Senaste kommentarerna i forumet

GRATTIS!!?????till Dig?? så fantastiskt att du firar två födelsedagar ???.
Först din fysiska och sen den
5-åriga?? och som en stor vacker rosett på detta ditt 1000:e inlägg!! ??
Ha en härlig söndag ☀️
?????

Bra jobbat! Jag hade också sådana där helvetesdagar med sug i början. Suget lättar. Inte så fort som man vill, men det gör det.

Kram!

Vilken seger för dig och dina barn! Hurrrraaaaa!!! Och jag är glad att du fortfarande är aktiv på forumet och delar med dig av dina erfarenheter.
Kram!

Du tillhör mina ledstjärnor på forumet och jag tar fortsatt rygg på dig! Siktar mot mitt första nyktra år som infaller i februari - och du kan idag fira 5 nyktra år. Wow! Vilken gåva för oss att du fortfarande är aktiv på forumet och delar med dig av dina erfarenheter.

Kram ?

Jag klarade denna helg och är både stolt och glad hoppas jag slipper såna fredagar igen

Nu generaliserar jag, men är det inte lite typiskt killar att pika varandra? Under skämtet ligger allvar, ibland men inte alltid. Ibland vill man pika bara för pikandets skull liksom. ”Tro inte att du är bättre än någon annan.”

På mitt jobb har vi en avdelning med bara killar, där de håller typiskt grabbig jargong. Lite omklädesrum över det. De mår så dåligt flera stycken av dem, men är inte kapabla att ta sig ur det, trots återkommande insatser från företaget. De har en chef som inte accepteras fullt ut av hela gruppen, och de har en informell ledare som inte vill vara chef men ingen vågar tycka någonting förrän de vet vad han tycker i olika frågor. Mycket skitsnack inom de olika falangerna. Det finns personer som avstått att jobba i gruppen för att de inte fixat den ”hjärtliga men råa stämningen”.

En kvinnlig vikarie jobbar där om somrarna sen tre år tillbaka och jag har massvis med gånger frågat henne hur hon mår och hur hon fixar jargongen i gruppen. Jag är ju i högsta grad medveten om problemet, och hon också. Hon är dock van eftersom hon tillbringat hela sin uppväxt i idrottsvärlden. Hon är väldigt ung, före detta klasskompis med min äldsta dotter faktiskt, och männen är i min ålder och de har liksom adopterat henne som en lillasyster. De skulle nog kunna gå över glödande kol för henne - de hjälper henne med allt innan hon ens ber om hjälp. Och hon spelar inte med i deras spel, hon anammar inte jargongen alls. Hon kliver in där med sin ungdomliga blick och ställer gubbarna mot väggen indirekt. Modig ung kvinna! Jag står i kulisserna och hejar på henne ?

Gruppsykologi är jävligt spännande. Jag skulle kunna skriva något lika generaliserande om ”kärringar i flock”, som också är ett enormt problem på vissa arbetsplatser. Men trots att man generaliserar grovt kan man hitta spår av sanning i det, spår som är värda att granska närmare.

Kram ?

Misströsta inte AH..Det tog nog ett år innan min vikt och magen stabiliserade sig efter att jag slutade föda upp min kropp på vin..Tänkte också att bättre lite tjock och nykter, än full och smal..?..Det är klart att allt påverkas av intag, och rörelse..Det finns massor av gott att äta som är nyttigt, det vet ju alla..?..Bara att se till så det finns hemma när det börjar suga i gotte-tarmen..?..Ha en härlig Söndag..?

Du är en av mina ledstjärnor härinne och jag fortsätter att ta rygg på dig ❤️

Kram ?

Vaknade kl 11. Wow! Idag behövs ingen höneblund ?

Jag älskar verkligen att vakna en ledig dag, slå upp ögonen och tänka ”hm, vad ska jag hitta på idag då?” Självklart har jag haft lösa tankar om det, men det är först då jag fastställer ”agendan”. En blandning av nytta och nöje, egna behov och andras.

Idag ska jag cykla en lite längre runda, drygt två mil. Vädret ser helt okej ut. Jag ska hjälpa min mamma betala räkningar och hämta upp hennes julsaker från källaren. Jag ska själv sätta upp adventsljusstakar och fixa dotterns ”chokladkalender”. Min mormor har broderat en jättefin väggbonad med nummer och ringar, en så kallad presentkalender, men jag hänger choklad i varje ring istället för små paket.

Hämtmat från thai blir det också. Hämtar jag tre thaiboxar så räcker det till middag några dagar ? Diska måste jag göra också. Kanske ska jag dammsuga, men jag känner redan nu att tiden nog inte räcker till det. Så synd ?

Kram ?

De flesta verkar ju gå ner i vikt när de slutar dricka. Alkoholen innehåller ju mycket kalorier. Men inte jag, jag går upp i vikt. Men jag säger som du, det får vara okej. På sikt hoppas jag ju även kunna sluta med SSRI, som jag tror påverkar vikten mycket också.

När jag är deprimerad kan jag knappt äta och rasar i vikt 8-10 kg på tre-fyra veckor. När jag började med SSRI för många år sedan gick jag upp 20-30 kg på ett år. Ofrivillig jojobantning. Då brukade jag alltid säga: ”Hellre tjock och må bra, än att vara smal och må skitdåligt”. Och det är sant, jag kände och känner så inifrån och ut.

Nu är det lite likadant. Hellre tjock och vara nykter än att vara smal och dricka. Om man nu inte kan få båda.

Men jag håller med om att det är både surt och dyrt om hela garderoben måste bytas ut. Mina utevinterbyxor kan jag fortfarande knäppa - nu ska de sitta lösare i midjan allt eftersom. Jag måste hitta substitut till chokladen. Har choklad i kylen fortfarande, men nu köper jag inte hem mer. Punkt.

Kram ?

Idag firar jag även att jag har varit nykter i 5 år!!Tack till er alla hjälpare på Forumet!! ❤️❤️❤️❤️❤️..Utan er hade denna resa kanske aldrig blivit så bra..Kanske med helt annat att se i backspegeln..Jag vill tacka er och önskar er allt gott..Skickar Massor med Cyberkramar till alla..??????Ha en fin dag, var ni än befinner er..??

Tycker om att fira när jag fyller år..I år är det dock annorlunda med Coronan..Får se vad det blir..Något gott att äta, och en promenad i solen, som skiner så fint..???..

Mitt mål var från början var att vara nykter till jul, dvs 4 månader. Nu har jag förlängt det till över jul och nyår. Så jag har inte nått min milstolpe än utan fortsätter nykter ett tag till ? Efter nyår får vi se, men dricka kontrollerat tror jag blir svårt. Optimalt hade varit nykter med typ 4 undantag om året: tjejresan, midsommar, kräftskivan o nyår. Men jag är på riktigt livrädd för att ge mina barn en otrygg barndom med en alkoholiserad mamma. Så jag får helt enkelt avvakta.

Tack för omtanke ??

Sysselsättning med att måla är en av min bästa knep mot ångest. Målar tavlor då och då men nu är det väggarna som gäller ??

Är det 3 månader för dig. Har jag rätt?
Jag säger Grattis i förskott.
Hoppas du kör på året ut som du tänkt?

Här blir det ingen A innan Jul!
Mår fortfarande dåligt......
Någon nytta har nog de 100 dagarna gjort.
Förrut hade jag druckit på kvällen för att få bort bakfyllan, det finns inte en chans att jag gör nu.
Nu vill jag bara få bort substansen från min kropp.
Kram⚘

Och fortsätt rulla/rolla på :)

Stort grattis till 90 dagar! ? Jag undrar också hur du tänker nu? Vill du kunna dricka kontrollerat? Hoppas det går bra med målningen i källaren. Just målning tror jag är en bra sak för att motverka ev ångest. Då måste man koncentrera sig noga och det är inte läge för andra tankar.

Kram ?

Grattis! Tiden går och nykterheten består.? Kram

Grattis!

Hm. Viktproblem verkar höra till att sluta med missbruk... det är kanske inte konstigt, allt vi drogs till tidigare var missbruket, nu finns det andra saker som man unnar sig, tröstar sig med, eller bara njuter av :-) :) :)

Det känns som min mage inte ger med sig som jag trodde. Om det är en av de fysiska problem jag får på köpet av allt jag slutat med så är det ju ändå billigt, om inte hela garderoben behöver bytas ut :-)

det ligger mycket i det du skriver Kennie ; fick mig fundera och grunna några dagar. För mig är det ändå stor skillnad nu, mot tidigare då jag mest knep tyst och bet ihop. Men att ha skämtsam ton för vissa saker gör ju att som du skriver att den på andra sidan inte vet om det var skämt eller allvar. Jag har just nu en mix av det, och att jag säger ifrån/till.

I alla fall, jag har gått och funderat lite, skrivit o plitat lite på min kant... Jag tror jag kommit fram till att jag försöka bli bättre på att säga vad jag tycker där å då, när saker inträffar, istället för att skämta bort det eller bita ihop, eller brisera av ilska...

Tror jag ska prata om det till veckan när jag går och pratar av mig. För ett tema denna månad i min dagbok har varit ilska :-)

(ville skriva av mig det idag, även om det inte är tisdag).

Igår var det regn rusk och snålblåst.. *blä* Det blev många timmar i soffan och en kamp att komma upp till mitt minimum av 10 000 steg, (nåde 10005 typ). Idag är det kavlugnt ute, solen skiner ännu, och det verkar bli en dag då jag ska dra på mig skor, ryggsäcken och njuta lite av solen. En "fördel" när det inte är irl-gudstjänster att man får fler chanser se solen på helgen :-)

Ha en fin dag.

Elva månader!!???
Stor Grattiskram till dig Charlie??
Jösses, att tiden gått så snabbt !?
Så himla bra jobbat! ?

Kram ???

11 månader, vad härligt. 11 månader i frihet. Stort grattis.

Hur tänker du nu? Du fortsätter nykter ”inom överskådlig framtid”?

Förstår att du är orolig för smitta om du har den så nära inpå dig. Jag fick lite känningar av den oron i veckan och lät då min yngsta dotter vara hemma den här veckan, för att minska hennes kontaktytor radikalt. Jag jobbar ju ändå hemma. Hon har en grundsjukdom som kräver omfattande sjukhusvård om hon blir akut och/eller svårt sjuk/skadad. Just nu vill jag INTE ta henne till sjukhuset, där är risken störst att bli smittad känns det som.

Jag skulle nog bli galen om jag tänkte på det hela tiden. Då skulle jag dessutom begränsa hennes liv enormt, och det skulle hon må dåligt av. Just nu är personalen på daglig verksamhet helt hispig och får snudd på panik bara någon hostar till, så hon hade verkligen inget emot att vara hemma i lugn och ro en vecka. Får se hur hennes pappa gör nästa vecka.

Just nu vill jag faktiskt skydda henne från samhällets generella hispighet. Hon fångar upp oron i luften, men hon förstår inte riktigt orsaken. Utanpå är hon 21 år men inuti är hon ett litet barn, som en 5-åring. Jag tänker att många barn måste uppleva allt det här lika förvirrande som hon gör.

Detta får till följd att jag absolut inte kan leva ut min oro i hennes närhet. Jag kan inte ens tillåta mig att känna den inombords, för då känner hon av den. Så jag tänker att allt kommer att gå bra. Och gör det inte det, så får jag hantera det då. Jag väljer att inte ta ut oron i förskott. Jag har många års träning på detta, men jag måste ändå fortsätta träna på att tänka så. Ibland dagligen.

Kram ?

90 dagar idag. Det rullar på med hemmajobb, hemmafix och familj.

Känner sällan sug numera men har ersatt vinet med alkoholfritt och kvällsfika. Något kilo upp men tränar desto mer. Nu när man inte ska gå till gymmet så tränar jag själv.

Har dock lite ångest som kommer och går. Försöker inte oroa mig men ibland skenar tankarna iväg. Väldigt orolig för covid. Nu var en ledare i barnens gymnastik sjuk. Och min chef. Då sätter oron in. Och så fick sonen ont i magen ikväll. Han har väl ätit för mycket men jag får ändå katastroftankar. Ångest är bara en känsla... men vad jobbig den är ändå.

Vi träffas ju inte jätteofta. Hon pluggar sitt femte år nu och tar examen i vår. När hon kommer hem en helg är det mycket som pockar på uppmärksamheten. Att vi då när chans ges kan djupdyka i riktigt bra och viktiga diskussioner är verkligen en gåva ❤️

Idag kunde jag knappt knäppa mina vinterutebyxor. Då fick jag lite panik och tänkte ”nu är det slut med chokladen!” Får se hur länge den beslutsamheten håller i sig ?

Kram ?