Senaste kommentarerna i forumet

Har helgen ganska detaljplanerad nu, med idel aktiviteter (och lite vila… och lite skrivjobb…) som gör sig bäst nyktra och innefattar bilkörning 😊. Det innebär ”ridå ner” för tjatterfjanten och jag tror faktiskt inte att han ens kommer att försöka sticka fram snoken nu under helgen 😊. Skönt! Är fortfarande så trött i huvudet och blir lite yr mot aftonen (när jag stannar upp). Jag ogillar det skarpt… I övrigt är jag väldigt glad och lättad över allt jag kan göra och se fram emot nu när jag inte dricker 😊✅! 🦆

@vår2022 Fantastiskt att höra att din man också är med på tåget! Det ger mig lite hopp om framtiden🍀

@vår2022 Så bra beskrivet! Vad är det egentligen som är roligt med att dricka när det slutar i ångest och bråk? Jag vet inte hur många gånger jag och min man bråkat i fyllan och ändå ska det ta så lång tid att komma fram till att lösningen är att sluta dricka?🙄😒 Så starkt är alltså beroendet att man blundar för sånt som att äktenskapet håller på att gå åt fanders, hälsan är på fallrepet och barnen säger åt en att stoppa.

Ångesten som rider en på småtimmarna efter att man druckit är nästan det som var värst. Man vaknar och kan inte sova, gruvar sig, mår illa, skäms inför sig själv och barnen. Och ändå fortsätter man att utsätta sig själv för samma sak dag efter dag.

Wow, 46 dagar! Heja dig!💪🌹

Och bara några ord apropå @mrx kommentar så har jag själv funderat mycket på hur rimligt det har varit att vara så trött som jag var av mitt drickande, dvs har jag varit ”värd” min lön eller har mitt sätt att dricka faktiskt gjort att jag levererat under förväntan.
Jag har dragit detta fram och tillbaka, och har kommit fram till att jag och flera med mig nog snarast ”överpresterat” på grund av skam, och skuldkänslor. Jag är rätt säker på at jag överpresterade så pass att mina insatser faktiskt gick ihop sig för arbetsgivaren.
Det som istället hände var att jag var så livstrött av att vara så utpumpad och stressad (och bakis-trött) att jag liksom aldrig bedömde att jag var värd att vara ledig eller koppla av. Så det var för mig och vad jag tycker mig utläsa av att ha följt dig @varafrisk och flera andra på forumet. Att dricka för mycket, skämmas, ha skuldkänslor hindrar sällan att vi gör allt för att göra ett bra nog jobb. Det är nog där vi landar. Bra nog. Men med enorma insatser.
Jag önskar så att våra arbetsgivare kunde vara lyhörda och öppna. Och att skammen för att vara en av de som dricker för mycket inte skulle vara så stor. Det egna ansvaret är en del, den är viktig. Men hur vi ser på missbruk (dessutom ofta mer stigmatiserat för kvinnor) och svaghet bidrar i hög grad till att vi inte söker hjälp. Att göra det är så stort och rätt. Har läst om många som väntat länge i hopp om att vi ska klara allt själva. Tänk om klarar-allt-kvinnorna inte hade sån press att klara allt? Tänk om jag, var och en av oss, kan bidra till det?
Önskar er en fin kväll!

Hej @varafrisk, så bra att du vill ha JA-rop, det är jag ganska bra på. Jag säger ja till mig själv så ofta jag kan- dessvärre har senaste tiden varit mycket GÖR och SEN när det handlat om njut.
Te och croissant, ja såklart! Gör sig bäst dagen efter en helnykter kväll - tips.
Ska hurra för dig imorrn. Kram! 🥐

Vad glad jag blir att höra att du kämpar på! Att dricka för att man bråkat med någon är frestande, men varje gång du står emot en sån känsla blir det lättare att låta bli nästa gång. Låt flaskan vara och lämna bort den eller häll ut den. Tänk på hur du vill må, hitta fokus igen. Läs igenom din tråd för motivation!

Tack @miss lyckad😀. Så är det verkligen🤗🤗

@majsan_nu håller med, bra beslut! Hoppas det går bra med undersökningarna och att du får bukt med hälsan.
Kram💕

Underbart inlägg Vår💕👍🏽..Det är jobbigast i början, men som du säger, man blir mer klartänkt, och skulden och skammen försvinner med nykterheten..🤗🤗

@Nania jag har läst din tråd och tycker du kämpar på otroligt bra! Slitigare också då din man inte hakar på och kommer med kommentarer typ att ”då försvinner alt det roliga vi har”. Känner igen det från tankar jag och min man hade, vi ”myste” med vin vid alla tillfällen som eskalerat och sista åren har vi ”myst” varje dag med ca 1-2 flaskor var per dag. Jag började smyga, gömma och ta återställare på morgonen. Min man kan sluta dricka, men inte jag. Han blir inte heller bakis. Jag får ångest och oro, fylld av skam och skuld, inte han. Jag har ångest när jag vaknar och stillar med vin. Vi klarar av jobb och sköter oss. Min självkänsla och självförtroende är i botten och skammen tung, inför barn, inför jobb och inför mig själv. Har både minnesluckor, ramlat och fyllegråtit. Dricker vin och mår bättre efter första glaset men efter sjätte i helvetet igen…en ond cirkel.

Så hur tänkte vi egentligen om att det roliga vi har försvinner om vi inte dricker? Hur roligt var det egentligen?

Jag fick nog och sade till min man att jag går under om vi inte slutar, att jag inte klarar av att dricka alkohol, att jag är alkoholist. Berättade hur jag smyger, gömmer och tar återställare, min hemlighet. Att de flesta bråk och ångestattacker beror på alkohol, vill vi ha det så? Vet hur mycket han vill ta vin till maten eller efter en jobbig dag men att vi överkonsumerar. Han gick med på att hålla upp ett tag och inte köpa vin, men vill kunna ta 3,5 öl. Ok för mig, triggas inte av öl.

Idag har det gått 46 dagar sedan beslutet och det är bland det bästa beslut jag tagit i mitt liv! Självkänsla, självförtroendet, ångest, skuld, oro och skam poppar inte ständigt upp och inte alls påtagliga. Tänker klarare, ser fräschare ut och skrattar lättare. Min man då? Han mår också bättre på alla sätt och vis. Vi har mycket bättre samtal, sansade och stöttande. Bråkar inte, och vi får båda sova då jag inte håller oss vakna med fylleångest. Idag är jag så övertygad och målinriktad på att bli nykterist för vill aldrig mer hamna i helvetet, och jag känner mig stolt över det. Min man hakar på😀. Har berättat för mina vuxna barn och det peppar mig och är glada över det.

Hoppas din man kan förstå hur viktigt detta är för dig, och att man kan ha roligt även utan alkohol.

Kämpa på!💕

@majsan_nu bra beslut! Hoppas det blir så bra som möjligt med undersökningar och hälsa 🙏🏼⭐️

Tack Torn! 🙏

@majsan_nu Men bra kämpat! Jag är bara på dag 2 och ny här. Det var som svettigt i natt och lite skakigt idag.

jag har fallit dit några ggr sen senast. men varit nykter i 1 mån igen nu. bråk me tjejen o 2 7.2 o 1 vodka köpt idag. dock inställd u skåpet…. så inte fallit än. impulsköp

Dag 101... Det är många a-fria dagar! Känns fint.
Mindre fint är mina hälsoproblem med kallelser till olika undersökningar. Får se hur mycket jag kommer att vara här på forumet men en sak är säker - A-fri är det som gäller för mig fortsättningsvis!
Kramar 🤗

Nania, du verkar otroligt medveten, insiktsfull och beslutsam, så jag tror på dig, och din livsstilsförändring. 💫

@Kennie Tack för pepp! Ja, det finns faktiskt bara fördelar med att vara nykter, det inser jag mer och mer. Det är precis som att man ser saker i ett annat ljus när alkoholångorna successivt skingras. När man dricker är hjärnan så fixerad vid att få sitt nästa rus att man luras att prioritera helt fel, man ursäktar oursäktligt beteende och intalar sig att man minsann förtjänar ett glas när man jobbat en hel dag, ”ingen ska komma och bestämma att jag inte får dricka mitt i veckan”, osv.

Jag tänker att min man fortfarande är inne i ångorna och inte kan se förbi nästa tillfälle att få ett rus, då pratar man inte samma språk och det blir svårt att mötas. Man vill liksom inte att någon eller något ska komma och störa en i beroendet (och sätta fingret på precis hur förkastligt det är och hur dålig man är för att man ändå väljer att fortsätta).

Men jag har fått många bra tips här på hur jag kan lägga fram det när det väl blir dags för en konfrontation. För den stunden kommer oundvikligen, kanske blir det nu till helgen? Och då behöver jag vara rustad till tänderna så att jag inte ger med mig för någon ”husefrids” skull!⚔️

Hej hej,

Nu är jag tillbaks här. Inser att jag behöver mer stöd för att klara av att vara nykter och kan/vill inte vara helt öppen med familjen. Trillade dit rejält igår på jobbmiddag och blev plakat. Var bortrest så meddelade min man imorse att jag druckit (massor). Han hade förstått det redan när jag inte svarade igår kväll. Var pinsam och sa för mycket men som tur är hände inget värre. Den sedvanliga inräkningen av mobil, nycklar, kort, vem har jag messat gick bra imorse. Och tagit min walk of shame på kontoret. Det som tynger mig mest är att jag smygdruckit själv ibland det senaste året. Förstår knappt själv varför jag gör det men handlar mycket om stress och att slappna av.

Planen är nu iallafall att jag ska dricka mitt sista glas vin på måndag kväll. Kanske dumt att inte sluta idag men har en middag med några som jag sällan har middag med och där fina viner är fokus. Pallar inte det sociala trycket och får bli nåt ceremoniellt över att det är sista gången tänker jag.

Detta blev lite rörigt men tankarna är röriga idag efter gårdagens fylla.

@Toidi Flog Tack för tipsen! Helt sjukt egentligen att man ska behöva försvara ett fullt rimligt och ansvarsfullt beteende! Men så är det med nästan all förändring - det kommer motstånd initialt, som ett brev på posten.

För min man handlar det nog om att han inte ser (vill/väljer att se?) alkoholens negativa effekter, eller åtminstone fortfarande tycker att fördelarna överväger. Och då förstår han ju inte varför jag väljer att låta bli, han fattar inte att jag mår dåligt, får stark ångest och mycket skuldkänslor inför mig själv och barnen när jag lovat att inte dricka men sen bryter mina löften. Jag får jobba på att förklara hur jag känner, så kommer kanske förståelsen och stödet så småningom?🍀

Håller helt med om att den största utmaningen är att stoppa efter första glaset, där spelar beroendehjärnan oss ett spratt! Lättare då att helt avstå (även om det också är svårt)!

Jag gjorde ett spontant inlägg utan baktanke om att såra eller skada. Vill bara vara lite omtänksam och ge ett råd från min synvinkel.

Ja, exmannen är väldigt a-beroende, men kan även ta skärm-beroende, när han tar uppehåll från alkohol. Så han tycker att ”jag har inget problem med att ta någon vit vecka ibland” Han har nog svårare med insikter om sina beroenden. Nu har han även en partner som är djupt nere i a-träsket. Då verkar han ju ha mindre a-problem, som ändå har jobb, hus, vänner och familjerelationer kvar. Ja för oss blev det separation, men för andra har det blivit att båda slutat dricka. Det är näst intill omöjligt att försöka dricka sparsamt när hjärnan blivit beroende. Beroendet ligger och lurar, och slår till när man minst anar. Och då gäller det att ha verktygen i beredskap.. Med tiden försvinner suget helt för många. Istället blir alkohol något som man tycker förstör och förgör både för barn, familjer, och anhöriga. Tankarna och insikterna förändras och utvecklas för varje dag som man är nykter. Jättekul att du Nania upptäcker fördelar med nykterheten. Exmannen blev snyggare och mer vältränad när han inte drack. Fräschare helt enkelt. Tyvärr återgår man till en ofräschare person, och förstör sin kropp, när man börjar dricka igen. ☹️

@miss lyckad Så tråkigt att det ledde till att du fick flytta, men otroligt starkt av dig att ta det steget!💪 Hoppas att det har betytt att din ex-man också förstått allvaret i situationen. Så starkt av dig att sätta barnen i första rummet (egentligen är ju det självklart, men många gånger gör vi i praktiken inte det, som vi så väl vet😟).

Precis som du skriver så är det väldigt lätt att det blir en ond cirkel; man förlorar kontrollen och man tappar vad som är en rimlig konsumtion ur sikte. Förrädiskt när man har hållit upp så länge som ni hade gjort, för då är det kanske extra lätt att invaggas i en falsk trygghet om att man klarar att ”dricka vanligt”? Sen hamnar man i samma fälla igen☹️

Perra skulle det stå, ursäkta, auto correct tog över...

Hej Petra,
Klokt att ta tag i drickandet, särskilt när kroppen säger ifrån. Här på Alkoholhjälpen finns ett test man kan göra och så får man förslag på hur man kan hantera alkoholen. Jag fick rådet att börja med tre nyktra månader, och det var väldigt nyttigt med en längre nykter period. Kan rekommendera dig det samma, och att läsa mycket här + fakta om alkohol. Efter ett tag börjar man fundera på varför man är beredd att offra så mycket för en giftig substans som inte ger särskilt mycket tillbaks. Jag tycker du ska satsa på en längta nykterhet nu, det verkar vara vanligt att man får en chans när det inte känns jobbigt, men det är inte säkert att man klarar att bryta igen lika lätt. Har läst många här inne som hade ett par nyktra veckor och sen drack på i flera år innan de orkade försöka igen. De skriver alla att de önskar att de slutade den där första nyktra perioden. Där du är nu. Ge dig själv en chans tycker jag. Du behöver inte tänka för alltid, börja med tre månader och ta sen ett nytt beslut.

@Mrx Jag väljer att inte kommentera ditt inlägg. Känner att jag vill varken förklara mig el försvara mig.

@Annabell Tack för hälsningen! Fyller imorgon. Kanske skriver jag lite längre fram om varför jag tycker om att fylla år🌟

🌟🌟🌟