Senaste kommentarerna i forumet

En bra sak med forumet (och även livet) är ju att man varken måste veta eller lova.
Jag tycker Kennie skrev så bra råd här ovan i din tråd,
Jag känner igen mig mycket i det du skriver med att ha mycket ansvar inom olika områden och kanske har jag gjort mig lite ensam- med mitt drickande.
Att jag liksom hållit ihop och ”ska minsann” fixa det mesta men har ju inte riktigt orkat- och då skarvat med alkohol.
I backspegeln kan jag säga att den tog mer kraft än den gav. Lämnade mig rätt utmattad.
Två saker kommer jag att tänka på.
* Det blir lättare att dra gränser kring sig själv- när man är nykter. Att stå upp för sig. Säga nej: ställa tydligare krav. Inte alls enkelt men utan den skam som iaf jag bar med mig som ett tungt lod. Det blev enklare att vara rak, och faktiskt enklare att stå ut med det kaos som jag hela tiden jobbade med att hålla tillbaka. Genom att dricka.
Ja du hör ju hur dumt.

Det är utmanande att sluta och det är ju inte heller ett måste för alla. Men att skiljas medan huvudet är avtrubbat av drickande kan jag inte på rak arm rekommendera (men jag vet verkligen för lite om dig/er)
Att ta en nykter period är att liksom låta sjösjukan gå ut kroppen. Ta en månad, helst tre säger de som vet.
Jag har varit nykter ett drygt år nu, för mig är lagom svårt även om jag som du var en kontrollerad drinkare.
Önskar dig kraft och tålamod och det är mycket kärleksfullt att ge sig själv möjlighet att klarna i själen och i kroppen.
Kram.

Haha, vi verkar vara rätt lika! Kl 7 imorse körde jag tvättmaskinen ?
Jag undrar om det är att jag bestämt mig för att ta tag i mig själv som bidrar till tröttheten. Alkoholen har jag använt som medicin när självkänslan är låg, eller min känsla av utanförskap även då jag omgetts av vänner. Ja, t.o.m. inom familjen.
Men nu har jag tid om 10 dagar hos en psykolog för att reda ut och hantera mina känslor.
Tack för att ni kommer med så kloka råd! Nu gråter jag av ren rördhet.
Värme o kram!
❤️??

Himmel vad trött jag var i början. Kvällstrött och ovanligt morgonpigg. Men kvällstid gäspade jag käken ur led typ. Tog mig höneblund så ofta jag kunde.

Kropp och hjärna har fullt upp att läka. Vila på du under tiden, det blir bättre med tiden. Men samtidigt är det sunt att känna sig trött och vila när kroppen säger ifrån. Lyssna på kroppens signaler.

Kram ?

Då ska jag inte oroa mig o onödan.
Tack Charlie!
Kram ?

Ingen A idag och inget godis heller och det känns bra. Precis som jag vill ha det. Mitt mål är bara på helgen om jag vill. Känner mig lugn, målmedveten. Har lagat indisk mat idag, jag gillar vegetariskt. Mannen, som är ledig dricker både öl och Whisky, men det gör mig inget.
I morgon är det fredag och helg. Har inte bestämt hur jag ska göra då, om jag ska fortsätta hålla upp. Vi får se☺️

Kort och gott : 19 dagar idag.

Att vara (enormt) trött i början. Mina första veckor hade jag över jul och nyår och var mycket ledig då. Vet att jag funderade på om jag hade orkat jobba om jag skulle behövt det. Tror inte det faktiskt. Så trött var jag! Kroppen reparerar sig och det blir snart bättre.

Kram!

Dag 16 och jag är så makalöst trött. Fast att jag äter bra o tar lite vitaminer samt rör på mig.
Maken blev lite sur för att jag såg ledsen o ointresserad ut när vi åt. Men jag vill bara ligga i soffan nu. Jag som brukar vara igång så mycket, märkligt är det.
Sorry för mitt gnäll!
Hoppas ni har det lite muntrare och känner er starka.
Ni är så fina!
??

Klokt av dig att börja fundera på detta. Och som du är inne på är det nog nödvändigt att ta en paus från alkoholen för att bena ut vad som är vad. Jag tänker att du i samband med det behöver etablera ett annat sätt att få paus och mental smärtlindring. En daglig promenad eller yogastund kanske? Som många skriver får man ofta en självförtroendekick av att sluta dricka. När man smygdricker verkar man ha ett ständigt behov av att kompensera sin hemliga dåliga vana genom att hela tiden fixa och ta hand om allt. När jag slutade fick jag mycket lättare att stå upp för mina känslor, min trötthet, mina egna behov. Och då kanske du också hittar kraften att ta tag i relationsproblemen; den man lever med ska vara snäll mot en, lyssna på en och vilja en väl, det är det minsta man kan begära. Styrka till dig!

Det känner du säkert till? Hungrig Arg Ledsen Trött- allt som ska åtgärdas innan några överilade beslut om alkohol.
Jag kan dessutom lova att om du håller i nu, så blir det mycket enklare sen. Och du har ju BESTÄMT dig den här gången.
Såklart de gamla monstrena utkämpar en seg sista strid.
Men du vinner.
Kram ?

Hej, ny här! Skulle behöva hjälp med att minska mitt sug efter alkohol. Läkaren (Kry) har bättre erfarenhet av Antabus än Campral, lite oklart varför. Jag tycker inte att mina problem är så pass stora (än iaf) att jag behöver sluta helt. Vilka är era erfarenheter av de olika medicinerna? Tacksam för svar!

Borde det väl vara idag då, dvs tre veckor. Grattis ? då är de tuffaste dagarna över. Heja dig!

...känner mig frustrerad o irriterad o hamnar i att jag kommer må så här typ jämt. Massa katastroftankar, att livet aldrig kommer bli roligt igen osv. Jag har typ 20 flaskor vin hemma men kommer inte dricka av dem (min man samlar lite på viner) så jag vet att jag inte kommer dricka men det känns bara så meningslöst allting. Men nu ska jag äta mat och bara tänka att det kommer gå över och bli bättre ❤️ Förra gången jag höll upp var inte alls så här svårt? Tänker att jag kanske processar o funderar mer denna gången...? Vad vet jag. Kram ?

Jag lever med en man som har väldigt mycket energi, hans behov, infall och vilja styr det mesta. Han är inte alltid snäll mot mig och jag känner att vi är vänner men allt annat som borde finnas i en relation är borta.
Alkohol har alltid funnits överallt och i mängder i vårt hem utan att vi på något sätt haft problem med det.
Jag märker nu att jag använder alkohol för att ”orka med” honom och alla krav det innebär att ha en stor familj, flera anvarsområde och väldigt lite support från övriga familjen. Jag märker att mitt drickande har eskalerat de senaste åren.
Jag tror inte min familj förstår hur illa det är med mig för jag är bra på att dölja.
Jag dricker aldrig så jag tappar kontrollen eller så men jag sover dåligt och tankarna kretsar mest kring alkohol. Problemet är också att jag tappat all min självrespekt.
Jag skulle vilja bryta upp för att klara att sluta dricka men jag vet ju inte om det är mitt drickande som orsakar våra problem.
Jag har försökt sluta men när han gör mig ledsen eller upprörd så tänker jag inte längre utan bara tar ett glas vin rätt upp o ner för att döva smärtan.
Det är hönan eller ägget och mitt självförtroende är så lågt att jag inte riktigt vet hur jag skall göra .
Är det någon som varit i samma situation?
Jag läste i nån tråd här att sluta dricka är ” en kärlekshandling till dig själv”.
Det var verkligen fint beskriver och jag blev tårögd.
Min ängslan är om det att jag blir avtrubbad och det jag känner beror på alkohol eller är en ”sann” känsla.
Jag skulle vilja utvärdera om vår faktiskt väldigt dåliga relation beror på mig ( på grund av att jag dövar mina känslor ) eller på att jag faktiskt blir nedtryckt av min man.

Har alltid haft en viss ångestproblematik som varit hanterbar. Började vardagsdricka för sex år sedan. Inga stora mängder men det som skulle vara gott till maten blev till självmedicinering för att hålla ångest borta och dämpa stressen. Jag har aldrig druckit stora mängder, berusad så jag känt av det har varit lätträknade gånger men likväl har jag i princip vid varje ledig kväll från jobb tagit ett glas el två. De gånger jag låtit bli är lätträknade.

Jag har inte druckit en droppe sedan 9 januari och det känns gott. Dock är ångesten för jävlig nu,fått Atarax idag och ska få träffa psykolog om en tid. Antidepp vill jag inte ha. Har dåliga erfarenheter av det sedan innan.

Hur som, ville bara säga Hej och ser med tillförsikt på framtiden utan alkohol.

Trevlig kväll

Jag slutade efter nyår, idag alltså dag 21 ?❤
Suget kommer och går, och jag tycker också att helgen blir lite mindre festlig när jag är nykter. Men jag är jättepeppad att testa olika nya situationer nykter och vill visa till barnen att det är fullt möjligt att ha kul utan A.

Jag tycker att du är på god väg!! ?????
Kontakt med beroendemottagning och redan 12 dagar!! Bra jobbat ❤

Starta du din egen tråd :) Det kan vara lite förvirrande att skapa först endast rubriken för att sen som andra steg skapa första inlägget i den, men det klurar du nog ut.

Det är såklart inte fel att skriva i och spåna vidare på andras funderingar i deras trådar. Det är väl bara kul för de som äger tråden då det förmodligen hjälper dem själva att fundera vidare. Men nog skulle det vara bäst med en egen tråd där du hör hemma och kan ventilera alla dina egna inre tankar fritt? Många som har varit här ett långt tag har ju förmånen att gå tillbaka i sin egen tråd och läsa hur deras tänkande har utvecklats med tiden.

Den här typen av tänkande är det nog fler än flera som känner igen sig i det. Det kommer dock att bli bättre! Hur lång tid det tar tror jag kan variera från person till person och vilket slags beroende man har haft. Jag börjar snart närma mig 6 månader nykter. Under lång tid innan jag slutade hade jag precis samma problem som du har nu. Det var svårt att ta makten över mina val, som du beskriver det och det tog lång tid innan jag kom till skott.

Jag kom precis att tänka på förut att jag måste ha gått förbi ett systembolag idag. Jag kom på detta utifrån att jag mindes vilken väg jag hade gått på min lunchpromenad, då jag också handlade lite mat. Jag minns dock inte att det hände. Jag har inte noterat det på något annat sätt än att jag nu i efterhand kan räkna ut att jag måste ha gått förbi det. För 6 månader sedan hade det varit omöjligt. Då visste jag precis hur långt det var till varje systembolag var jag än var och precis vilka öppettider de hade.

Det tar sin tid såklart och alla är olika. Jag är väl kanske inte helt säker än själv, man vet ju aldrig vad som kan hända, men jag ville illustrera för dig att det kommer att bli bättre. Fortsätt att ta striden mot dina inre tankar. Ta en dag i taget. Som Rosette säger, skriv här om hur det känns. Då kan du ju reflektera över det och ta det för vad det är. Övergående tankar. Det är tufft, men du fixar detta!

Jag kanske startar en egen tråd om ett tag. Tillsvidare hänger jag i ditt byxben i din tråd=) för att förstå kulturen här inne. Jag kanske skriver lite långa frågor men det är för att du har kommit så långt och jag är genuint intresserad av hur du gör. Ska kolla din andra tråd.
Kram

Det var verkligen imponerande, så inspirerande! Grattis! Hustrun smsade förut och frågade om hon skulle köra förbi pizzerian på vägen hem, vilket hon i princip aldrig gör. Självklart svarade jag JA, och barnen (tonåringar) blev så klart jätteglada. Full av inspiration dammsuger jag och städar toaletterna och sätter barnen på att städa i köket. När jag gnor i toan tänker jag att jag måste ha ett glas rött till pizzan, det vore gott!! Och det förtjänar jag nu. Det är ju nästan helg. Herregud. Hjärnan är helt automatiserad på att belöna sig. Unna sig. Synd om mig. Duktig jag är. Nu behöver jag ett glas. Min fråga till er som har haft långa uppehåll är: försvinner den här typen av dåliga idéer, som man går på i stunden? Eller blir man bara bättre på att upptäcka dem och inse att det är bullshit, och att hjärnan spelar mig ett spratt?

Jepp, det är en sorg när man inser att man inte varit där 100% för barnen (och frun) men bättre sent än aldrig :)
För mig blev den delen avsevärt bättre omgående så lita på nykterheten!
Lycka till!!

Ja, vilken tid man lade på att införskaffa alkohol, jag hade tre olika systembolag och kanske fem matbutiker jag turnerade mellan. De ligger inte nära varandra. Och sedan fyllorna och återhämtningen!
Stor igenkänning på paranoian och ångesten.
Tips?
- Se över kosten, ät vitaminrikt
- Vila och slappa
- Träning, det har hjälpt mig mest
- Läs litteratur från AA
- Läs på forumet

Bra att du skriver här!

Tack för tipsen Chivas - skall kolla One.com - kortbetalning känns ju strålande!
Tröttiz: Så himla trist att läsa och jag tror dessvärre att den situationen är vanlig i samhället. Jag har egentligen ingen kunskap om hur saker fungerar med vården etc. men finns det möjlighet att kontakta vården för "tvångsbehandling" eller så? Jag tänker att får din kille en kortare nykter period så är han kanske mer mottaglig för dialog kring dottern etc. Han skulle nog tacka dig längre fram att du tog tag i det hela nu när han är pacificerad så att säga - livet går ju inte i repris och relationen till dottern är sannolikt viktig för honom...
Jag har inte känt sug efter a sedan jag började hålla upp utan nästan mer känt någon sorts avsmak men så igår - ifrån "no where": BAMM Mega sug efter öl! Blev nästan kallsvettig och tendens till yr och kände verkligen att om jag haft öl hemma så hade sviten varit bruten... Väl hemma käkade vi och det blev lite bättre men sen fick jag åka iväg och handla snacks, godis, a-fri öl, tonic, Loka etc. och efter att jag tagit några godisbitar så försvann suget. Aatagligen kombo av hunger och låg på socker nu när jag inte dricker a. Tänker att jag delar med mig detta för ibland kan nog a-suget misstolkas av hjärnan? Någon annan med erfarenhet av detta?
Ta hand om er därute!

Så går vi mot helg igen, känns ovant och irriterande att inte "få" dricka vin eller att inte ha "nåt att se fram emot" som hjärnan ser på det... 15 dagar nu, processar mycket i huvudet om framtiden.. har sökt hjälp på beroendecentrum och haft en första bedömning, får se hur det utvecklar sig. Försöker sysselsätta mig med diverse pyssel och köpa god lightläsk med mera.. Hur gör ni för att fortsätta vara motiverade och skingra tankarna?

Helgen blev bra, lugn och mycket mindre ångest de var behövligt. Och äntligen är min terapeut tillbaka, så himla skönt ha henne. Tror nog jag är uppskattad här de känns så, mina bak skills är i alla fall rejält uppskattade :)
Så veckan har varit relativ ok. Hoppas din vecka varit bra.