Senaste kommentarerna i forumet

Så självklart och enkelt. Jag vill inte ljuga något mer, jag har varit nykter sedan 4 mars, dvs drygt 8 månader nu när jag äntligen kan räkna.
Kram, kram!

Nej...man lämnar inte sina människor med ett; Tack och hej...nu behöver jag er inte. Jag behöver er...men jag behöver även försöka komma vidare.

Kanske är jag naiv...men jag vill ha mera av livet än att förbli mannen som har svårt för flaskan. Jag vill se annat. Härom morgonen när jag satt och läste tidningar istället för forum så fick jag en slags Aha-upplevelse. "Detta är livet, detta är att koppla av". Medans med forum så bara harvar jag. Och blir ofta ledsen och påmind om alkislivet. Tänker kanske lite som Frk Nynykter för ett tag sedan...jag vet inte.

Hade ingen plan med nykterheten...mer än att skaffa mig ett värdigt liv. Hur det ska se ut vet jag inte...men jag måste försöka. Lika lite som jag skulle kunna hänga på AA till döddagar...kan jag fortsätta här...just nu. Måste se vad som finns mer. Vill ej följa di gamle...kan ej råda de nya. Fräckt att ej ge igen...fick på min tid så mycket hjälp här. Ni räddade min familj. Men jag vill ju ge...men det är tomt.

Sen har Maria en väldigt bra point...ja NyMan och m-m med. Kanske räcker det att man bara "ser" ngn annan (det gör jag!) Inga kloka svar behövs. Kanske hjälper det att läsa andras stories. Inte heller förringar jag mig själv Trollis...snarare kanske lider jag av hybris! Nu ska Bambi ut på isen...må den bära eller brista. Kommer tillbaka som en skållad råtta ifall jag börjar med tokigheter igen... Jag tror att mt fattar ...jag är trött på alkis-Dompa...nu vill jag se livet. Börjar med att gå på spanskan nu.

Luddigt? Always! Ta hand om er...jag kommer att smygläsa, kolla in familjen ;-). Ni är viktiga och ni vet hur ni ska dricka! /R

En ärligens man, någon att se upp till, vilket jag redan gör!
You are one of a kind!
//A

Välkommen in i gemenskapen.
Ta dig tid och läs läs läs.

Se att du med dina bekymmer INTE är unik på nåt sätt what so ever.
Du kommer kunna hitta din historia här bland trådarna och och kommentarena.

WÄLKOMMEN!
Bara att du tagit dig hit är en jättebra bedrift!!!!!

Stanna här, läs kommentera och ventilera dina tankar och funderingar!
Vi är många hjälpsamma själar som traskar längs denna brokiga väg.
Och du, ibland är den extra guppig vägen och det är lätt att trampa snett!
Men det gör inget, på´t igen bara!

Lycka till, glad att du kom hit!
//A

för att kunna hantera nykterheten i längre perspektiv så måste vi lära oss ärlighet, det är grundvalen i vårt nya liv. Vi har ljugit så ofantligt mycket i vårt tidigare liv så vi har nog fyllt vår kvot när vi går in i nykterheten. Och då är det så oändligt skönt att få använda ärligheten fullt ut och få sinnesro på den fronten. Och det är inte så tokigt att komma ihåg vad jag sa förra veckan :-)

Lögnen i det gamla livet drabbade ju både oss själva, vi lurade ju medvetet oss själv om mängden vi petade i oss, och våra nära som vi också lurade på alla sätt och vis.

Och eftersom vi är så fenomenala på att manipulera, både oss själva och andra, så bör vi ha i minnet att när vi tar ett återfall så är det faktiskt med fara för vårt liv. Att mickla med mängder och tider i återfallet gör ju att vi gärna vill förminska det vilket gör att vi inte ser så allvarligt på det som vi rätteligen borde göra.

Jag är själv fruktansvärt rädd för återfall för jag räknar kallt med att jag inte överlever det idag. Och jag räknar min obrutna tid när jag tittar på min nykterhet, jag vill inte ljuga för mig själv.

komma bort från skuld och skam, det är inte uppbyggligt. Det är bättre att se framåt och vara glad för det man uppnått. Till min mans heder måste jag säga att han inte försöker skylla ifrån sej eller dra upp vad jag gjort tidigare. Men det går bättre om jag inte agerar i ilska utan försöker föra fram hur jag känner med nån sorts förståelse av att det inte är så lätt. Blir man anklagad går man ju lätt i försvar. Bättre att förklara att jag känner mej övergiven när han går in i dimman. Det är nog en lång process och inte lätt heller. Hur kan alkoholen ha fått bli en så stor del av våra liv??

Kram och tack för engagemang.

Oj, har aldrig skrivit nåt på ett forum som detta förut och vet inte riktigt hur jag skall börja eller vad jag förväntar mej... Jag är bara så innerligt trött på livet och mina egna lögner när det kommer till sprit och användandet..

jag bestämmer mig för att fästa mig vid två saker

1) just nu känner du att du inte har något nytt har att tillföra. Just nu.
2) du tänker fortsätta läsa här

Du har varit en aktiv del i forumgemenskapen sen 10 januari, 2012 - 21:56 då du steg in i lillablås tråd. Du har gjort en fantastisk resa och tillfört oändligt mycket. Vi har delat mycket. Jag har känt att du tagit ansvar för oss i gemenskapen samtidigt som du gett stort utrymme och respekt. Inte minst har du försett flera av oss med holkar i millionprogrammet:)

Unna dig att ta det lugnt ett tag. Känns fint att du fortsätter läsa! Mycket glad kommer jag att bli för varje ord från dig!

Mullekram!

Putte72, mycket bra jobbat, grattis! :) Själv är jag på dag 36 nu!

Jag gick runt i ett lyckorus första 2 veckorna, och sen när det började avta så märkte jag att det var lite lättare att glömma bort varför man har tagit beslutet. Lite heads-up bara. Då är det bra att läsa igenom sina första inlägg för att påminna sig ...

Hur är det idag? Har du haft en bra helg? Har förstått att du också är en grubblare, något särskilt du funderar kring just nu?

/H

...blir givetvis mycket påtaglig på just måndagar. Krav och måsten ställs i fokus och livet kan kännas rätt oglamoröst. Det är många av oss som har svårt med det alldagliga och tror oss behöva göra livet mer uthärdligt med alkohol. Kanske är det samma för dig?

Problemet är att alkoholen bara ger en artificiell och kortsiktig känsla av välbefinnande. I realiteten distanserar vi oss mer och mer från verkligheten och knyter falska känslomässiga band till en kemisk substans.

Det är vanvettigt eftersom flaskan och dess innehåll är döda ting som aldrig kommer att ge oss det vi egentligen behöver - känslomässig respons. Istället kommer den fortätta ta ifrån oss - ända tills den tagit allt. Till och med våra liv.

Du kommer med all sannolikhet att uppleva perioder där alkoholen drar i dig men om vi hjälps åt så kommer vi klara det här!

Vi håller kontakten!

/H

Ja, vikten vet inte jag heller hur det kommer att sluta med :-/ Visst innehåller alkohol mycket kalorier men just nu äter jag som en häst, och tror inte att balansen hamnar helt rätt när det gäller energiintaget. Men jag tänker att det får väl vara så under de första veckorna.
Men din metod, santorini verkar ju smart, att ta tag i båda sakerna samtidigt, och minska suget. En win-win. Bra jobbat att gå ner samtidigt som du slutade med alkoholen.

Själv har jag inte den motivationen just nu, tänker som sagt att det får bli ett senare problem. Hänger kanske på ett viktforum om ett halvår.... :-)

/m

Bra att du och maken pratat! Tror att det är bra med någon form av yttre kontroll, som gör det svårare att falla tillbaka. Visst är det skönt med känslan att kunna köra vilken tid som helst... Inte behöva vara orolig om det är för tidigt på morgonen eller fm.

Även träningen, det är ju svårt att träna om man antingen är bakis eller har druckit....

Bra jobbat!

/m

Det är väl självklart att räkna oavbruten nykterhet, för annars är det inte oavbrutet.
Man kan liksom inte vara Nyktert Alkolist lite ibland när det passar.
Det är antingen eller.
Så om man skall vara riktig så dra du av tiden FÖRE mars.
Lite från mig, men rätt skall vara rätt, lurerskan där!
Men jag gillar dig endå!
Kramar........
/A

Det glädjer mig att du klarade dig igenom helgen, redan nu har du kommit en bra bit på vägen.

Själv är jag på min 16:e nyktra dag sedan senaste återfallet. Helgen var mycket bra, jag spenderade den med min fru och mina två små pojkar. Familjen gör det betydligt lättare att leva nyktert - de är verkligen värda att kämpa för.

De senaste två åren har jag dock tagit ett antal återfall under perioder då jag varit ensam. Det var därför jag kände att det var viktigt att påpeka riskerna för dig eftersom du befann dig i en liknande situation i helgen.

Mitt nykterhetsarbete framöver kommer att fokusera på att undvika återfall i fortsättningen. Jag ser fram emot att vi stöttar och hjälper varandra i vårt arbete!

Vi håller kontakten!

/H

i din tråd och är så imponerad av hur du har kämpat för dina barn och dig själv! Vilken resa!

Tror att du har mkt att tillföra fortfarande.

/m

Du får komma med vilka bortförklaringar du vill, om du inte hinner/orkar skriva här.. (känner själv, att man inte alltid är på "hugget")
MEN, Du får banne mig inte förminska dig själv!(visserligen är vi alla "kärringar" på forumet och "kvinns" har ju en förmåga att ständigt be om ursäkt för att de finns till ;-) )
Att du skriver HAR VISST berydelse!
DOMPA, med sin cirkus har betydelse.. För många av oss, är forumet en familj.. ALLA räknas!

I en familj, kan man varandras repliker, vi har ju hört det förut.. Men, vi hör det ju gärna igen, just för att vi "känner igen"..

Sedan behöver man ju inte alltid vara så aktiv.. Det finns stunder, när både ork, tid och inspitation tryter.. Men som sagt, utan betydelse, blir vi aldrig..

Kram /trollis

Din röst får inte tystna!

Den har varit ovärderlig för mig. Du har varit en av de viktigaste rösterna, för att inte säga vännerna,härinne, som jag fick ett omedelbart förtroende för och som jag värdesätter enormt mycket. Jag älskar att läsa om cirkusen och jag värdesätter din rättframma ärlighet och klarsynthet så jävla mycket och jag vill att du ska känna dig så viktig och värdefull som du är i mina ögon!
Jag förstår om du inte har tid eller att du prioriterar annat, du har ju en hel del att stå i! Men du får aldrig tro att du inte är viktig eller att du inte skulle göra någon skillnad, för din röst härinne har bidragit till en förändring av MITT liv och mitt tankesätt. Och det är väl ett bevis för att din röst härinne är med och påverkar liv i en POSITIV riktning, vilket för mig är det mest värdefulla en människa kan bidra med för en annan.

Du är en av mina människor, glöm inte det!

JÄTTEMANLIG JÄTTEBAMSEBJÖRNKRAMM!/NM

En skapligt lugn helg, där maken var lite ledsen över att hans barn inte hörde av sig.. Det var ju Fars-dag..
Jag tror att han fortfarande har lite dåligt samvete över sitt beteende när de var yngre (har förstått att han drack en hel del även då)
Blandat med ilska över att de använde honom som "hålet i väggen".. Dvs utnyttjade hans dåliga samvete och rent ut "plockade honom på pengar". Suck...
Det får mig att titta på alla dessa konstiga knappar vi trycker på hos varandra.. Både medvetet och omedvetet..
Där vi försöker ge vandra skulden för något, för att själva dra nytta av det..
Där vi själva urskuldrar våra brister, fel och misstag med ett jamen han/hon gjorde.. Istället för att erkänna: Jag gjorde fel, jag gick för långt.. jag dabbade mig..

Det i sin tur, gör att den andre, får knappar att trycka på hos mig.. Det dåliga samvetet över vad man än gjort (handlat för mycket, spelat, druckit i smyg, whatewer..) gör att vi inte vågar sätta ner foten, utan blundar och allt fortsätter som förut..
Alternativt, utnyttjar vi vår "vetskap" om den andres brister på samma sätt..

JA, det ÄR obekvämt att ställa saker på sin spets! Här har vi pratat om det där med "gamla synder" och bestämt, att sådant vi pratat igenom, inte ska tas upp igen vid nya konflikter.
Vi kan aldrig slå varandra i huvudet, med saker som skett, inte använda det som argument i nuet..
Om vi ska kunna ställa krav på varandra, så måste vi börja på en ny ruta! Annars är vi snart inne i samma gamla hjulspår igen..
Vi måste förlåta varandra, inte för att vi godkänner handlingarna, men för att vi ska kunna gå vidare som ett VI.. (ett nytt vi, en ny framtid, ett nytt liv..)
DET betyder inte, att vi slutar prata med varandra.. Vi måste fortsätta att prata, för hur ska vi annars kunna påverka vårt nya liv? Hur ska vi annars veta, hur den andre vill ha det och vad man känner?

Men det absolut viktigaste, tror jag är att vi slutar SKÄMMAS! Att vi slutar skämmas över, vad vi än gjort i det förflutna!
Om vi fortfarande skäms, så har det förflutna fortfarande "tummen i ögat" på oss.. Och då kommer det alltid att dyka upp någon som utnyttjar vår skam..
Och då är det faktiskt vår egen skam, som manipulerar oss, för att vi tillåter det!

Ännu en alkoholfri helg. Hade en lång diskussion med mannen i lördags där han var väldigt tydlig med att detta är sista chansen jag får. Det blir inga fler sen. Alltså inga fler utbrott(på fyllan, för det är då dem kommer), inga fler black outs. Han vill att vi "börjar om". Snacka om att ge mig ännu en anledning att aldrig mer dricka. Jag älskar min man väldigt mycket och kan inte tänka mig ett liv utan honom. Har märkt att han har dragit ner radikalt på sitt drickande sen jag bestämde mig för att sluta. Skönt. Visst dricker han fortfarande men inte på samma vis. Mina tankar bara flyger fram och tillbaka nu så ni får ursäkta ett hoppigt och osammanhängande inlägg. Vi hyrde film i lördags kväll.Kl.20:00 åkte vi iväg. Jag körde!!!! Vet ni hur länge sedan det är som jag körde en lördagkväll? Så jäkla skönt att sätta sig i bilen istället för att gå eller cykla. Har bestämt med dottern att jag ska hämta henne och kompisen efter bian på fredag. Tänk att nu slipper hon ta bussen för att jag druckit. Känner mig lite lättare denna veckan än jag gjorde förra. Både i hjärnan och i kroppen. Har märkt att jag har gått ner i vikt sen jag slutade dricka. Tränar en hel del (vilket jag alltid gjort) och släcker numera törsten efteråt med mjölk eller vatten istället för en öl eller ett glas vin. Känns också fantastiskt skönt. Vill nu bara att denna känslan jag har håller i sig.

Än en gång ursäkta för rörigt inlägg.
Kramar N

Ställer gärna frågan till dig Adde om du läser detta.
Jag har gärna räknat min nykterhet från 1 januari när jag tog beslutet att sluta på allvar.
Sedan drack jag 3 kvällar i början på mars, men inget efter det. Har sett det som en lärdom och ett bevis för mig själv att jag inte kan dricka.

Det var när jag kom till AA som jag förstod att man enbart räknar oavbruten nykterhet. Varför är det viktigt för våran nykterhet att vi räknar så?, förstår ju att det är det för annars skulle inte AA göra det.

Önskar alla mina människor en härlig, bra måndag. Kram!

Visst har du rätt i det du skriver, att det är svårt att ställa krav, när man själv druckit.. Men ska det få hindra oss?
Jag tänker såhär, att om gamla synder ska få tas som intäkt för fortsatt drickande, då fortsätter man ju bara att "trycka på knapparna" hos varandra..?
Du vet de där skuld&skäms-knapparna, som gör att man går med på vissa saker, fast man egentligen inte vill..
Det är bara DEM jag vill att du ska se upp för..

Att du har tålamod, är bra, det kommer att behövas en stor portion.. ;-D ( jag är ju också där, så jag vet)

Min man skulle inte få urskuldra dåligt beteende, med ett "men såhär har ju du också gjort"..

Man kan aldrig dra upp gamla synder, som intäkt för att få bära sig illa åt i nuet.. Därför är det bra att prata om det. Gärna i jag-form. t.ex. När du dricker så mycket som du gjorde igår, blir jag ledsen och orolig, för vi har ju pratat om att det inte är bra. jag blir ledsen, för du säger saker som sårar mig.. (och om du fortsätter, dvs om det upprepas oftare, så får vi sätta oss och prata om framtiden tillsammans)

Sist min man tog lite mer, så sa jag, att JAG upplevde att han inte respekterade det beslut vi tagit tillsammans.. Och om det inte finns en viss respekt, så kommer alla andra känslor också att försvinna..

Jag tror inte att någon av oss har en universallösning, bara en stark önskan om att både vi och våra närmaste, ska komma ur alkoholens grepp..

Jag har förstått, att det aldrig finns några garantier.. men HOPPET är ju det sista som försvinner!

Ta inte det här som "skäll", egentligen handlar det ju lika mycket om min situation..

kram /trollis

Trist att du känner så R, men måste vi alltid ha något vettigt att tillföra?
Jag tror inte det, ser att det räcker så bra med att man bara visar att "jag har sett dig", vilket det i praktiken innebär när vi svarar på ett inlägg.
Jag har sällan kloka svar, men det finns oftast någon annan som har det. Och visst, jag håller med dig. Vissa saker har sagts tusen och åter tusen gånger,
men eftersom vi alkisar verkar ha svårt att fatta att A är skit, så kanske det behövs nötas in.

Hoppas du fortsätter skriva, jag tycker du tillför mycket på forumet.
Måndagskram!!

Så konstigt att vi uppfattar varandra/varandras ord som vi gör. Kanske läser vi in det vi "vill" se och sorterar omedvetet bort annat.

Själv känner jag just nu att jag inte har ngt att tillföra. Inget som inte redan sagts/skrivits tusen ggr. Inser att allting inte behöver kommenteras/repeteras iaf. inte av mig. Men jag fortsätter läsandet för att inte glömma vad jag är. Dessutom är jag Tacksam för att ni delar!

Fast en grej...måste jag kommentera. Nej Stigsdotter...jag gjorde inte nummer två på balkongen ;-). Drick med förstånd! /R

Lite jobbig? Är väl bara förnamnet, man hugger likt en kobra imellanåt.
ångrar sig snabbt varför man var så tvär och stingslig. Men det hör väl till tillfrisknandet?
Fick spader på frun igår som kommenterade
att jad sAtt och läste här så mycket.
Men snälla du sade jag, först klagar du på att jag dricker.
Sedan när jag slutat dricka kommer ngt annat!
Vad vill du jag skall göra?
-Nej,inget det är bra.

Men ibland BLIR man så trött!
Kramar
/A