Senaste kommentarerna i forumet

Jag tror att den typen av alkoholtankar är rester av gamla vanor. Du är så van att tänka hur du ska planera, göra, gömma.

Tänk dig de tankarna som en flygande ballong som du plötsligt får i din hand. Du tittar på den, helt utan värdering eller rädsla: ”Stor och blå med vita prickar.” Sen släpper du bara taget om snöret och släpper iväg ballongen/tanken.

Att reagera starkt och bli rädd för den typen av alkoholtankar tror jag bara gör det hela ännu värre, dvs att det nästan blir framtvingade tankar.

Jag tänker nästan aldrig på alkohol. Tror jag inte i alla fall. Om jag gör det är det så oladdat för mig, som smulor i knät typ, så jag kan inte ens erinra mig det.

Kram ?

Vilket underbart inlägg JoYo! Du är verkligen lycklig i ditt nya nyktra liv, som du har jobbat dig fram till på ett strålande sätt ??

Gudomlig hjälp eller inte så har du verkligen gjort ett hästjobb och det ska du vara otroligt stolt över!

Och du har så rätt - man får aldrig sluta välja nykterheten eller sänka garden. Det måste vara ett medvetet val varje dag.

Stort grattis till 133 nyktra dagar!

Kram ?

Alkohol är helt galet beroendeframkallande. Näst mest efter heroin, värre än nikotin.

Det handlar absolut inte om karaktär. Just nu skriker din hjärna efter alkohol - och det är skitsvårt att motstå. Det har ju varit ditt sätt att dämpa alla starka känslor tidigare.

Antabus vore kanske bra för dig? Då KAN du inte dricka. En bra krycka att ha till hjälp i början.

Misstag är bara mänskligt. Huvudsaken är att man lär sig något av dem. Ytterst få lyckas bli nyktra utan några dikeskörningar.

Kram ?

Gillar också Rebecka Åhlunds bok massor. Hon verkar så galet extrovert - och verkar lyckas vara likadan som nykter.

Nykterheten förändrar inte vår personlighet. Tvärtom. Det tycker jag att Annie Grace är tydlig med i sin bok ”Tänka klart” också. Hon verkar också vara väldigt extrovert.

Rebecka har varit gäst hos Malou också, finns på Yotube. Två andra intervjuer som finns på Yotube, som jag har sett med god behållning, är Robert Laul i Nyhetsmorgon och Hanna Hellquist i Skavlan.

Hanna har även skrivit en grymt bra långkrönika om sin alkoholism i DN. Där har jag också läst en jättebra artikel om Rebecka Åhlund.

På bilden till artikeln sitter Rebecka i en bar med ett stort glas mjölk framför sig. Det har liksom fastnat hos mig - jag vill också gå in i en bar och beställa mjölk. Precis som Fantomen ?

Kram ?

...för boktips Se Klart!
Läste ut Rebeckas bok på vägen hem och började gråta av de sista raderna.
Jag gråter sällan ...det är liksom fastfruset.
Jag tyckte mer och mer om boken ...efterhand. Och beundrar hennes öppenhet - hur hon söker hjälp och i ett tidigt skede också släpper in världen ...i det som sker. I realtid.

Det klivet är för mig som en liten avgrund. Jag gör inte så.
Det jag däremot känner igen är ett ganska rastlöst liv...där längtan efter förhöjning och fördjupning ofta varit bränsle...och vardagen ibland en aning svår att stå ut med....
Samtidigt som kärleken till barn och just vardag varit stor. En slags schizofreni....där alkoholen fungerat som medicin - tre glas och vips var vardag och förhöjning i skön förening.
Tills vardagen en dag blev en mörk kamp ( inte alltid ...men för ofta) just på grund av alkoholen.
Men mina barn hann bli vuxna och flytta hemifrån innan jag började dricka riktigt problematiskt.
Ibland har jag slagit mig själv på bröstet för det....jag väntade minsann tills barnen var ur vägen...?. När jag läser Rebeckas bok så blir det solklart att det inte var ngn bedrift - jag var helt enkelt inte beroende av alkohol under den perioden. Hade mitt drickande gått längre ...tidigare ..så hade jag förstås blivit full även inför dem.
Så lätt att se problematiskt drickande som dålig karaktär.
Och att just betrakta det så tror jag konserverar allt . En cirkel av drickande och skuld och skam...som leder till mer drickande.
Det ska annat till..
Vad är väl det vi alla undersöker här.... kärlek, humor, att få vara ofullkomlig och vanlig? Att stå ut med ’tråkigt’ ....
Nu ska jag städa.....jag har jobbat mkt och pionerna har vissnat, disken tornat upp sig och böckerna ligger i travar...huller om buller.
Men jag är nykter och inte bakfull och kan ägna kvällen åt att reda upp lite...... det är mer vardag än förhöjning kanske. Men det blir fint att vakna i ett lite mer ombonat hem...

Av det du skriver, så tolkar jag det som att ditt grundproblem är ensamhet? Och att det är därför du dricker? Förlåt om jag har fel, men.. Det är kanske din (?) Ensamhet du bör jobba på i första hand? "Treat the cause, not the effect!" ❤❤

I dag ska jag klappa mig på axeln och vara nöjd med mig själv. Jag ringde F-kassan men det verkade inte vara något konstigt där enligt personen jag pratade med. Ringde sen Skatteverket och fick helt klart för mig vad som gällde momsen och även deklarationen. Så, två samtal avbetade i dag. Starkt.

Dessutom en timme behandling via webben som kändes bra även om jag inte hade kommit upp ur sängen riktigt. Just för att slippa duscha två gånger. Efter 15-tiden blev det storstädning av rummet, så nu är det i toppskick, näst intill åtminstone. Så nu kan jag handla lite växter ifall jag vill piffa till det än mer vilket ska göras. Dock blir det inte i dag.

Nu duschat och gjort mig redo för en sväng ner till butiken och handla. Blir väl inga nyttigheter precis men när jag kommer hem så får jag se om det blir varmrökt lax i dag eller sparar jag den till i morgon. Mest för att jag vill städa ur kylen (min del) när jag väl ska ge mig på det där och jag tycker jag gjort tillräckligt bra saker i dag redan.

Så nu sträcker jag på mig och känner mig nöjd. Dagen är halvmulen och det verkar vädret också vara. Men jag kämpar på och känner mig vid gott mod. Längesedan jag hade den här energin, men börjar bara bollarna rulla i rätt riktning så ökar de snabbt i hastighet.

Lånade även en ljudbok, dock över 17 timmar lång. Huga! Men det är 12 livsregler av Jordan B Peterson. har lånat den som bok innan med förseningsavgift på 40 spänn, utan att ha läst mer än förordet. Så nu får det bli någon annan som läser den och det som är bra med ljudböckerna är ju att de återlämnas automatiskt!

I kväll ska jag äta glass och mumsa på annat gott - dock inget godis eller chips! Möjligen några tablettaskar :) Fick lite nostalgi på sådana i går när jag nämnde Emser för en polare. Sen snöade vi in på alla möjliga gamla märken.

Mina känslor just nu är belåtenhet, hopp och ensamhet!

Kram på er alla!

Jag ser verkligen fram emot att gå ner i vikt! Känner mig fräsch redan men vill ju att det ska gå snabbt neråt... har det gått snabbt ner för din del?

Ja. Sant ? Belöningar som man tycker man är värd då man inte handlar på systemet... ofta skitsaker.

Men en fördel: man går ner massor i vikt när man avstår alkohol (iallafall jag!), man blir jävligt snygg & fräsch!

Äh, man ersätter det bara med nåt annat som kostar, så ekonomin går jämnt ut ändå! :(

Är ekonomin. Sambon och jag räkna ihop kostnader för vin/öl/tobak och kom upp i 10 000 kr för en månad. Detta är verkligen verkligen illa! ? Har ni andra kommit upp i liknande summor som ni nu kan spara?

Fan så bra är jag, druckit öl innan jag ska träffa alkoholterapeuten hur är man funtad. Kändes som sista chansen, så stört.. skam och ångest för jag har fan världens uslaste karaktär ?

Vi har ju den kontinentala stilen och även vårt svenska råsupande..Som tur är finns det många yngre som väljer ett friskare liv..Det innebär att dom visar för nästa generation att alkohol inte är sunt..Var 7:e svensk har alkoholproblem..Sen kan man ju räkna ut att det finns en massa människor runt dem som mår väldigt dåligt av deras missbruk..Barn, barnbarn, partners, föräldrar, Osv..Du är stark och smart som bryter egen väg för dig och familjen..Visst finns det många människor som inte dricker eller väldigt sällan..Dom vänner som inte kan avstå, anser jag att också har problem..Du hittar säkert fina vänner som inte vill leva i dimma och vakna bakfulla..Grattis till goda val????

Det visste jag inte för 133 dagar sen! Att jag verkligen vill förbli nykter. Jag som druckit på alla känslor. Lever i varenda känsla. Jag har fått en ny chans. Pånyttfödd. Men livrädd.

Jag var hos en homeopat. Han sa att jag har mycket trauma och rädslor som jag fastnat i. Jag har arbetat för att komma hit. Det tog tid att bli alkoholist. Det tog flera år, flera försök, flera böcker, flera olika stöd såsom samtalsterapi, boken ”Tänka klart”, träning (mental och fysisk), erkännande, ärlighet, sårbarhet, forumet med er fantastiska medmänniskor, ibland tror jag att jag fått gudomlig hjälp (så tacksam är jag)... att resa mig ur helvetet jag varit i. Jag ska aldrig mer se mig om. Jag har satt en självklar väg framöver. Nykterhet är den enda vägen.

Det är inte lätt i början av att sluta dricka, eftersom hjärnan/psyket är så hjärntvättat. Det är tufft att se klart. Se igenom. Man ska bara hålla ut första tiden, en dag i taget, en vecka, en månad... så lättar det. Men man får aldrig ge efter. Aldrig se sig om. Besluta sig för nykterhet. Hjärnan, beroendet försöker med ”jamen liite vin kan jag väl, äh jag har överdrivit det här, så illa är det inte...”. Så hamnar man i träsket igen. Lite djupare för varje gång. För varje år. När man väl klivit upp, ska man stanna uppe.
Å, jag önskar att den kraften får finnas hos alla som kämpar. Det är ett stort monster vi tampas emot.

Jag trodde aldrig att jag skulle komma såhär långt med mig själv. Jag är tacksam. Känns som att jag är 100 år själsligt efter allt. Men är 40 i verkligheten. Sorgsen för att jag inte hade förutsättningar för 10 år sen. Men glad över att jag har dem nu.

Jag har fått chansen att ömsa av mig den dåliga versionen av mig. Som det dåliga i barndomen, i livet har programmerat mig med. Jag har fått möjligheten att programmera om. Sakta, rensar jag, detoxar mig, stillar mig och känner inåt. Känslorna som jag flytt från med alla medel. Allt är ok.

Det visste jag inte för 133 dagar sen!
Jag är glad??‍♀️?

Mer första glaset... Så sant. För sen är det kört. Jag ska sova middag idag! Så lyxigt. Hat varit ute hela dagen och cyklat och gått en långpromenad på en mil. Så nu är jag mör... Men på ett skönt sätt...

Kram Saskij, klok som en ?

Dessa hjärnspöken... Inte konstigt om du blir trött. Jag kan själv komma på mig med att jag måste ha ett glas rött just till den maten...så jag får laga mat som jag inte förknippar med alkohol... Skumt...

Var rädd om dig.

Kram på dig
Saskij ?

att du hittat ditt sätt till sinnesro, det tror jag är en nyckel till att lyckas. Kram Rosa

Man blir ju nästan mörkrädd över hur den där jäkla alkoholen kan kidnappa hjärnan så enormt...Igår kväll monterade dottern och jag ihop en sängstomme till hennes rum. Under sängen finns det lådor för förvaring och de två innersta lådorna kommer hon inte använda då det står alldeles jämte väggen...Plötsligt hör jag en röst inom mig säga:
-Här skulle aldrig någon hitta ditt gömställe, här skulle du kunna ha din a...

Ibland tror jag att de här tankarna aldrig kommer försvinna, jag kommer inte över dom..Är jag ensam om att "lusten" flyger på? eller det kanske inte är lust, är det bara gamla tankar...

Vaknade för övrigt helt slut i morse, kände mig bakfull och trött. Usch! Jag fick nästan tänka efter när jag segade mig ur sängen...drack jag igår?...
Antingen håller jag väl på att åka på någon virus-inf eller så är det bara en låg dag..
Hoppas att ni andra har mer energi än jag idag. Kram på er!

Skönt att du mår bättre!
Inte lätt jämt att kontrollera sig själv.
För mig är det så att jag gått på en del nitar innan jag förstod att det inte är en lek detta med när besattheten tar fart.Idag känner jag mig som jag kommit ut på andra sidan.Lite konstigt kanske men tankarna är annorlunda idag.Jag önskar att du också får uppleva det?
Kram Pilla

Idag deltog jag i en lunchbön i en, för mig, ny kyrka. Jag börjar vänja mig vid att vi deltagare är en tapper skara som sitter utspridda som små öar här och var i bänkarna. Ensamma men ändå tillsammans. ?

jag tänker också så hela tiden..inte ta första glaset...annars kommer jag vara tillbaka i att förhandla med mig själv, utan tvekan kommer jag dessutom att förlora förhandlingen Om och Om igen....Kram!!

Ja, det viktiga som kommentaren över nämner är att du får ju dricka om du vill. Men lösningen är oftast att inte vilja. Under min 20 månader nyktra period var jag alltid lika glad när jag efter en kväll mådde prima och tog mig hem på enkelt sätt och vaknade "utvilad" (sömnproblem deluxe). Men alla de tidigare kvällarna när man var med i alkoholracet mådde man ju inte bra och man tappade kontrollen och vaknade bakis och ville bara dricka igen. En mindre misär.

Så när man inser att livet är njutningsfullt i att få vara närvarande så är det mycket bättre, närvarande med sina känslor. Det är då man lever!

Sen kan ingen förneka att man haft jävligt roligt i en del fyllor hit och dit :D Men det är väl som att det var kul i sandlådan också när man var liten. Inte lika kul i dag!

och jag håller med, i början är det lite tungt men man kommer väldigt snabbt på att det är så många fler vinster i att inte dricka. Det tar inte lång tid att hitta dit! Kram på dig!

Inför beslutet och strax efter kände jag en viss sorg inför att inte få dricka mer. Men relativt snabbt började jag istället tänka: ”Jag får dricka, men jag vill inte”.

Så nä, jag saknar inte alkoholen. Jag sörjer kanske lite de trevliga stunderna, men de var ändå ytterst få de sista åren.

Jag kan sitta på en uteservering eller ett trädäck i grilloset ändå. Innehållet i glaset är alkoholfritt, men själva stunden kan vara lika nice ?

Kram ?