Senaste kommentarerna i forumet

Zmstr

Ja så var den här, sent men likväl efterlängtad.
Klok av tidigare år, så valde jag frivilligt att ta stängningsveckorna 29-30 på jobbet.
Min parhäst Patrik som jag tidigare delade veckorna med, han har slutat, gick tidigare i pension efter att ha lackat på jobbet.
Han är lika gammal som jag, men eftersom han alltid har levt ensam så har han kunnat sparat pengar och nu tar han ut dom, avundsjuk jo visst, lite, men inte på att leva ensam.
Veckorna på jobbet var de tuffaste på mycket länge, alla hade fyllt min tid med en massa leverantörsbesök, flera stycken varje dag, hela veckan, och veckan efter.
Samtidigt som jag fick ta emot en massa trälårar med utrustning, flera ton fick jag packa upp.
Aldrig har jag längtat så mycket efter min semester, men den kom till slut, och jag också (slut).
Ni har hört lite om våra resor, upp till Norrland och sedan till Öschöttaschlätten.
I norr var det mest fysiskt arbete, vi byggde en 45 kvm stor uteplats åt våran favoritfamilj, rejäla doningar som tog hela veckan i 34 graders värme, men älven svalkade oss vid bastun på kvällarna.
Men det fräste i gräset när man kissade, det var en stark koncentration på kisset.
Betalningen var enkel, fri öl, men det verkade bara som det bara gällde öl med alkohol i.
På dagarna brottandes jag med bromsarna som tog stora tuggor ur mitt skinn, kvällarna kom kvällsskiftet med mygg och knott.
En natt hade jag enbart på en fot 31 st bölder efter att haft den utanför täcket, t.om mellan tårna.
Det skvalpade i kroppen efter blodförlust på vägen hem, och jag trodde kroppen skulle vänja sig vid myggbetten efter detta, men så fel man kunde ha…
Strumporna fastnar fortfarande i sårskorporna efter sönderkliade myggbett.
Sista arbetsveckan hade vi frugans kompis med man ifrån Holland här boende hos oss.
Trevligt men jobbigt att vara värd vid gott mod när det var kämpigt på jobbet.

Men nu, i början på min andra semestervecka av fyra totalt, kan inte minnas hur länge sedan vi hade fyra veckor sammanhängande.
Vi har varit vid stugan i skärgården, lite glad att den är på en ö, ingen kan komma oförhappandes.
Dottern med familj och svåger/svägerska har hållit oss sällskap, och jag har fortfarande inte fått lugnet inom mig, ni vet som Norrlandsreklamen, en stund för sig själv.
Vaknar till barnskrik och somnar till det, en treåring och en ettåring, och två hundar som älskar morfar.
Leksaker överallt och blöjor som stinker, fönsterna fulla med hand/nos/munavtryck.
Vällingflaskor som surnat, matskålar som man trampar i ett alldeles för litet kök.
Intorkade matrester på, under och på sidan av matbordet och en svärson som inte kan plocka bort sina ölburkar och flaskor efter sig, handdukar och badkläder som hänger överallt.
Tro nu inte att jag hatar dem, jag älskar dem men ibland blir det för mycket, för ofta och för länge.
Jag har lite av en ensamvarg inom mig, måste få tid för mina egna tankar, tid för reflektion.
Jag kan anstränga mig ett tag, men nu har det blivit för mycket av allt, allt flängande hit och dit, alltid vara tillgänglig och trevlig, uppmärksam och tillgiven.

En stund idag låg jag på vår brygga, kikade upp mot himlen i en bländande sol och små vita molntussar, hörde havsörnparet gälla skrik mellan varandra, och såg siluetterna av dem två högt högt däruppe, seglade fria utan ett enda vingslag, det såg vackert ut på något sätt.
Duns!, skvalp så tömmer treåringen en gul leksakshink med vattenblandad sand på mitt bröst…
Iiiiih skriker jag till högt och sätter mig upp blixtsnabbt medans sandgeggan sakta rinner ner på mina badbyxor, något mossliknande slem fastnar i min navel…
Treåringen kiknar till i ett skräckblandat skratt, är morfar arg eller med på leken?
Ögonen plirar till i henne, och morfar kan inte ens för en sekund vara arg, fast helst i reaktionens första fas skulle jag vilja knuffa ner henne ifrån bryggan…
Jaha ja, så var det med lugnet, några sekunder hade jag ändå för mitt drömläge.
Drömläge av, morfarläge på, och det enda som återstår är att doppa sig i det kalla havet ännu en gång, min hy som precis fått sin solvarma hetta, ja ni vet precis hur den luktar, sommar..

Imorgon åker de hem, det är dags för invänjning på dagis nästa vecka och min dotter ska jobba för första gången på dryga ett och ett halvt år, men nu med en ny tjänst, chef.
Hon tror att hon är för snäll att vara chef, men tiden med barnen har lärt henne att ta i ton och bestämma en hel del, jobbet kommer att passa henne alldeles perfekt.
Nästkommande vecka blir vi ensamma vid stugan, det ser jag fram emot, äntligen min tid för återkoppling och harmoni, men vi kommer att ändå göra en del utflykter tillsammans.
Sista veckan har vi planerat att ta en bilsemester i södra Sverige precis som förra året, det gav mersmak.

Så det där med alkoholen då…
Ja den florerar i min närhet hela tiden, det dricks både högt och för det mesta lågt.
Varje dag och i olika valörer och färger, det har blivit en vana och jag smakar ofta på hur drinkarna är, vissa goda, några efterlängtade och många alldeles för starka i alkoholsmak.
Mest saknar jag ett riktigt gott rödvin i dessa grilltider, med en bra fyllighet och hetta i smaken.
Tyvärr har jag inte funnit något ännu som klarar av att möta sig med ett riktigt rödvin.
En smak som jag får fortsätta längta efter, det finns så många andra goda drycker och som faktiskt hela tiden förvånar mig över att de också finns i alkoholbefriade smaker.
Väl värda att pröva sig fram med…

Varje dag prövas min beslutsamhet, ska jag fortsätta vara nykterist?
Jag vet vad jag har, och jag vet också vad jag får, panikångest över ett liv som jag inte längre behärskar.
Jag väljer det förstnämnda, ett liv med större kontroll och självbehärskning, ett liv som jag kan stå för och vara stolt över.

Jag är Berra, och jag är nykterist, vad ni väljer att göra med era liv, är erat beslut.
En fras jag kan leva med, ett tag framöver…

Berra

Jag var också rädd för att släppa alkoholen. Mina barn var 11 och 13 när jag slutade. Jag trodde inte att de hade märkt att jag drack för mycket, men i efterhand förstår jag att de nog hade gjort det. Jag upplevde hur jag fick mycket mer energi för dem och hur de vände sig till mig med en ny tillit när jag inte längre drack. Och jag kan nu stå för mitt beteende inför dem, inget att dölja. Det är väldigt skönt och lägger grunden för en ärlig och trygg relation. Men viktigt att inse att det inte bara är för andras skull man väljer att leva nykter. Jag känner att varje nykter dag är en gåva jag ger mig själv...

@Natalia Ibland har hjärnan blivit radiostyrd, fötterna promenerar plötsligt inte hem efter jobbet utan styr av mot närmsta krog. Det är obehagligt och jag måste verkligen fundera på hur f-n jag skall hantera stress, min främsta trigger. 😐

@Lexie hej!
Har inga egna barn. Dock vill jag bara berömma dig för ditt beslut, det är nog det viktigaste beslutet du kan göra både för din egen skull samt dina barn. Är själv barn till en alkoholist och nu själv alkoholist, om min far hade tagit hjälp och förändrat sitt liv när jag var 15 eller 18, då hade jag blivit besparad mycket sorg och problem. Hejar på dig!

@Mattan Hej 👋 Dag 7 heja dig! Kul att ha några som är relativt nära i fas 😊
Hur går det för dig?

Det kom ett helvetes sug för mig idag när jag skulle laga mat… tog bubbelvatten med tranbärssaft i och andades. Gick så där men jag bröt inte upp spritförrådet iaf 😅
Blev sjukt irriterad på min man för ingenting.

Inser att jag borde prata med honom och berätta om programmet och forumet.
Kanske kan det bli en uppgift till kvällen!

Ha en fin kväll alla som kämpar och alla som njuter av en nykter kväll 🙌

Imorgon vaknar vi utan ångest! 💕

@Adde Ja, det var ett fint minnesprogram om honom. En speciell man på många sätt och så bra att han kunde ta sig ur alkoholismen. Han är saknad❤️

Hej!@Utmaning2022 !
Tittar in och säger heja. Jag hänger på din resa. Är på dag sju snart så vi kan kämpa tillsammans. Kram

När en typen av impulser händer mig, som igår, är nog det abdolut bästa för mig att ta bilen iväg till en fin skö och bara njuta av vyn och göra nån mediationsöving som sen äta picknick. Jag behöver skifta fokus med miljön.

@Utmaning2022 och @Mattan tack så jättemycket att ni läst och vad otroligt glad jag blir av det ni skriver.
Vi är alla här tillsammans!

Jag har två barn. 15 och 18 år. I somras sa den äldsta ifrån. Jag måste nu sluta helt för jag håller på att förlora deras tillit och respekt annars tror jag. Jag vill jättegärna komma i kontakt med er som har barn och höra hur ni har det och era tankar kring att ha alkoholproblem när man har barn. Snälla, skriv här!
Min äldsta uttryckte att hen vill att jag ska sluta dricka. Hen har dragit sig undan, pratar inte så mycket med mig. Jag ser att hen är besviken och mår dåligt pga mig.
Jag måste sluta!!! Jobbar nu med att banka in det i huvudet att jag inte kommer vilja leva med mig själv om vår kontakt blir lidande.
Har sedan i somras planerat att från och med måndag 15:e augusti får det vara slut.
Jag har fixat Antabus och min man stöttar mig.
Snälla, skriv till mig.
Jag är livrädd.

@cthd Så där ja! Bra där! Det viktigaste är hur du mår och hur du vill ha det själv. Vad andra tycker om det är helt ointressant! Starkt!💪

I mitt insta-flöde kom det här upp "Start doing what's best for you, whether people approve of it or not".
Jag har slutat fundera på vad våra vänner tycker och tänker. Ingen har hitintills tagit illa vid sig, det är accepterat att jag (för det mesta) beställer något alkoholfritt eller har med mig egen a-fri öl när vi ses. Ingen kommenterar heller de gånger jag väljer att dricka. Det gör att jag känner mig tryggare i mitt beslut.

@Rehacer vad jag känner igen mig hur du beskriver att dricka i sin ensamhet. Jag är gift med två vuxna barn som flyttat hemifrån. Förr var det aktiviteter nästan var o varannan kväll o matcher på helgerna. Nu när de flugit ur boet känner jag att det finns ingenting kvar. Då har vinflaskan varit trösten.
Har idag varit nykter i 12 dagar, Är så STOLT över mig själv. En timme i taget, dricker Tonic o äter salta karameller ☺️😋 när suget gör sig påmind. Går promenader håller mig sysselsatt.
Jag skall klara det och hoppas att du får styrkan att också säga att nu är det bra!

@Rehacer vad jag känner igen mig hur du beskriver att dricka i sin ensamhet. Jag är gift med två vuxna barn som flyttat hemifrån. Förr var det aktiviteter nästan var o varannan kväll o matcher på helgerna. Nu när de flugit ur boet känner jag att det finns ingenting kvar. Då har vinflaskan varit trösten.
Har idag varit nykter i 12 dagar, Är så STOLT över mig själv. En timme i taget, dricker Tonic o äter salta karameller ☺️😋 när suget gör sig påmind. Går promenader håller mig sysselsatt.
Jag skall klara det och hoppas att du får styrkan att också säga att nu är det bra!

Grattis och välkommen i klubben <3

@Matti77 @Natalia
Ja, det är bara att nöta på. Många svåra frågor längs vägen och man får passa sig så man inte svarar fel. Tillslut ska även jag ta examen och stoltare får man då leta efter!! ☺️

Äntligen har jag fullständigt kapitulerat och det känns så (!) skönt! Med hjälp av AA och de 12 stegen har jag valt att leva ett nyktert liv.

Känner mig nästan frälst haha, men jag är tacksam att jag tar en dag i taget och för att polleten äntligen trillat ner. Så som många andra var jag tveksam till AA och allt vad det innebar. Jag hade varit på möten men aldrig tagit till mig det som sades. Först när jag gick igenom stegen och äntligen hade verktyg för att kunna hantera mitt liv har jag bibehållit min nykterhet.

För mig funkar 12-stegsprogrammet vilket jag aldrig trodde att det skulle göra. Tji fick jag! Tacksamheten över att idag vara nykter är stor :)

@Mattan

Jaa ❤
Du får skriva till mig här om du behöver stöd på event så följer jag med online 😄

@Allegra

Den där bristande impulskontrollen behöver jag också göra ett arbete med. Kan vara en bra idé att vi fokuserar på att öva in att göra helt andra saker när impulsen slår på starkt. För det kan gå fort! När impulsen rill vin slår på och om den slår på hårt är det jobbigt.

Kramar 🥰

Jag såg precis nu minnesprogrammet över Sven Melander.
Tårarna är väldigt nära när han beskriver sin resa mot nykterhet med bla kommentaren från hans fru, tankarna, förtvivlan, hur han tar sig ut från det akuta beroendet.......så var även min historia och jag tror det är så många som känner igen sig.
Vi är alla så lika....

Hej@Natalia !
Lätt hänt men någon här skrev att men kan räkna nyktra dagar ju. Att falla tillbaka är så lätt men dagarna innan har du ändå kvar. Du är jättebra ändå och vi kämpar tillsammans. I helgen ska jag på ett event med musik mat mm. Ska verkligen hålla i hatten och inte falla. Men vi måste alltid förlåta och godkänna oss själva. Stor kram 🤗

Dag 10

Tittade igenom mig egen tråd och läste vad jag skrivit den 10/1 :
"Måndag - ny vecka - dag 10 ... Är redan framme på dag 10 - det kändes så långt borta när jag började den 1 januari. Blandade känslor, för visst är jag glad över att jag är här. Vi är alla annorlunda och vårt drickande är väldigt personligt - summan alltid att vi dricker för mycket. Jag orkar inte älta hur, varför och vad det kan ha haft för konsekvenser. Jag behöver just nu bara se det positiva i att jag bockar av dag efter dag."

Idag är jag inne på dag 10 igen, efter mina utsvängningar i juni och juli. Konstigt nog känns det inte alls jobbigt den här gången. Det bara flyter på, en ganska häftig känsla. Jag vet mer nu, jag har lärt mig hur jag mår med och utan alkohol, hur tankarna och suget kommer.
Vi har i helgen som kommer flera tillställningar att gå på, en varje dag under 4 dagar med mingel, middag och födelsedagsfest. Det kommer att drickas en hel del. Men jag känner mig inte stressad över det, jag tar det med ett lugn som jag inte har haft tidigare, för jag inte vill dricka just för tillfället.

Dag 2.
Så skönt att vakna utan ångest imorse!
Ska inte ljuga - det kom ett sug igår vid middagsfix-tid. Absolut min trigger. Kommer knappt ihåg när jag lagade mat utan ett glas vin senast.
Men inte helt oväntat inget supersug första dagen, är beredd på värre allt eftersom nu.

Vilken otroligt vacker dag i Stockholm idag!! ☀️
Jag jobbar hemma då äldsta dottern fick antibiotika igår och jag ville vara säker på att hon kundversion den ordentligt imorse.

Så nu unnar jag mig en lunchrast ute i solen.

Vet inte om ni känner igen er men gud vad man tankar som far i huvudet nu när jag startat den här resan. Nästan så jag undrar hur man klarar av ett högpresterande jobb samtidigt!! 😱

Hoppas ni har en fin dag ☀️

@Matti77 Wow! Så inspirerande att läsa om er som gjort en sån otrolig resa och bjuder på allt, uppgång och nedgång. Extra imponerande att stå emot när alkohol finns överallt, i princip dygnet runt… Tack för att du delar 🙏🏻
Dag två här, startade programmet igår och nu jäklar, nu räcker det!

Lycka till på din fortsatta resa!

@Adde Håller med, det är så viktigt att påminna sig regelbundet om hur illa det var. Aldrig glömma. Aldrig ta första glaset.

Kram 🐘