skrev Se klart i Det är bättre såhär!

Ta livet en dag i taget på samma vis som många/vi förhåller oss till alkoholen. Allt för snabba och stora beslut kan vara svåra att manövrera , men oavsett så skickar jag kraft över den molniga himlen. ?


skrev Se klart i Nu är det allvar!

... önskar jag dig, och den verkar ha startat bra!
Jag har själv inte gått programmet- men försökte tidigare, då funkade det inte av tekniska skäl.
Mitt fantastiska och stora stöd har jag hittat här på forumet. Jag brukar säga att det är mitt universitet i nykterhet. Tror tex risken för återfall blivit mindre just för att jag läst och tagit lärdom av andras erfarenheter.
Men många önskar och har fint stöd av tex AA samt beroendemottagning. Tycker inte du ska tveka att söka hjälp.
Att be om stöd och råd är för många av oss här, extra svårt. Finns ett sorts inkapslande som kommer av att dricka, att inte riktigt våga visa vem man är eller vad man behöver. Det är en utveckling till det bättre att våga säga; kan jag få lite hjälp?
Fortsätt att läsa och skriv skriv här.
Kram till dig!


skrev Flyktsoda i Nytt tag mot alkoholen

Nä jag har nog aldrig gett upp, det har bara varit en väldigt lång resa. Det blir lite en del av problemet efter ett tag när man har många nycktra perioder, så är det lätt att glömma, fötränga att man har ett alkoholproblem.
Jag har också påbörjat programmet men har inte engagerat mig så mycket i det ännu, bara fyllt i loggen och där vill man ju att det ska stå noll A varje dag så bara det gör ju faktiskt nytta.
Lycka till med dina 3 månader, jag ska hålla tummarna för dig.


skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...

Ligger i den minimala soffan vid stugan, tittar ut genom fönstret och ser bara....höst!
Värmen är borta, solen likaså, ute regerar regn och rusk, och visst jag håller med dig, regnet behövs verkligen.
Men...men..., det rycker i min arbetslusta, men känner mig fjättrad av vädret, f-n tänker jag.
Jag behöver lära mig att ta det lugnt, ligger i soffan som en krokig ostbåge, men i ryggen är jag spänd som en fiolsträng, både vill och inte vill...
Kaffet som var starkt och gott vid frukosten smakar blahä just nu, kallt och beskt, det går krusningar längs med ryggraden, men jag fortsätter liksom att dricka skiten, vet inte varför, får inte saker kastas på något sätt?
Känner en viss likhet med när man drack alkoholen, man drack alltid upp slatten, även om den inte var god, inget fick försakas.

Får lära mig att ta det lugnt, hur då?
Vet inte riktigt hur man gör, har alltid något i röret som måste åtgärdas, nu tvingar jag mig till att göra ingenting.
Ååå vad jag lider...
Tittar på frugan som sitter vid matbordet och jobbar vid datorn, hon jobbar övertid febrilt som hon brukar.
Här sitter jag och gör...ingenting, skulle kunna sätta på mig regnrocken gå ut och....NEJ!, Berra ta det lugnt nu!
Jag kan verkligen inte bara sitta rakt upp och ner...

Stirrar på sommarens projekt som nu är fullständigt klart, monterade upp sista Ikea-inköpet igår kväll, en byrå.
Hängde upp en skitdyr tavla ovanför soffan, frugan hade sett en tavla som fanns på det stora möbelvaruhuset tidigare men som nu slutats säljas, och vi åkte många långa mil med bilen för att leta upp densamma, men icke.
Nu blev det en liknande tavla, men ack så mycket dyrare, konstigt den dyrare ersatte den billigare.
Det luktar fortfarande "gott" av målarfärg i stugan, det känns fräscht i jämförelse mot hur det luktade tidigare, en unken lukt av gammal vind och avlopp.
Känner inte riktigt igen mig i stugan, den känns främmande , hör jag hemma här?

Under teven poppar det senaste inköpet initierat av undertecknad, en ljudlimpa.
Efter att vi blev klara med renoveringen förändrades konstigt nog ljudet ifrån teven, nej jag skojar inte, inte en orsak bara för att få köpa en ny leksak, utan det blev bara murrigt, hade svårt för att höra tal, höjde ljudet och sedan blev det ett j-vla liv när det blev action på teven med pangpang och explosioner.
Nu efter två veckors intensivt letande och ekonomiskt tvivel så blev det klart, en kompromisslösning.
Alltså det kan kosta hur mycket som helst, vi kan kalla honom "Bosse"
Nu poppar Bosse en lista ifrån spottan och det mullrar mysigt, det uppskattar jag som är en basknarkare.
Frugan rynkar pannan när det blir för mycket, men det får hon stå ut med, jag är inne idag.

Ute tilltar regnet och det ruskar till i ekens bladverk, det ska börja blåsa idag sa de på läderveken.
Jag suckar lite, och väntar nu bara på att klockan ska bli så mycket så att det blir dags för eftermiddagskaffet.
Vi har köpt smarriga bullknyten med mormors hosta på (vaniljkräm) som bara väntar på att få tandgarnityret i sig.
Ikväll ska vi göra egna räklandgångar med hemmagjorda ägg som är utbytta mot en knippe rabarber.
Vi ska fira att vi har varit gifta i 29 år och några dagar till, amengisses vad tiden går.
Nu känner jag mig väldigt gammal, vad tog mitt liv vägen egentligen?

Tja, jag gjorde ett väldigt bra kap med lilla frugan, fortfarande vacker som få.
Har två numera vuxna barn utan några problem i svallvågorna av deras uppväxt, där har vi lyckats.
Har goda vänner som dock har decimerats något efter jag förblev nykter, men det är det värt.
De som är kvar är väl värda att vårda.

Saker och ting har förändrats med tiden, men jag måste ändå tillstå att....
Nykterheten fick allting att vända till det bättre...

Berra


skrev Trebarnsmamma i Ett nyktert liv

Är att hade det varit för 2 månader sen hade jag åkt och köpt mer


skrev Höst20 i Nu är det allvar!

på dagen.
Fint om man kan fylla dagen med sådana härliga antistressande aktiviteter och vara riktigt trött på kvällen. Sova gott på det så läggs dag till dag av nykterhet.


skrev Trebarnsmamma i Ett nyktert liv

Fredagen gick åt helsicke, bilen satte på autopilot och transporterade mig till bolaget där jag köpte 2 flaskor bubbel.Jag stod emot till kl 18 dvs när jag började med middagen. Den första slank lätt ner och gömdes i återvinningen. Halva andra försvann också ?. Resten av halvan tog jag i morse kombinerat med de sista 2 glasen i dunken när mannen var ute med hunden. Väntar nu på att nyktra till och ska fasiken fixa det nästa fredag.


skrev Rule74 i Nytt tag mot alkoholen

Jag har läst din tråd och följt din berg och dalbana. Var stolt att du inte ger upp utan fortsätter kämpa! Jag tycker det är superstrongt att inte ge upp efter att ha trillat dit några gånger. Känns som att du kommer mer och mer till insikt över att det är helnyktert som gäller. Ungefär som jag, även om jag tänker börja med tre månaders nykterhet för att verkligen jobba med mig själv för att sedan ta ett beslut om hur jag ska göra framöver. Har precis börjat programmet här på AH, har du gjort det? Ha en fin nykter helg!


skrev Andrahalvlek i Det är bättre såhär!

Ska tänka på dig och vara med dig i tanken hela dagen och natten. Allt blir som det blir och går som det går. This to shall pass.

Kramar i massor till dig ?


skrev Rule74 i Det är bättre såhär!

Det är inte konstigt att du varken sover eller äter när du genomgår så mycket samtidigt. Går du i terapi? Känns som att du hade behövt det i detta omvälvande skede. Så härligt att du håller dig nykter i alla fall! Då behöver du inte fundera över om dina känslor och tankar verkligen är dina eller om de är komna ur alkoholruset. Du är starkare än vad du tror och utstrålar jävlar anamma, så kör på samma linje så tror jag att allt kommer bli bättre. Håller tummarna för dig och att allt ordnar sig på bästa sätt!


skrev nystart i Här igen

Hur går det med ?? Börjar bli lite orolig för hur du har det. Skickar en stor styrkekram!


skrev Sommarbarnet i Det är bättre såhär!

Tidigare är det vid såna här känslor jag druckit alkohol. Inte idag och känner konstigt nog inget sug. Mer en vanekänsla.

Sover knappt. Ingen aptit och en ständig oro i kroppen. Min förhoppning just nu är bara att jag tar mig genom den här dagen.

Hämtar maken på Arlanda idag och sen vet jag inte vad dagen tar för vändning. Vi har iallafall enats att han skall flytta ut under en tid. Sen vet jag inte.

Hela mitt liv är på väg att ta en ny vändning och jag vet inte för fem öre hur morgondagen ser ut och ännu mindre min framtid.

Men jag väljer att vara nykter idag!

Kram


skrev Flyktsoda i Nytt tag mot alkoholen

Hej på er!
Då var det dags för Flyktsoda att försöka hålla sig nykter igen.
Jag dricker inte i alls lika mycket nuförtiden som för några år sedan, så jag har kommit en bit på vägen.
Men det blir fortfarande för mycket ibland.
Jag läste nyss mina tidiga inlägg här på AH och minns hur det var då, och dit vill jag aldrig tillbaka.
Jag har som många andra här ett
mycket krävande jobb, och vet hur skönt det är att som chef kunna stå rakryggad och utan ångest på måndagarna, och direkt kunna kasta dig in i jobbet med att lösa problem, möten mm.
Jag har börjat bli nyfiken på vem jag är efter en lång nykterhet, kanske får jag tillbaka det där drivet och intresset som jag en gång hade och som jag nu saknar.
Det är det som är min morot nu.
Vem är jag som nykter?
Och om jag lyckas så kommer jag knappast sakna helg fyllor.
Nykter lördag och dag 7 i dag.

Mvh Flyktsoda


skrev Rule74 i Nu är det allvar!

Tack Kennie och Andrahalvlek! Det betyder så mycket att få kommentarer och pepp - att ha någon/några som bryr sig och som vet hur det är. TACK! Jag sov faktisk bra inatt, lade mig vid 23-tiden och vaknade pigg vid halv åtta :). Har drömt en del också, vilket jag tycker är skönt - det känns som ett plus när man avstår alkohol. Efter frukost åkte jag och min man och handlade bär och blommor på torget, sen badade vi nakna i havet. En härlig start på dagen!
Påbörjade programmet här nästan direkt när jag vaknade. Det verkar vara en bra grej! Har någon erfarenhet av programmet? Har någon haft stöttning av psykolog under programmets gång här på Alkoholhjälpen? Det hade varit skönt att få lite feedback från någon "expert" som också kan svara på frågor som dyker upp. Jag tar tacksamt emot allas erfarenhet och tankar om detta. Önskar alla en härlig nykter lördag. Keep passing the open windows!


skrev Jullan65 i 3 månader, dag 1

Du känner mer och äkta känslor, inte ska du skämmas för det. Du har rätt till dina känslor o upplevelser. Med tiden lägger sig det som är efterverkningar av a, och det kommer kännas mer stabilt. Heja dig.


skrev Arvedelen i 3 månader, dag 1

Det betyder så mycket!

Jag har alltid haft tendens att gråta när jag blir arg, förorättad etc. Sen är det otroligt svårt att sluta. Jag grät till och från hela kvällen igår. Det blir så laddat, och just för att jag är så rädd för att börja gråta blir det ännu värre när det väl brister. Hade säkert varit lättar att sluta om jag bara accepterade att ”jaha nu gråter jag och det är ok”.

I andra sammanhang gråter jag sällan numera. Äter Sertralin sen ca 5 år tillbaka och det har gjort mig jämnare i humöret, på gott och ont. Ibland kan jag känna att NU skulle jag må bra av att gråta ut en stund men det går inte. Så det lagras och lagras till sämsta tänkbara tillfälle...

Vaknat med dunkande huvudvärk och malande tankar, men det känns ändå lite lättare efter en natts (nykter) sömn. Halsade en alkoholfri öl igår men det kändes mest fånigt ?


skrev Inne P i Idag slutar jag

Längesedan jag skrev, men här är jag nu. Nykter sedan snart en månad. Känner mig äcklad av tanken på att vara full, äcklad över att tänka på smaken av vin, mår illa när jag tänker på krogen. Men jag vet också att minsta lilla frestelse kommer leda mig tillbaka till ruta ett. Så en dag i taget ❤️


skrev Andrahalvlek i När kommer dag nr två??

Jag är uppväxt i gbg och där sa vi alltid att man skulle åka ”till landet” när man skulle till en sommarstuga.

När jag flyttade till Blekinge och sa likadant tittade de på mig som om jag vore en idiot. ”Till landet?” Här var ju allt ”landet” liksom.

Började snabbt säga ”sommarställe” eller ”fritidshus” istället. Slutade säga bamba och svale också. I gbg är svale en trappuppgång, här är det nedre delen av ett kylskåp.

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Shit - vad händer i kroppen?

Så heter en sajt med massa viktig info och olika träningsprogram för hur man ska tänka med andningen.

Ytlig andning gör att du inte syresätter blodet tillräckligt, och då får du domningar och stickningar.

Kram ?


skrev Andrahalvlek i Tillbaka igen

Har du funderat på att söka hjälp på en vårdcentral? Det låter nästan som om du är deprimerad, och kanske behöver du SSRI.

Jag tar SSRI sen 14 år tillbaka, och utan det ser jag allt nattsvart. Nu när jag har slutat dricka umgås jag med tanken att sluta med SSRI, men jag vågar inte riktigt än.

Och visst är det naturreservat som jag samlar på ? Det finns 115 i mitt lilla län. Hittills är jag upp i 30, så jag har att göra fler år till.

Du skulle kanske kunna samla på museum? Själv ska jag ut på en mini-konstrunda i min hemstad strax.

Bra idé med maten! Göra en geografisk utflykt i tanken med hjälp av mat - lära dig mer om typiska maträtter i olika länder. ”Zeinas Kitchen” är en inspiratör på området.

En vit månad låter svinbra. Ännu hellre tre vita månader i sträck. Ihop med din kompis så att ni kan växeldra.

Det är inte förrän efter en längre tids nykterhet som de verkliga fördelarna med nykterheten uppenbarar sig. Sakta dras draperi efter draperi ifrån framför livets scen.

Om du känner dig psykiskt instabil så är alkohol bara att hälla bensin på elden. Tyvärr. Alkoholen skapar ångest och sömnstörningar. Punkt.

Och ta inte en paus från forumet! Det är nu du behöver oss som mest. Ibland behöver du gruppen, och ibland behöver gruppen dig ❤️

Kram ?


skrev AkillesU i 10 glas vin och 2 öl

Gick upp tidigt med barnen bara för att jag orkade. Känns bra att känna att man kan det och att ingen bakiskänsla hindrar en. Tänkte in här o läsa lite men 3,5 åringen satte igång med världens morgongnäll de senaste 2 timmarna så känner mig redan irriterad.... stressen från barnen gör sig påmind på helgen. Efter en vecka av stress av kunder på jobbet (som man bara vill strypa , en del av dem). Får liksom inget utrymme till mig själv. Vilket varit problemet senaste åren med mycket jobb och småbarn. Och har inte orkat ta tag i de känslorna som stressen ger. Ångesten är värst. Och den där tunga känslan över bröstet som gör att man inte kan andas.
Vilket gör att jag inte orkat ta tag i att göra saker som egentligen skulle få mig att må bättre. (Tex börja träna, yoga, mindfulness, promenader, god kost och DRICKA MINDRE)

Tills jag för ett år sedan blev sjukskriven i utmattningssymtom och fick tid till mig själv. Var hemma på heltid hela förra sommaren och hade tid till reflektion och att hitta strategier till att jobba mer effektivt och mindre. Dessutom organisera upp allting så att jag orkar med att sköta egna företaget och hemmet och barnen. Så de strategierna jobbar jag fortfarande på. MEN ! Hann inte riktigt med strategierna med att må bra i mig själv innan jag började jobba igen och livet snurrade på. (Ni vet stressen från försäkringskassan + eget företag som inte vill vänta på en)

Men NU de senaste 2 månaderna har jag äntligen börjat fokuserat mer på att få bort den här inre stressen. Och ångesten. För att må bra i mig själv. Har börjar göra saker för mig själv i syfte att må bra. För en gångs skull!

Jag skriver detta just nu medans 3,5 åringen skriker i bakgrunden... och det är en sån bit som jag inte kan sortera bort. Men som fortfarande gör mig stressad. (Liksom kunder på mitt jobb som är idioter, men som betalar min lön).

Dock tar det så lång tid att jobba med sig själv när man inte få fokusera på sig själv så ofta. Lite då och då liksom...

Nu DJUPANDNING och ett dyk tillbaka till mammalivet.


skrev Andrahalvlek i 3 månader, dag 1

När jag mådde som allra sämst i mina utmattningsdepressioner (2007, 2018) så hade jag inte förmågan att känna en enda känsla. Jag hade lagt en våt, tung filt över alla mina känslor.

Den första känslan som kom tillbaka var ilskan. För att hitta tillbaka till ledsenheten och förmågan att gråta fick jag ta musik till hjälp. Fortfarande har jag svårt att gråta, och det är en förlust.

Likheterna vad det gäller känslolivet är stora mellan utmattningsdepression och alkoholmissbruk. Samma delar av hjärnan påverkas delvis.

Så att du blev så arg och ledsen att du grät inför dina chefer är bara ett sundhetstecken - och ett tecken på tillfrisknande i nykterheten.

Kram ?


skrev AkillesU i 3 månader, dag 1

Jag är min egen chef men har hand om kunder. Vissa kan verkligen ta energi av en eller göra en så arg så man vill strypa dom. Fast att man bara FÅR le och hålla med och ge den bästa servicen! Svälja allt!
Sen vill man bara snabbt hem och hälla i sig några glas vin... men tänker att det kanske är bättre att gråta ut det och bearbeta än att dränka det i alkohol och skjuta upp alla känslor. Jag har stått emot och skjutit upp för länge så jag kan inte gråta! Även om jag verkligen vill ibland. Men det går inte....

Gick upp tidigt idag för att jag orkade! (Ingen alkohol , 4:e helgen). Men sen satte 3,5 åringen igång med det ena gnället efter det andra och stressen kom direkt.... inte lätt med småbarn som stressar en och man vill bara hinna andas och fokusera på sig själv efter en jävlig jobbvecka!