon är redan publicerad författare.
Vi behöver berätta för de som vi kan berätta för.
Jag tror att vi är många som bär på fantastiska berättelser. Och enorm styrka.
Jag vet inte var vi ska vi hitta dem i vår närmare omgivning. Men jag vet att de finns.
Du och jag är i alla fall två.
Och du är en förebild för fler än du vet om.
Det har jag fått höra, av vänner. Att jag är en förebild.
Jag har en vän som berättar för mig om hur hon sätter ut vissa mediciner, i samråd med läkare. Det skrämmer mig, att en del inte förstår hur allvarliga vissa mediciner är. Jag vet flera som dött pga dödlig psykofarmaka.

Jag trodde som du, att mitt missbrukande ex skulle göra samma resa som jag. Han blev inspirerad. Och berättade för alla i sin omgivning om min resa.

Nu är han väldigt sjuk. Ska opereras den femte gången. Och jag kan bara känna medkänsla. Och hoppas att det ska gå bra.

Jag läste just klart Lyckobalansen av Dr. Rangan Chatterjee.

Det finns sp fina övningar i den boken. Jag har vågat öppna upp mig lite mer igen, i ett nytt sammanhang. Och det blev otroligt fint. Jag upptäckte att fler ville öppna upp sig. Vi är stammisar på ett ställa på en viss veckodag.
Och det är för att jag går dit och äter min lunch efter ett yogapass.
Men denna gång var det inte jag som öppnade upp för dialogen. Det var mannen som jag beställer min mat av.
Och jag blev tacksam och glad. Över hans nyfikenhet. Och frågade en dag "hur är det med dig?".
Jag visste inte ens att han noterade mig.
För det är väldigt sällan som jag blir bemött med vänlighet. Däremot så provar jag vara vänlig, i alla mina hej och samtal med främlingar oavsett var de inträffar.
Det finns en förening som kanske kan vara intressant för dig. Föreningen Alternativ till Psykofarmaka, FAP.
Jag har just hittat till deras hemsida och läser på lite. Tror de arrangerar konferenser och föreläsningar.
Om du vill dela din historia så finns det säkert många som vill höra den!
Eller så kanske du träffar likasinnade genom den.
Bara en ide.
Du har flera gåvor. Din styrka. Och kraft att göra förändring.
Frågan är vad vill du göra med den, för dig?
Jag tror inte du behöver resa ut i världen. Jag tror att du har många intressanta människor omkring dig, som du inte vet om, ännu!

@Amanda L så mysigt du beskriver din vardag🥰 Hoppas det ordnar sig med dotterns ekonomi snart. Det tär med barnaoron oavsett vilken ålder dom är i.
Och det är så härligt att läsa om er som gått före. Inspirerande och härligt.
Stor kram❤️

@Natalia Krya på dig Natalia!! Här är det tidig morgon och vi skall alldeles strax till jobbet. Tröttheten viker i takt med kaffedrickandet. Har en full dag på jobbet idag, men inga möten. Det känns bra. Jag har beslutat mig för att bryta efter 41 dagar. Nu återgår jag till måttlighet och jag tror att det skall få bra. Önskar er en fin nykter tisdag !