Senaste kommentarerna i forumet

har aldrig någonsin använt några inställningar på sidan :-/ Nu kommer det upp en massa trådar som är uråldriga och markerade som olästa medan de som ni nyss har skrivit i inte alls är markerade.
Och knappen "Markera som lästa" är borta :-(

att du känner att det är värt en satsning!

Ta hand om dej!
Kram!/MB

Första AA-mötet över för min del. Känns som man gått igenom en mental mangel. Lite av en chock var det allt. Många människor man aldrig skulle stöta ihop med i sitt "normala" liv. Jag kände mig väldigt obekväm den första timman men det lättade efter hand och det som var slående var hur ödmjuka och vänliga deltagarna var. De bjöd verkligen på sig själva. Inga roller de gick in i utan det mesta kändes uppriktigt och naturligt.

Jag fick sagt det jag ville få ur mig och ingen verkade reagera med höjda ögonbryn på min historia. De verkade ha sett och hört det mesta. Under bilfärden hem kändes det som jag tagit lugnande tabletter. Antar att det var endorfinerna i kroppen som kom fram efter att ha "klarat av" mitt första AA-möte. Hur som helst ska jag ge detta en chans. Jag vill ju så innerligt väl ta mig ut ur mitt "skitliv" där alkoholen har spelat en så central roll.

Imorgon börjar jag på dag 3
Tjalle

Jag behövde den kramen. Sticker iväg om en halvtimme och jag känner mig som en skolpojke på väg till skolstart. Riktigt obehagligt men förmodligen helt nödvändigt.

Tjalle

ha hänt något med dina inställningar. Jag har och har haft
rak lista - utfällt läge
datum - nyaste först

och det har inte ändrats./
MB

vad i hela världen är det för röra du åstadkommit nu ??? Kommer ju upp en massa gamla inlägg och blir helt galet när man bläddrar ?!

till AA- mötet! Jag är ingen sån där duktig mystant som kan klämma ur mej exakt rätta sakerna jämt, men jag är bra på att kramas!
/MB

- fint gjort! God fortsättning på sommaren! / mt

Idag är det riktigt skakigt och nervöst. Sov otroligt dåligt inatt. När morgonen infann sig ville jag bara sova vidare, orkade inte ta tag i vardagen med full kraft. När jag gick upp kände jag att halva överläppen var bortdomnad. Genast infann sig farhågorna om att alkoholen skulle ligga bakom också det. Förmodligen hade jag fått ett insektsbett på morgonkvisten men det visar också hur otroligt sårbar man är när man dricker. Å ena sidan vill man leva ett hälsosamt liv och må bra för att sedan "skita i allt" och bara fokusera på att "flyta iväg". När man är inne i dryckesperioderna kommer den ohyggliga ångesten som ett brev på posten. Man oroar sig för precis allt. Hälsa, arbete, familjemedlemmar etc, etc. Dock är det ingen konstruktiv oro. Den är oproportionerlig och överdriven. Det finns bara två vägar ut. Antingen dricker man en dag till och skjuter upp eländet eller också slutar man tvärt och genomlider två-tre helvetesdagar.

Ikväll har jag bestämt mig för att jag ska gå ett AA-möte. Ingenting får komma i vägen för nu måste jag ta till alla medel som finns. Jag är duktigt nervös, orolig, ångestfylld. Går igenom gång efter gång vilka jag ska möta, vad de ska tycka, vad jag ska säga, om jag pallar med psykiskt att utsättas för allas blickar. Jag är en person med ganska dåligt självförtroende och gör allt för att undvika kritik. Detta har gjort att jag försöker leva, åtminstone mitt nyktra liv, lite som en perfektionist. Det har präglat mitt arbete såväl som det mesta av privatlivet. Ett fruktansvärt jobbigt sätt att leva på då man egentligen aldrig känner att man kan koppla av. Ständigt det dåliga samvetet som surrar. Jag måste nog lära mig att släppa kontrollen i vissa avseenden. Jag orkar inte leva så här längre. Tyvärr har alkoholen bara förstärkt mitt beteende. När jag "nyktrat till" och är på benen har jag så dåligt samvete att jag jobbar 200% istället.

Nåväl, jag ska ta mig till mötet ikväll och hoppas att det ger mig energi. Rapporterar senare hur det var.
Tjalle (på sin andra nyktra dag)

till er båda, ni är båda fighters som inte vill ge upp hoppet om att slippa dricka mer. Starka typer som vet vad som är bäst för er.

Kramar!!!
MB

Erkänner direkt att jag är dåligt inläst på din historia, så jag kanske skulle göra det först. Men du ska veta att du inte är ensam om att ha en hjärna som när det kommer till alkohol inte på något vis förstår sitt eget bästa.

En jättestor tröstkram får du av mej.

KRAM!!!
/MB

och andra. Forumet har varit till stor hjälp för min nykterhet. Jag är inte en som går på möten, bor på en liten ort där anonymitet nog är omöjlig. Vännerna på forum har varit mitt "möte" och fortfarande tittar jag in här. Drygt ett år nykter nu. Tack Magnus för ditt engagemang.

Tack Magnus för infon Har skickat mejl till Folkhälsoinstitutet men inte fått något svar.
Forumet behövs verkligen, har varit till stor hjälp för många, så även för mej. Att få stöd o råd av andra som är i samma sits är oerhört värdefullt. Det är inte alla som har möjlighet eller lust att gå på möten med
AA eller andra organisationer.

Det är ju mig du beskriver, vi är så lika med detta problem vi har. Jag är med dig på detta ärliga försök till nykterhet. Det värsta är att jag för några minuter sedan funderade på om jag skulle dra i mig lite alkohol....slog undan den tanken, fasen jag är ju sjuk.

Jag klarar inte av spriten, så enkelt är det.

Trevlig kväll
LillPer

Tack för ert stöd. Det känns mycket bra att veta att man inte är helt ensam om sina problem. Har precis tryckt i mig lite mat med stora problem men vet ju att utan mat blir vägen tillbaka ännu längre. Reparationsfaserna blir allt jobbigare. Första tre dagarna är en stor, stor plåga men för mig tar det ca en vecka innan jag kan prata om någon form av återhämtning.

Varför går vi i samma "fälla" gång efter gång efter gång. Det är ju egentligen mot alla odds att man fortfarande har en familj. Det gör ont att känna efter hur besviken man gjort sina nära och kära under alla år. Nu blir jag inte den aggressiva typen men det kan inte vara roligt att umgås med ett "ägg" hela tiden som inte har någon tajming eller kan föra ett vettigt samtal.

Nu gör jag ett sista ärligt försök att bli av med min "bästis" alkoholen och ingen är mer tacksam än jag om det är fler som följer med på resan.

Trevlig kväll
Tjalle

Jag är också full av skam och förtvivlan över mitt drickande. Nya tag idag, känner att nu måste jag klara det. Vi gör det tillsammans Tjalle. Vi ska fixa det!
LP

skrivit i Word och klistrat hit när jag skrivit klart. Det är så förargligt när det bara är borta... och jag blir ju nyfiken på det som försvann... / mt

in i AA's gemenskap där vi alla har samma sjukdom och ingen dömer dig. Och det bästa är att det du gjort på fyllan och villan har jag eller nån annan också gjort en gång i tiden ! Du är inte ensam !

jag brukar göra så men nu bröt det mitt i innan jag skrivit klart så jag hann aldrig med :-((

få perspektiv på livet kan många gånger hjälpa till att kunna avnjuta de fina stunderna som ibland är skymda av förhållandevis små saker.

såg en tjej (15 år ungefär) på festen som gick runt med en scarf på huvudet. hon dansade, tjoade och såg ut att vara den som hade allra roligast på festen. fick senare under kvällen höra att hon lider av cancer sedan ett par år och att den nu har kommit tillbaka, mer aggressiv än någonsin, och att det nu var kört. helt plötsligt kändes ens egna problem som .. ingenting.

Min uppkoppling är ofta dålig så det har hänt mig många gånger. Numera kopierar jag alltid texten innan jag klickar på "Spara".

Markatta-Destiny 1-0

vill inte ödet att det jag skrivit ska publiceras :-(( Allt försvann pga en taskig uppkoppling.
Fan !

Jag älskar Ginger Beer. När jag bodde utomlands var det ett självklart alternativ när jag inte ville dricka alkohol. Här i min lilla stad har jag inte hittat det så jag brukar köpa upp mig när jag åker till Stockholm. Jag gillar att det är en dryck "med effekt", att man blir lite varm i skallen av ingefärans hetta. Chilisaft nästa...

Ha det bra!

har gjort det igen! Alltid ett nöje - och tänkvärt! - att läsa dina "krönikor".

Ja, man får nog tänka sej för så man inte blir en helpräktig nykerhetspredikare. Även om de ÄR skoj att andra har ont i håret men inte jag... ;-)

Ta hand om dej Berra så vi får läsa många fler av Berras Betraktelser!
Kram!
MB