skrev fredde-s i Ångesten tar mitt liv...
skrev fredde-s i Ångesten tar mitt liv...
Får jag fråga mer kring detta?
Det jag tänker är risken att du själv förgås i processen, och det är ju givetvis ingen produkt eller pengar i världen värt.
Är du delägare i denna produkt eller företag?
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Visst finns det saker som man verkligen tror på..
Jag har vigt mina senaste 15 år till en enda sak, på en produkt som likt en albatross har behövt en enorm startsträcka, och ibland blåser det kraftiga sidvindar så man blåser av banan...
Någon annan albatross faller pladask ner på banan så att den inte går att starta ifrån på ett tag.
Någon annan landar graciöst på banan, men i kollisionskurs...
Nu har vi kutat utav bara he..te och flaxat med vingarna väldigt...väldigt länge...
Nu sista året/åren har vi kännt hur det börjar lätta under labbarna, och vi har snart fått flygtillstånd...
Ska jag då kliva av banan och säga, Nä! sorry grabbar, det här var inte mitt rejs...liksom...
De här åren var bara på skoj, typ!
Och så ska någon annan nyanställd jeppe få skörda grödan av det jag slitit för, Nähäru!
Nu har jag en skock skatjä..ar som trackar mig längs med banan, och rycker stjärtfjädrarna ur mig.
Och jag kan välja att stanna (igen?) och ta fajten, eller fortsätta hålla farten..
Hela världen är fyllda av muppar, och jag har haft oturen att många har samlats runt mig...
Och ska vi satsa på att dra åt samma håll, eller ska vi ladda på att preja varandra av vägen..
Och det är svårt att få ett antal babianrövar med senap i arslet att hålla koncentrationen på ett mål
istället för att ta reda på vem som håller i senapsburken..
Ja jag är väldigt förnärmad (är det ett bra ordval?), och jag vill hemskt gärna ro iland det jag har trott på under alla dessa år, det vore som att stanna strax innan målsnöret...
Jag och många andra satte sig emot helt galna beslut, och istället för att ta en diskussion och ev lyssna på de som säger emot, så skapar man en "klan" där man likatänkare försöker tillsammans mota bort de som inte tycker som de andra, och man anställer med STOR selektion nya likatänkare...
Man väljer att selektera ut besvärliga eller rent av omöjliga mål för att få oss må dåligt och sluta av egen vilja, och det gäller naturligtvis inte dem själva, klanen håller ihop..
Det är nutidens sätt att trackassera, särbehandla och kränka andra människor men med ett skyddsnät och eget territorium även kallad "arbetsplats", det är helt enkelt ett fruktansvärt tillvägagångsätt.
Mitt sätt att protestera mot detta är att de inte ska få hela sin vilja fram med mig,
jag slutar när jag själv känner för det, och blir jag petad så kommer det att bli en central förhandling med facket, det var ju jag som drog igång röjet med kollektivavtalet, så vigla kan jag..
Och hela tiden så tänker jag, får man överhuvudtaget behandla människor så här, år 2011?
Det ser mörkt ut, men jag är inte mörkrädd, blir mest förbannad..
Och de vet att de gör fel när jag synar deras utspel, men i grupp är de starkare...
/Berra
skrev fredde-s i Ångesten tar mitt liv...
skrev fredde-s i Ångesten tar mitt liv...
Ibland måste man ju säga stopp för dåliga saker i sitt liv, antar att det finns anledningar till att du inte lämnar ditt jobb?
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Jag har nog mina tvivel...
Jag äger mig själv men har andra som försöker hela tiden bemästra och kväva mig som person.
Jo jag pratar om jobbet naturligtvis, den jag anförtrodde mig till är nu min chef..
Och han NJUTER av att få tjudra mig, just nu ändrar han mina arbetstider och menar på att han har rätt att göra det som arbetsgivare!
Jaha tänker jag, vad har du mer i bakfickan ?
Jag låtsas vara oberörd och tog det kallt, han ska inte få njuta av att se mig ledsen i alla fall...
Jag har världens grej att berätta om senare ang alkoholen..
Men mina fingrar är allt för fläskiga för den här telefonen.
Om jag hinner och har romankänslan ska jag skriva om detta ikväll..
/Berra
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
HEJ(A) BERRA MED VERSALER OCH HOPPAS DU KLARAR ATT LÄSA UTAN FÖRSTORINGSGLAS! SÅ FINT ATT DU KOMMIT SÅ LÅNGT ATT DU ÄGER DIN STYRKA INOM DIG - DÅ HAR DU DEN ALLTID MED DIG! mt
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev mulletant i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
glad att ha dig här. / mt
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Sitter här med förstoringsglaset...igen.
Jag har Ipads men ingen med GSM, och det skulle vara ännu mer
Uppenbart att man ställde sig emot reglementet...
Jo man är livegen på sin arbetstid, de tycker att de ska kunna kontrollera allt.
Snart sitter det väl kortläsare på dasset också, så man får löneavdrag för det med..
Antingen faller man in i reglementet. Eller så faller man ur.
Det ena är smärtsammare än det andra...
/Berra
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
inte bara begränsningen i surfandet utan känslan att förlora frihet./ mt
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
inte bara begränsningen i surfandet utan känslan att förlora frihet./ mt
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
så trist. Jag tror verkligen vi är på väg in i ett övervakningssamhälle. Men du som gillar teknik, skaffa en iPad som jag gjort med mobilt bredband i. Då kör du ditt eget race som ingen kan logga, och den är bekväm att skriva på. Bättre än mobil + förstoringsglas:-)
Gurra
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
..har kraftig reducerats...
Mitt jobb har fått ny ägare och de har f.om nu även tagit över IT-avdelningen...
De har inte svenskt påbrå och har därefter satt sin egna datorpolicy...
Och där är det inte tillåtet att surfa privat alls på firmans datorer...
och jo,jag skulle verkligen vilja berätta för dem hur mycket internet betyder för oss svenskar,
där allt numera sker per internet, f-kassan, skolfrånvaro, bankärenden osv..
Men de tror att de styr världen och att deras lagar gäller alla och överallt..
Jag tänker inte sätta emot detta, utan var en lydig anställd..
Jag vet att de loggar oss och vet vart vi har varit, så det är inte ens värt ett försök...
SÅ jag sitter nu med förstoringsglas framför min mobil på rasterna och försöker läsa de senaste inläggen,...men det är på stört omöjligt...
Och all min författaregenskap ligger ju mest på förmiddagarna, så att det kommer att drabba mig,
och mina inlägg på sikt...
Kvällarna är ofta berikade med andra åtaganden, och man vill ju inte sitta ännu längre på nätterna.
Så jag finns här, men inte lika ofta längre, tyvärr..
Snyft!
/Berra
skrev Mulleman i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev Mulleman i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
Hejsan jonteper. Nyfikenhet är första steget till att eventuellt få veta lite mera än tidigare :-) Jaa du, det har varit många många tankar under lång tid som uppbyggnad till tillräckligt med mod för att ta upp en sån fråga. Den innebär naturligttvis en risk att kanske som pappa förlora sitt ansikte, som det heter, men då tänker jag att det i alla fall är bättre att förlora ansiktet ärligt än förljuget. Jag vandrade under en personalfest tillsammans med henne, ensamma var vi, längs stranden och då var modet större än faran och jag sa... jag vill berätta en sak för dig, jag har druckit för mycket och vill nu ändra på det och att du skall veta om det från mig och inte på omvägar. Svaret var bara det som ett barn kan ge sin pappa, Jag har aldrig tyckt att du betett dig tokigt på något sätt, tvärtom. Nu kanske du har barn som är yngre än mina barn är, kanske du bara kan fråga dem rakt ut.... Har ni ibland tyckt att pappa gjort bort sig... sen lyssna på svaret. Kämpa på mannen! Fråga på du.... svar (eller i alla fall kommentar) på frågor finns. h/Mm.
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
skrev Stigsdotter i Vägen tillbaka till mig själv
....för mig själv att det verkligen inte går att stoppa när tillfälle ges. Helgen har tillbringats i goda vänners lag och varit mycket trevlig men lördagen blev sen/tidig och där stjälpte jag i mig alldeles för mycket. Söndagen får betraktas som bortkastad, hade svårt att njuta av solskenet och den härliga miljön vi befann oss i.
Jag känner mig förgiftad. Försökte se söndagen som ännu ett steg på vägen, lyssnar på kroppen, hur känns den, hur mår den. Det är verkligen ett gift vi häller i oss.
Nog nu.
Har just fått veta varför jag får "maganfall" emellanåt. Gallsten. Ett flertal. "fundera på om du vill operera dig" säger doktorn. Ja sådär ont vill jag då inte ha. Men sen var där visst också någon form av "förändring på levern". Orolig. Jag måste sluta förgifta mig själv helt enkelt. Skall få remiss till ny undersökning för att kolla levern ordentligt. Usch. Jag vill gå hem och lägga mig nu, och så ska jag på mingel efter jobbet. Om där serveras alkohol tackar jag nej såklart.
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
skrev mulletant i Ångesten tar mitt liv...
är goda nyheter. Imorgon är det tisdag. Ha det bra idag. / mt
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Nä!, idag bli det inget, finns inget nytt att skriva om, allt rullar på...
Berra
skrev Gäst i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev Gäst i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
Läste mulleman att du skulle ha ett viktigt samtal med dottern. Bara undrade lite om det gällde alkohol osv..om isåfall, hur sjutton pratar man om det med sina barn?
skrev viktoria i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev viktoria i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
Fint att ha dig här igen.
skrev Mulleman i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
skrev Mulleman i Steget till ett äkta liv, hoppas jag.
tråd i ett spindelnät, redo att utforska vidare. Nu potatisupptagning och skogsvandring för mig själv för att samla tankar efter ett av mina viktigaste samtal på år och dag. Med min dotter.
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
skrev Berra i Ångesten tar mitt liv...
Jag var nog bara inne en snabbis och fluktade av det senaste, så jag hann nog inte se ditt inlägg...
Jovisst är det så..idag ännu bättre, bara 8 timmar bort...
Helgen är i stort sett planerad i halvdags områden, en del "måsten" också...
Men Lördagen är vikt åt att åka till stugan, t.om dotterns pojkvän hänger med ut, han älskar mentaliteten på landet, lite laidback med mjukiskläder, softa i soffan, grillar gott och käkar både snask och snacks, frugan skvimpar upp en GT eller två, vilket nog är bra för henne...
Ibland gör jag henne sällskap, men bara med T...
Hösten gör sina intåg, det är kallt, fuktigt, daggigt, blåsigt, mörkt osv...
Tidigare hatade jag hösten, bara för att det var den som satte slut på sommaren,
nu tycker jag den är fin med alla höstens färger och lukter..
Det är tråkigt att behöva stänga stugan snart inför vintern, men det är säsongsbetonat,
bara att acceptera, och frågan är vad det är man längtar till..?
Den fysiska platsen, eller laidback mentaliteten???, de går hand-i-hand i stugan...
Och det är märkligt hur man måste byta miljö för att kunna gå in i den...
Det är ju bara frågan om ett förhållningssätt, till helgen...
Har man semester hemma så förändras ju ens sätt att förhålla sig till vardagen,
man lyxar till det lite extra med köpemat och godare dricka...
Just det... godare dricka, där ligger nog fallgropen..!
Till slut är drickat det viktigaste, inte maten, inte ledigheten, inte mentaliteten...
Och sedan vill man "lyxa" till det på vardagen också, med ...dricka...
Men att ångesten också ingår, det räknar man av...på något sätt...
Och livet blir som en enda avbetalningplan, man tar nya "lån" för att betala av de gamla,
men i det här fallet blir det på det mentala planet, och inte i penningar..
Det bästa sättet är att sluta ta nya "lån", och rida ut de gamla avbetalningarna,
så kommer man slutligen på grön kvist igen...
Det gäller i högsta grad samma för dryckes-ångesten också, man hamnar i en ond cirkel...
Och nu snart så....är tiden min, och jag får glädjas åt livet utan alkoholen.
Jag sitter som VD i min egna styrelse, jag sköter ledningen över mig själv,
jag har enhälligt mandat att besluta om mina val, så länge jag inte väljer alkoholen...
..sitter jag säkert i direktörsstolen...
och livet handlar mycket om beslut, nu, då och sedan...
Och jag är glad över att jag fortfarande har valmöjligheten, att få välja själv..
Och jag väljer nykterheten, för då kan jag fortfarande välja...att få vara nykter...
Hade jag varit beroende hade jag varit beroende av att få hjälp också,
och knuffa ner mig helt ifrån den fastklamrade ättestupan med vitnande knogar,
så att jag kan ge upp allt..., och få mod att börja om från början igen..
Att inse sina brister...är också en tillgång..
/Berra
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
skrev Gäst i Ångesten tar mitt liv...
ser att du är inloggad. Känns det bra att helgen närmar sig med stormfart:-)?
Natti,
Gurra
skrev Gäst i Att göra på fritiden
skrev Gäst i Att göra på fritiden
Jag satt och tänkte tidigare i sommar, på allt jag saknade. Allt jag ville göra som aldrig blev av pga drickande och dess biverkningar. Nu då jag är nykter andra dagen så försöker jag fokusera på dessa saker. Har syltat tomater från trädgården, ska gå surdegskurs och matlagningskurs i höst. Lycka till ni andra med aktiviteterna. Själv ska jag gå på lagom, med aktiviteter innan det är dags för frökatalogerna.
mvh
Kolonisten
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev mr_pianoman i Mr_pianomans tankar om nykterhet
Tack för att du ville läsa, 19september
skrev Gäst i Mr_pianomans tankar om nykterhet
skrev Gäst i Mr_pianomans tankar om nykterhet
Vad glad jag blir av att läsa din positiva story :)
Inspirerande för oss "nybörjare".
skrev Stigsdotter i Ångesten tar mitt liv...
skrev Stigsdotter i Ångesten tar mitt liv...
...och en kram till neggig Berra. Tack o lov att du ser något positivt i alla fall, att i alla fall helgerna är andningshål.
Ibland får man lov att bara bita ihop och strunta i alla de där typerna runt omkring. De finns väl på alla arbetsplatser mer eller mindre? Om man gnisslar tänder i sitt eget hörn riskerar man att få ont i magen - strunt i dem bara. Eller. Säg ifrån ordentligt till dem som inte lyssnar eller som du tycker beter sig. Antingen eller tror jag, annars slår det mest tillbaka på en själv.
Jag kan också rekommendera Mad Men. Första avsnitten blev jag arg när jag såg, för den otroligt förlegade kvinnosynen. Men, eftersom jag är förtjust i kläder o miljöer såg jag vidare - man har lagt ned mycket omsorg om att skapa tidstypiska miljöer och männens och kvinnornas kläder är fantastiska!! Så småningom kom jag att uppskatta den (kvinnorna har minsann sin egen syn på saker o ting som inte heller den känns så modern...) Serien känns som ett bra tidsdokument. Men visst, jisses vad de super!!
Trevlig helg!!
Nej jag är inte delägare men kommer att få andelar med alla de andra om det kommer att gå bra...
Min tjänst är hyggligt vanlig, men segmentet unikt, och jag vill vara delaktig i när det släpper och det äntligen går att handla grejor igen..
Det skulle kännas otroligt mycket lättare att få vara som i ett riktigt företag.
Det känns bara dumt att kicka inköparen för att spara pengar t.ex
Sen är jag lite tjurig också, det kommer någon vildhjärna och ställer till det för oss,
När det inte längre passar honom/henne så drar de vidare, och vi andra får stå och reda upp skiten.
Jag har upplevt dessa typer av personer så många gånger nu, men den här snubben var en ovanligt seg gubbe.
Och det känns dom om han har andra mål än bara att avancera i karriären, Gud vet vad?
Jag väntar bara på att han ska gå vidare så att vi åter kan få jobba i lugnet...
/Berra