Senaste kommentarerna i forumet

Tack snälla mulletant!
Jag har aldrig läst hela den här boken, men det måste jag göra!
Håller m om att den kräver eftertanke och reflektion. Allt går inte att förstå eller direkt översätta. Det är en mening som på något sätt befinner sig bortom orden.
(Sen var det ju roligt med en text som handlar om både höns och rävar som har spelat en viss roll här på forumet)
Kram/ Nynykter

Lugn Käre Dompius. Fixar ett lexikon till dig!
Men de var inget snusk faktiskt! Även om det skulle passat in just nu med tanke på
frågan i mitt förra inlägg.

Men jag förstår om ni blev generade och dånade lite. Med tanke på hur pryda ni verkar vara
allihop ;-)

TP

av Antoine de Saint Exúpery

Då kom räven:

- God dag, sade räven.
- God dag, svarade Lille prinsen artigt. Han vände sig om men såg igenting.
- Jag är här, sade rösten, här under äppelträdet.
- Vem är du? Frågade Lille prinsen. Du är så näpen…
- Jag är en räv, sade räven.
- Kom och lek med mig”, föreslog Lille prinsen. ”Jag är så ledsen…”
- Jag kan inte leka med dig”, sa räven. ”Jag är inte tam”
- ”Åh, förlåt”, sa Lille prinsen.
Efter att ha funderat en stund tillade han:
- ”Vad innebär att vara ’tam’?”
- Du är tydligen inte hemma här, sade räven. Vad söker du?
- Jag söker människorna, sade Lille prinsen. ”Vad innebär det att vara ’tam’?
- Människorna, sa räven, har gevär och jagar. Det är mycket obehagligt. De föder upp höns också. Det är det enda dem intresserar sig för. Söker du efter höns?
- Nej sade Lille prinsen. Jag söker vänner. ”Vad innebär att vara ’tam’?”
- ”Det är en konst som är nästan bortglömd” sa räven. ”Det betyder ’att fästa sig vid någon’…
- ”Fästa sig vid någon?”
- ”Ja visst”, sa räven. ”Än så länge är du bara en liten pojke för mig, lik hundratusentals andra små pojkar. Och jag behöver dig inte. Och du behöver inte mig heller. För dig är jag ingenting annat än en räv lik hundratusentals andra rävar. Men om du tämjer mig, så kommer vi att behöva varandra. Du kommer att vara den ende i världen för mig. Jag kommer att vara den ende i världen för dig…”
- Jag börjar förstå, sade Lille prinsen. Det finns en blomma… jag tror att den har tämjt mig…
- Kanske det, sade räven. Man ser allt möjligt här på jorden.
- Åh, det är inte på jorden, sade Lille prinsen.
- Räven verkade mycket nyfiken.
- På en annan planet?
- Ja.
- Finns det jägare på den planeten?
- Nej!
- Det var intressant! Och höns?
- Nej.
- Aldrig är någonting fullkomligt, suckade räven och fortsatte: ”Mitt liv är enformigt, jag jagar höns och människorna jagar mig. Alla hönor liknar varandra och alla människor liknar varandra. Jag tycker det är lite långtråkigt. Om du tämjde mig skulle det lysa upp min tillvaro. Jag skulle känna igen ljudet av steg, som var olika alla andra. De andras steg kommer mig att försvinna under jorden. Dina steg skulle vara en locksång, som fick mig att titta upp ur lyan. Titta! Ser du sädesfältet där borta? Jag äter inte bröd. Säden är inte till någon glädje för mig. Sädesfält kommer mig inte att tänka på någonting. Och det är synd! Men du har hår som guld. Det blir härligt, då du har tämjt mig! Den guldgula säden ska föra tanken till dig. Och jag ska älska vinden som susar i säden…”

Räven tystnade och såg länge på Lille prinsen.
- "Tämj mig, är du snäll!” sa han.
- ”Det skulle jag gärna göra”, svarade Lille prinsen. ”Men jag har så ont om tid. Jag måste skaffa mig vänner, och det är så mycket jag måste lära känna.”
- ”Man lär bara känna det man tämjer”, sa räven. ”Människorna har inte längre tid att riktigt bli bekanta med något. De köper färdiga saker i affärerna. Men eftersom det inte finns vänner att köpa i affärerna, har människorna inte längre några vänner. Om du vill ha en vän, så tämj mig!”
- ”Hur ska man göra då?” frågade Lille prinsen.
- ”Man måste ha mycket tålamod”, svarade räven. ”Först sätter du dig en bit ifrån mig, till exempel där borta i gräset. Jag tittar under lugg på dig, men du säger ingenting. Men för varje dag kan du sätta dig lite närmare…”

Nästa dag kom Lille prinsen tillbaka.
- Det hade varit bättre, om du hade kommit tillbaka vid samma tid, sade räven. OM du kommer till exempel klockan fyra på eftermiddagen, så hade jag börjat känna mig lycklig redan kl tre. Ju längre tiden lider desto lyckligare känner jag mig. Klockan fyra har jag redan börjat känna mig upprörd och orolig, jag får betala priset för lyckan! Men om du kommer när som helst, vet jag ju aldrig när jag kan börja ställa in mitt hjärta på dig.. det måste finnas en visst ritual.
- Vad är en ritual? Sade Lille prinsen-
- Lille prinsen tämjde alltså räven. Och när tiden var inne för honom att resa sin väg, sa räven:
- ”Åh! Jag kommer att gråta!”
- ”Det är ditt eget fel”, sa Lille prinsen. ”Jag ville dig inget ont, men du bad själv att jag skulle tämja dig…”
- ”Ja visst”, sa räven.
- ”Men nu kommer du att gråta”, sa Lille prinsen.
- ”Ja visst”, sa räven.
- ”Vad har du då för glädje av det hela?”
- ”Jag blir lyckligare när jag ser den gyllene säden.”
- Adjö, sade Lille prinsen.
- Adjö, sade räven. Nu ska du får höra min hemlighet. Den är mycket enkel: det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen. Människorna har glömt bort den enkla sanningen.
Räven fortsatte:
- Om du har fäst dig vid något, är du ansvarig för det, för all framtid. Du lille prins, har ansvar för din ros."

Lille Prinsen är en helt fantastisk bok - som dock kräver reflektion och eftertanke. Ansvarsfrågan kan kräva ett övervägande... särskilt för alla dem som tenderar att ha ett för-långt-gående ansvartagande... och den sorten finns både här och där på forumet. Lille Prinsen behöver således blandas upp med en lämplig dos Lilla My! / mt

Kommer ju inte klara mig i småland. Jag kräver att ngn i familjen alltid följer med när jag ska kommunicera med yttervärlden. TP fixar jag...vi talar ju kärlekens språk. Men att handla kaven...jag kommer stå där och gråta när ingen förstår körv- är det skånska? Finns kanske isterband i kavkiosken? Det kan väl knappast missförstås? Resten missförstod jag dock; Kyrkan på söndag? Hoppas jag missförstod...I don't do church. Jag måste ha missförstått! Sen var det väl bara snusk resten, om kvigor och annat som hör lntlivet till? Aiuto!

Dompa min vän. Drömmen existerade faktiskt
på riktigt :-) Jag skulle väl aldrig försöka föringa
den skönhet jag är övertygad om att vår herre
försett dig med. Den yttre skönheten reflekteras ju av den inre så jag är övertygad!

Vinya: Synd passar bra i vårt kollektiv :-).
Så häng med :-P

Dompa igen: Börjar med lite vanliga småländska
fraser du kan översätta.

- sa du te körka pau sönna.
- ja sa baura schäcka a e lase.
- nu haur jau moulat tauket vett.
- auk ut på träa, de ä e kvia som sa kalva.
- de ä gött mä precki kav som paulägg
- kav mä brö.

Där har du lite att börja med Dompius!

TP :-)

... av välbehag denna gång till skillnad från snustrynerysningarna...

Ja som den väna skogsduva jag är så ägnar jag mig åt balett och annat fint. Nä, det gör jag inte. I teorin sportar jag tre gånger i veckan som man ska och promenerar däremellan minst en halvtimme per dag.

I praktiken är jag en soffpotatis som dock gärna masar mig iväg till badhuset lite då och då. Där är vattnet varmt! För ett par år sedan gick jag en kurs i frisim, det har jag alltid velat kunna. Sedan dess kan jag i alla fall kalla simningen för träning eftersom jag inte längre ligger och sträck på nacken-guppar i samtalsvänlig fart. Promenader är trevligt, tycker om att gå omkring i skogen även om det tyvärr också blir mest i teorin.

Ledsen förresten om jag gör hr. Italiano besviken nu men håret är som sagt inte blont längre. Liksom på min gyllenblonda mor blev mitt hår allt mörkare med åren. Nu håller det i och för sig på att bli ljusare igen fast det är nog inte blont det håller på att bli tyvärr :-/ ( å Nynykter som är "lite till åren kommen" - vad är det för tanter han sitter och flörtar med Dompan?

Vad är det förresten för sköna som slutat suga??? *rodnar sippt*

Inte ska du smyga bakom Nynykters dammiga trasor. Som blivande kollektivister är vi mycket öppna...och nyfikna. Så sätt dig ner och berätta om hur livet gestaltar sig i vinyaworld. Kramar om dig också...nu tittar kanske en del sambos snett. Men jag är- och förblir eran okastrerade hankatt i cyberspace.

Känns som om jag står bakom ett par mörkröda sammetsgardiner och tjuvlyssnar på privata samtal när jag läser i eran tråd. Jag tassar ut igen - but I may return .....

Att dricka på storhelger är "svennebanan". Du min vän är mycket mer än så. Du är ju stark nu...fyra veckor. Visualisera dig själv på midsommardagens morgon. Hur kommer du att må då...om du har druckit? Lukta illa, kanske lite huvudvärk, kanske lite ågren...kanske bra plan att ta en återställare? Here we go again? Nääääe, inte du. Satsa på nästa storhelg...om du fortfarande vill...så får du supa skallen i bitar på självaste julafton. Vi säger inte aldrig...vi säger bara "inte just nu". Kram/R

Känns bra nu inne på 4:de veckan och det börjar närma sig Midsommar och dess blöta firande Hua. 2 veckor dit:
Har sagt till mig själv att det är ok med alkohol vid speciella tillfällen. Är Midsommar ett sådant speciellt tillfälle?
Behöver tipps eller råd!
”Nu har jag flera hjärnspöken som brottas med varandra”

Så vill jag ha det när sport ska visas på TV. Att se på sport är som att läsa om mat...lite pointless sådär. Vad mina egna sportlaster beträffar så tycker jag om att simma...i varmt vatten. Så det blir verkligen inte ofta det inträffar. Är inte ens en curlingfarsa sedan ni damer läxade upp mig. Du själv då raring? Tänker mig konstsim ;-) Eller den segling vi ska ta upp. Älskar vatten men Nn skrev att skön inte längre suger. Usch... Hon är snuskig fröken Sipp.
Bacio/Dompa

Trycker på lite mer. Tänker som Kalla, hoppas och tror att det går bra för dig. Men skriv så vi vet var vi har dig. Kramar/R

Nu vill jag nog att du kommer fram? Förstår du att din forumfamilj saknar dig? Hoppas du mår bra...hoppas, för jag vet ju inte? Blir själaglad om du ger ifrån dig ett livsteckan. Du saknas. Kramar/R

Det är ju därför jag gömmer godiset, för att skona barnen. Mamma kan vi få o'boy till middag säger de, nej säger jag "vi ska inte hålla på att sätta i oss sötsaker mitt i veckan", så har jag tryckt i mig en hel påse godis på jobbet...

Usch mörk choklad blir man inte glad av (annat än att man känner sig duktigare när man ätit en liten ruta choklad så mörk att tungan krullar sig istället för att ha smällt i sig 200 g. polkagris mjölkchoklad).

Just kombon hallon/lakrits är jag väldigt svag för - det finns en glass, tror det är Åhus som har den varianten. Har du testat de sura bilarna? Fast i och för sig, det blir ju surt och sött samtidigt, inte salt.

Skönt höra att den där besattheten ger med sig lite så småningom för just nu är det... inte bra!

Jag tittar in som hastigast för att byta ut buketten med liljor. Blommor är vackra också när de vissnar. Det är en annan skönhet där färgerna bleknar och bladen blir prassligt torra. Likväl är de vackra. Det är som med människor som åldras. En annan typ av skönhet.

Tack för uppläsningen Dompa. Vilken träffande och underfundig beskrivning det är! Den där onda cirkeln som man så aningslöst hamnar i...

Tur att jag hittade ett exemplar på svenska också.

”- Vad gör du för någonting? frågade han drinkaren, som han fann sittande tyst framför en rad tomma flaskor och en rad fulla flaskor.
- Jag dricker, svarade drinkaren med dyster min.
- Varför dricker du? frågade Lille prinsen.
- För att glömma, svarade drinkaren.
- För att glömma vad? undrade Lille prinsen, som redan tyckte synd om honom.
- För att glömma att jag skäms, bekände drinkaren och hängde med huvudet.
- Skäms över vad? frågade Lille prinsen, som gärna ville hjälpa honom.
- Skäms över att jag dricker! slutade drinkaren och försjönk på nytt i tystnad. Lille prinsen gick förundrad sin väg. De stora är bestämt mycket, mycket konstiga, mumlade han och fortsatte sin resa.”

Kanske dags för den där föreningen anonyma godisätare som jag har skojat om tidigare...
Jag gömmer också godis, men det är ju för att barnen inte ska äta upp det. Ren omtanke om dom alltså! :-)
I början av mitt nyktra liv la jag märke till att jag hade samma beteende med godiset som med vinet. Jag smög, gömde och planerade för mitt godisätande. Men den där besattheten avtog av sig självt med tiden. jag äter fortfarande mer godis nu än när jag drack vin. Mycket mer! Men so what. Godis är gott! Punkt.

Kram från Nynykter som är helt såld på sånt som är salt och surt samtidigt, till exempel hallonlakrits. Jag försöker snobba mig med mörk choklad av bättre sort(godisets motsvarighet till Single Malt och annat findricka) Gott men inte lika gott som kryptoniter!

jag beter mig med godispåsarna på samma sätt som med vinflaskorna: äter upp och ersätter.´, jag är nog inne på 4:e vändan Pollypåse nu...

Fast det kunde vara värre, det är ju inte heroin direkt (även om en del verkar tycka det om socker ;-)

Hoppas allt är ok//kram Kalla

Tror och hoppas att allt är toppen med dig, trycker lite på din tråd så du inte försvinner//Kram Kalla

Vill ingen skall äta upp mitt godis, varken gubben eller barnen som är hemma och hälsar på. Kanske jag var ekorre i mitt förra liv :D

Att hjärnan på något vis inte nöjer sig utan måste slänga fram alla möjliga slags sug: "jaha tänker du inte dricka? Nämen så ta en cigg då!! Nähä, inte det, men gå och köp godis då!" Jag äter alldeles för mycket godis just nu men tänker att jag får unna mig det.

Bra att du skrämde spöket på flykten! Tungt dammigt svettigt golvslipningsgöra belönas bäst med ett glas vatten eller två!

Hoppas du får en skön dag, kramar!

Att hjärnan på något vis inte nöjer sig utan måste slänga fram alla möjliga slags sug: "jaha tänker du inte dricka? Nämen så ta en cigg då!! Nähä, inte det, men gå och köp godis då!" Jag äter alldeles för mycket godis just nu men tänker att jag får unna mig det.

Bra att du skrämde spöket på flykten! Tungt dammigt svettigt golvslipningsgöra belönas bäst med ett glas vatten eller två!

Hoppas du får en skön dag, kramar!

Extrapluspuss till dig för att du inte gillar fotboll. En del män höll jag på skriva men det lär ju finnas kvinnor också, liksom försvinner bort under hela EM. Jag tittar någon gång ibland, om Sverige är med. Fast egentligen så tittar jag ju inte så mycket där jag sitter med min dator i knät. Har du några andra sportlaster då? Sport kan vän vara trevligt men jag blir lite lätt irriterad när de skjuter på bra saker som jag vill se på TV:n bara för att det är något idrottsevenemang som "alla" är intresserade av. Bah.

Tack för puss, den landade nånstans i nacken ;-)

Direkt när ngn av "de mina" har varit borta ett tag så inbillar jag mig genast att de har tagit till sig flaskan. Men så behöver det ju inte alls vara. IRL tränger sig på. Är det inte verkstaden så är det ngt annat. Jag tycker att vi i kollektivet satsar på häst och vagn. Vi ska inte stressa.

Några finska obegripligheter har jag inte skrivit. Djup som TP:s insjö var jag...eler snarare den jag citerade. När det gäller finskan så har jag studerat den... En sak som J och jag faktiskt var eniga om, var att ge ongar många språk i bagaget. Så hon talade bara finska...liksom jag bara talar italienska med dem. Men för en 5-6 år sedan blev jag nyfiken...ville veta vad de sa. Skit om farsan? Så jag pluggade in språket och faktum är att även om det låter som rappakalja så är det ett LÄTT språk.

Nu ska jag lära mig smålänska så jag kan kommunicera med min tillkommande testosteron oxe. Tuff utmaning...men jag tar den. Sa ni körv?

Trevligt att höra av dig. Jag blir alltid lite, lite oroad när någon av stammisarna är tyst. Så måste det självklart bli eftersom vi tyvärr har lite annat att göra än att hänga på forumet :-) Nu ska jag till exempel ta bilen till verkstad :-(
Jag håller på dig, Dompa, fastän du skriver finska obegripligheter i min tråd. Har du finskt på brå också?
KRAM/Nn