Senaste kommentarerna i forumet

Hej , läst hela din tråd nu Jullan .
Tack för du delar med dig , känner igen mig i det mesta . Finner tröst i att det går att resa sig igen efter återfall . Jag har varit nykter i drygt 2 månader o går bara o oroar mig när ( inte om) återfallet kommer . Har GAD . Denna ständiga oro . Men det är bara att kämpa på o hitta strategier , följa er som ligger före i nykterheten , hur ni gör .
Kram

För ditt kloka inlägg "okeja dagen"
Kram Pilla

Tack för inlägg hos mig ?. Ser att min n sober app. räknar 6 månader och 6 dgr. Stämmer inte riktigt hur jag räknar, men det spelar ingen roll egentligen. Huvudsaken är att jag är nykter, vill vara nykter, och förblir nykter. Det är det viktigaste i mitt liv just nu. Men endast en dag i taget såklart. Kramiz

Låter toppen! Fortsätt så ?

Hoppas också att Mic kommer tillbaka snart. Vi saknar dig Mic! Kan vi så kan du!

Kram ?

????

Fy fan vad livet suger ibland. Önskar så att jag kunde avlasta dig på något sätt. Men det är bra att du kan skriva om det. Skriva har alltid funkat som terapi för mig. Man tvingas sätta ord på vad man tycker, tänker och känner. Sen löser det inget i stunden, men det är värre att enbart bära allt inom sig.

Hoppas innerligt att du får en riktigt bra psykolog. Och skönt att du är hjälpt av atarax. Alkohol hjälper ingenting just nu, tvärtom. Men jag förstår verkligen att det är frestande att ta till. Just den känslan ”Vad spelar det för roll ovanpå allt annat” tror jag skulle kunna vara en fallgrop för mig. Men vi vet ju båda två att det skulle vara som att hälla bensin på elden. Just den vetskapen får vi hålla hårt i när det blåser.

Kram ?

Tisdag igen :-)
Ja ni, jag hinner inte med att läsa i fatt andra trådar, men gör ett litet kort inlägg här "hos mig".

Inte så mycket nytt (igen), kanske för att alkoholhälsan tiger still. I mitt liv är det just nu jobb, fritid, pyssel, och ibland långtråkigt... Tristess och långa kvällar hemma var ju tidigare ett stort skäl tror jag. Men inte nu, vilket är bra. Vet inte om jag är superproduktiv hemma - typ toklagar mat, tränar och har mig, känns just nu som jag mest lever. Äntligen. Jo, ska på 50-årskontroll snart, besiktning... får se vad utfallet där blir, och om frågan kring "hur är din konsumtion av A?", jag vet ju vad jag ska svara... :-) Värst med läkarbesök är nålsticken men men... Jag har inte dött av dem än.

Jag hade tänkt skriva en hälsning till Mic i hans tråd - att ingen här glömt bort honom - men gör det i min egen tråd; Jag hoppas du kommer tillbaka och igen. Kanske med en liten annan ansats? Och kämpar vidare. Det är inte omöjligt, och du är inte hopplös.

Over-n-out.

Är så ledsen och neråt just nu. Sover ändå bra med hjälp med Atarax.
Yngste sonen blev droppen som fick mina tårar att rinna över...
Han gjorde bort sig återigen i helgen och detta på grund av alkoholen såklart??

Igår var jag själv nära att gå till systemet men hejdade mig och tog en Atarax istället.
Är i grunden nog mer utmattad än jag tror, vill bara fly men kan inte.
Sitter fast med min sambo i rullstol som måste ha min hjälp.
Det funkar bra om inte allt annat rasar runt mig.
Tänker på döden, oftast när jag ska sova. Igår såg jag på Fråga doktorn och intervjun med Inger, programledaren som fick en hjärnblödning bara sådär...då tänker jag att det kan drabba mig också.
Och så går jag igenom alla människor som kommer drabbas om jag försvinner...
Måste komma ur det här och har en läkartid nästa vecka. Hoppas på en vettig psykolog.
Kram ?

Heja dig, låter härligt

Grattis till din helvita månad! ??????

Kram ?

Ja, som i musikgenren alltså, inte som efter några öl. ? Visst har jag hittat på dikten själv. Lite enkel dock, behöver aldrig tänka när jag präntar ned liknande. Men roligt är det i alla fall. Har gett mig på betydligt djupare grejer, men vågar inte publicera...

Tack som alltid för respons. Och pepp. Och omtanke. Jag är sååå glad och tacksam över att ha er här. ?

Som nämnts flera gånger är igenkänningen en av forumets storheter. Alltid hittar man någon likasinnad. Och det är så himla himla viktigt. Att känna att man inte är ensam. Om det konstiga. Om det onormala och onaturliga. Om det onämnbara.

För det är ju så det känns. Innan vi hittar hit är vi ofta övertygade om att det bara är vi som är annorlunda. Sedan förstår vi att det finns flera. Många. Men det är ju inget vi pratar om. Där ute. I det så kallade verkliga livet. I verkligheten.

I dag är det en månad sedan jag drack någon alkohol. En helvit månad. Jag är glad. Nöjd. Stolt.

Tankar om att dricka igen någon gång smyger sig på. Ännu så länge är min vilja att vara nykter starkare. Men jag är rädd. Livrädd om jag ska vara ärlig - och det ska jag ju.

Dock försöker jag leva i nuet. Det nyktra livet. Njuter av varje vit dag som passerar. Visst, jag klurar på strategier. Hur jag ska hantera det sug jag vet kommer att smyga sig på. Men jag låter det inte ta över. Just nu vill jag bara vara i min övertygelse. Ska försöka vila, Sisyfos. Jag behöver det. Jag har kämpat så länge nu

I dag är jag nykter. Gott så.

Kram på er

Du har så rätt @akilles, det är helt klart en utväg, att bara stänga ner när det blir mer än vad man orkar.
Idag har jag varit både ledsen och orolig för min pappa.
Sällsynt att jag gråter, det är bra. Livet känns. Vi blåste nästan bort jag och hunden. Alla barn har rest hem, bara jag och en människa jag älskar mycket som har lagat spagetti carbonara och tröstat med lite fix och ljudbok. Mörka dagar och man får bända isär himlen som en apelsin och låta ljuset komma in, ändå. Det finns alltid där bakom.
Nu blir det pyjamas och tofflor och tv och glass. Besvärjelser. Kram.

Dina tips är alltid bra?
Kram⚘

?????

Lyssnar på boken ”AnsvarsFULL” av Camilla Kuylenstierna just nu och den boken är verkligen drabbande. Fy fan vad illa det kan vara. Den boken gör ont i magen.

Camillas mamma och pappa var alkoholister, liksom hennes mormor. Hon berättar om sin barndom så det gör på riktigt ont i mig. Hon berättar om sitt eget drickande så det också gör ont i mig.

Har inte kommit så långt ännu, men det är redan en bok jag verkligen vill rekommendera.

Kram ?

Jättebra att du har kommit igång med både gym, och nykterhet..

En dag i taget så känns nykterheten mer och mer stabil.

Kram ?

Alla våra erfarenheter har format oss. Jag håller med dig, jag skulle inte vara någon förutan. Men den insikten får man först efteråt. När man sitter mitt i skiten är det jobbigt.

Mitt liv är inte jättemycket förändrat. Mer hemifrånjobb förstås. Mindre upplevelser i form av scenkonst. Saknar att krama mina släktingar och vänner. Men det är som det är. Vi kommer alltid minnas året då vi blev nyktra ?

Det är oerhört nyttig att som du gjorde nu verkligen minnas hur illa det var. Jag har nog inte gjort det fullt ut. Erkänt ens för mig själv hur illa det faktiskt var.

Lyssnar på boken ”AnsvarsFULL” av Camilla Kuylenstierna just nu och den boken är verkligen drabbande. Fy fan vad illa det kan vara. Den boken gör ont i magen.

Kram ?

Öl har bytts ut mot Loka och i helgen togs steget att byta ut Loka mot en Sodastream. Vinflaskor har bytts ut mot Gymkort med Spa möjligheter. Kändes helt rätt i lördags sen em att ta en bastu (och dricka vatten) efter ett träningspass för att sedan kunna ta bilen och köpa hämtamat

Allt känns ok. Trots pågående pandemi. Vilket år att bli nykterist på!! 2020! ?

Eller har livet alltid varit såhär tokigt? Hehe.
Mitt minne genom de senaste ca 8 åren är inte glasklara. Har nog mest varit dämpad av gift. Igår frågade jag min man om vi inte skulle ha lite av frysmaten i frysen nere i källaren. Han är van vid att mitt minne brister och sa ”vi har inte haft den på flera år”. ? Såna grumliga minnestabbar gör jag emellanåt. Jag har liksom inte hängt med i alla detaljer. Mest gått med ett glas vin i handen, en liten gömma i garderoben och dessutom smygsmuttat på mannens glas också. Ingen vet nog hur mycket jag faktiskt druckit. Tänk att jag inte var rädd om min hälsa. Eller, det var jag nog. Ständig ångest över mitt drickande. Det tog mig så många försök. Så många år. Så många böcker. Så många terapisamtal. Att komma hit. Nykter hela 2020! Galna 2020. Ett utmanande år att bli nykter på. Jag hoppas för allas vår skull att läget lättar. Att vi kan få slappna av snart, leva, ute i världen. Men jag måste säga att för mig, som lider av oro och ångest, är det skönt att få slippa så många sociala tillställningar och så mycket semesterhets med flygresor (rädd) och annat skrämmande. Nu kan jag liksom få vara lite mer introvert och jobba med mitt inre. Så mitt i det trista finns bra aspekter.
En annan tanke som slog mig idag är att det är tack vare helvetet vi gått igenom som vi kan vara så tacksamma och känna den ljuva smaken av nykterhet. Så vi ska inte vara bittra över alkoholdjävulen som fångade oss. Den lärde oss att känna denna ljuva känsla av att vakna nykter. Så kan man inte känna om man aldrig varit fångad.

Jag hoppas att vi får komma ut i världen till våren, blomma ut i ett nyktert liv.
Kämpa på alla medkämpar!?

Läser dina inlägg och det härligt att höra att du har ett gott liv.

Ja idag blåser det verkligen. Min man och jag hade tänkt att åka iväg t kusten men det blev en tur i närområdet istället. Och temperaturen där jag bor har varit uppe i 15,5 grader. Känns inte så bra med tanke på klimatet och vår jord.

Allt gott t dig och hoppas att det går bra m din svärfar??

Kram❣️

Läser dina inlägg och det härligt att höra att du har ett gott liv.

Ja idag blåser det verkligen. Min man och jag hade tänkt att åka iväg t kusten men det blev en tur i närområdet istället. Och temperaturen där jag bor har varit uppe i 15,5 grader. Känns inte så bra med tanke på klimatet och vår jord.

Allt gott t dig och hoppas att det går bra m din svärfar??

Kram❣️

Ja en biosalong hade ju varit perfekt! Det är ingen viktig kurs så jag misstänker att det blir inställt trots allt.
Eller, jag tänker säga till chefen att jag inte tänker gå, vill inte riskera att åka på Corona för en löjlig kurs.
Får hoppas svärfar klarar sig, han är ganska svag sedan innan, har bla gjort flera stora hjärtoperationer.

En annan sak, det slogs nytt värmerekord för november här i Göteborg i dag. 15,4 grader, den högsta noteringen sedan mätningarna startade 1859. Den globala uppvärmningen är tydlig.?
Lite negativ är jag i dag märker jag.? Nåja, inte tänker jag dricka alkohol i alla fall, det finns inget som kan få mig att göra det numera, aldrig någonsin!

Kram

Vi hade kurs för många nyligen. Åtta grupper med 7-15 deltagare. Jag hyrde en biosalong för 62 pers, så vi kunde sitta Coronasäkert. Vi bor granne med bion, och bion har stängt så det blev vinn-vinn.

Kram ?

Ja, smittspridningen har verkligen ökat, så nu är det verkligen dags att steppa upp från alla håll. Många ungdomar som fått det. Många på mitt jobb har också det, men knappt inga symtom - känns som att de som smittas nu får lindrigare varianter än i våras. Hoppas din svärfar klarar sig bra!
Och ingen i dessa tider kan bli tvingad att gå en kurs - man ska erbjudas att vara med via länk. Prata med din chef om det. Ha en fin dag!
Kram<3