Senaste kommentarerna i forumet

Det är ju jättebra att du hittat din egen balans och självklart ska du vara nöjd med det!!
Både du och Vinäger har ju valt en väg som passar er och som ni mår bra av. Ingen annan känner hur ni känner, bara ni själva?
Så jag är jätteglad om ni båda mår bra ??

Kram ???

Godmorgon fina Vinäger ☀️
När jag läser vad du skriver är det som om jag lika gärna kunde vara författaren .
Läser mkt här men skriver sällan .
Känner oxå att jag inte duger i andras ögon för att jag inte avstår helt .
Jag är inte heller helnykter men har avsevärt många fler dagar utan alkohol än med , även veckor o månader .
Funkar bra för mig , självklart är helvit det bästa alternativet men jag gör som du , tar det näst bästa för tillfället och är nöjd med det .
Hur det blir framöver får vi se .
Att säga till mig själv att du får aldrig smaka på nåt vin igen triggar mig o jag vill bara ha det .
Nu vet jag att jag får om jag vill , men oftast vill jag inte för jag mår så mycket bättre utan .
Gör likadant med maten . Bestämmer jag mig för att aldrig äta godis eller något onyttigt igen , då vräker jag i mig . Om jag vet att jag får nån gång ibland har jag lättare att avhålla mig från det.
Det jag fokuserar på är att jobba med mig själv , våga möta mina känslor när jag får ångest , vara i nuet o stå ut tills det gått över utan att döva med vin. Blir det riktigt illa har jag en lugnande tablett eller insomningstablett att ta till , klart bättre än alkohol .
Jag mår så mkt bättre o börjar känna lugnet inom mig mer o mer?
Är så glad att höra från dig igen och att du har det bra ❤️
Jag saknar verkligen dina tankar här på forumet , snälla skriv så ofta du orkar , det ger mig så mycket .
Kramis ?
Kramis

Allt jobbigt i mitt liv har format mig till den jag är, och jag är bra precis som jag är. Jag kan bara göra mitt bästa utifrån de förutsättningar jag har. Viljekraft räcker långt, men ibland måste intellektet ta kommandot - och jag har förnuft att veta när det ska ske.

Jag har ju haft skov av depression ända sen tonåren. Sen 13 år tillbaka medicinerar jag med SSRI, men jag har samtidigt gjort ”alla rätt” vad det gäller att tillfriskna på egen hand.

Likväl som jag har blivit hobby-expert på alkohol och beroende nyligen så har jag tidigare ”pluggat” på om psykisk hälsa/ohälsa, med depression och utmattning som huvudämne.

Jag vill inte vara förutan mina två perioder av utmattningsdepression eller åren med alkoholmissbruk. Och absolut inte heller min del i funkisvärlden, med allt vad det innebär. (Där har jag också ”pluggat” massor!)

Nu när jag inte dricker längre så hoppas jag verkligen slippa mina skov av depression, för de förändrar min personlighet helt. Känner inte igen mig själv alls. ”Det här är inte jag” är en ständigt återkommande tanke då.

Allt är svart. Ingen ljusning finns. Allt är meningslöst. Världen har det bättre utan mig. Så långt ifrån min naturliga personlighet som man kan komma faktiskt. Oerhört obehagligt, både för mig och mina närstående.

Men jag har aldrig tänkt att mitt dåliga mående är ”orättvist”. Att det är någon annans fel. Det bara är som det är. Vissa drabbas, andra inte. Likväl som en del är fotbollstalanger, andra inte.

Jag tänker att allt detta gett mig nyttig träning på att hantera motgångar. Att jag kan ha nytta av det. Människor som lever sitt liv på en räkmacka får inte träning på att hantera motgångar alls på samma sätt.

Går de dessutom i fällan att bli bittra och knyta offerkoftan hårt om sig när det väl sker något jobbigt, så blir de minst sagt odrägliga för sin omgivning, vilket gör att omgivningen undviker umgänge.

Lyssnar just nu på Frida Boisens bok ”Berätta aldrig det här”. Hennes mamma blir efter skilsmässan från Fridas pappa så bitter och elak att jag blir helt matt och skitförbannad samtidigt.

Samtidigt vet jag att man kan bli så sjuk i hjärnan att man beter sig som en idiot utan att hjälpa det. ”Något gick sönder i hennes huvud” som Frida Boisen själv uttrycker det.

Jag har inte lyssnat klart på boken, som för övrigt är svinbra, men mamman tog självmord så något svar på vad som gick sönder i hennes hjärna får vi tyvärr inte. Lyckligt slut blir det alltså inte i den bemärkelsen.

Jag möter ibland sådana som Fridas mamma, förutom självmordet då. Allt ont som händer dem är någon annans fel. De är helt oförmögna att ta itu med saker som skulle förändra deras liv positivt. Att gnälla, skälla och fiska efter sympatier är deras livsluft.

Det ÄR synd om dem. Jättesynd. Men mest synd är det att de inte förstår att de endast kan förändra sig själva och sitt eget förhållningssätt till livet och världen. De kan inte förändra någon annan. De kan bara föregå med gott exempel.

Att Frida Boisen är så vettig och klok som hon verkar vara är inget annat än ett mirakel faktiskt. Men allt som hänt har förstås format henne - och hon valde den ljusa sidan. Och nu har hon valt att berätta, och hennes bok har redan räddat liv har jag förstått. Hennes bok ger andra mod att fråga och agera.

Kram ?

Skönt att även du har gränser ?

Jobba 12 timmar både lördag och söndag låter väldigt drygt, men det positiva är ju att du får två extra lediga dagar! Eller är du ledig hela kommande vecka?

Jag brukar också vara gräsligt positiv. Mest i bemärkelsen att hur illa något än är så kunde det varit värre, och något litet positivt finns det med allt. Nästan allt, undantag finns förstås.

Det är så tydligt att vi har ett val. Varje dag. Är glaset halvfullt eller halvtomt? För mig är det alltid halvfullt. Halvfullt med röd grapefruktdrink ?

Kram ?

Kära du, jag säger som Mirabelle, mår du bra så är jag glad???
Du har en egen plats i mitt ❤️
Kram ???

Tack kompisar!? Jag vet faktiskt inte riktigt vad som har hänt, men den här veckan har jag varit just gräsligt positiv.? Kanske är det en naturlig ny fas i nykterheten eller så är det att jag har bestämt mig för att gå ner lite i vikt, och det är inte det minsta jobbigt eller tråkigt. Så var det aldrig förr. I vilket fall som helst så känns det väldigt bra att vara så här positiv, hoppas det håller i sig ett tag.?

Ser fram emot ytterligare en härlig 12-timmarsdag på jobbet i morgon!!? Nja, där går gränsen för min positivitet.?

Kram

Har ni talat om att hans drickande får dig att tänka på att separera? Tycker han inte själv att han har ett problem? Kan du ta barnen till hjälp och prata med honom? Frågan är, tänker jag, hur länge din kärlek till honom räcker om han bara är hemma och dricker istället för att dela livet med dig. Kan insikten om det få honom att vakna?

Du ska vara jättestolt! Svinbra jobbat. Skönt att det känns som det nya normala.

Några knäråd har jag tyvärr inte att ge. Cyklar hellre, det belastar inte ben och fötter lika hårt.

Kram ?

Klart du skall vara stolt. Bra perspektiv att tänka som du gör nu också. Men man behöver vara på sin vakt förstås.
Hoppas det går bra med knäet nu då. Ta det varligt? Kram

Måste ju berätta, i sommar var vi på resa i vårt land och vi var en kortis till Tiveden. Blev jättetaggad, så fint! Förstår verkligen ditt intresse... så även så många fina sjöar att fiska i. Blev så sugen så...
Hoppas det går bra med lägenheten, håller tummarna! Kram ????

Vilken bra lista du skrev! Längesen jag tittade på min egna lista nu men bra att uppdatera sig ibland. Jag är på dag 55. Hejja dej för alla dina dagar ?

Ska testa stretcha knät och senorna, det har jag aldrig gjort. Googlade fram lite övningar som skulle hjälpa om man har ont där jag har. De tar som sjutton, så uppenbarligen var jag svag i de musklerna, och då fick knät ta mer av stötarna. Har kört dem tre veckor nu och knät blir faktiskt bättre.

Ta det lugnt, min sjukgymnast sa samma och jag körde hårdare än jag borde gjort. Det har tagit mig en månad av att gå till honom igen utan att komma tillbaka till samma stadie som innan.

Äh jag hurrar ju alltid för dig ❤️ Vit, grå eller nattsvart... Mår du bra så kommer jag att hurra ??? Kram

Exakt tre månader utan alkohol nu. Ska man vara stolt över det? Kan ju tyckas som en självklarhet. Jag har bytt perspektiv nu. Ett återfall på 5,5år. Låter bättre och ger mig mer boost. Mitt knä blir bättre sakta men säkert. Kennie min sjukgymnast tyckte jag skulle sluta med medicin och löpträna lite. Springa mellan stolparna på elljusspåret sedan gå en stund. Testade blev sämre. Jag har försökt stretcha senorna och musklerna efter jag styrketränat eller kört lite cykel eller crosstrainer. Då blev det märkbart bättre. Så nu ska jag köra intervallpass på min crosstrainer.

En del av styrkan i detta forum är enligt mig att få formulera och hitta sitt eget sätt att förändra sitt drickande till det bättre.
Ansvaret att ta till sig det som skrivs ligger på individen, liksom de val som läsandet och skrivandet ger upphov till.
Moraliserande och känsla av misslyckande är kontraproduktivt.
Just nu kör jag 100 dagar helnyktert. Jag fattar mitt nya beslut efter dessa dagar.
Och då är det mitt beslut, rätt eller fel. Om det blir fel för mig så får jag hitta en annan strategi.
Jag har läst mycket i din tråd, och jag känner igen dig sedan mina tidigare försök.
Du mår uppenbarligen bra i ditt drickande nu. Jag vill ge dig en stor eloge och stort grattis, och jag tycker inte alls att du är malplacerad, tvärtom! Kram!

Bra jobbat och känslan att vakna utan att vara det minsta bakis en lördag är oslagbar! ?

Orkar inte skriva så mycket men du är toppen❤️

Stor kram❤️

Orkar inte skriva så mycket men du är toppen❤️

Stor kram❤️

Är individuellt..Tyckte du var snabb Andra Halvlek..Och du Torn läste dig snabbt till insikt..Har nu suttit och smsat med exet..Han tror jag på något sätt ska hjälpa honom och hans partner med nykterheten..Lessnar totalt när dom är fulla..Ska bli skönt en vacker dag, att lämna kommunen och flytta??..Slippa höra och se eländet..Det goda det för med sig är att jag inser att jag aldrig vill jobba med motivation till förändringar..Verkar fullständigt hopplöst..Spelar ingen roll om det är att sluta äta fel, lära sig svenska, eller sluta missbruka..Jag vill endast jobba med folk som vill förändras och lära sig..Som förstår att om man missbrukar gör man livet till ett helvete med skam och skuld för sina barn, och sina nära..Ååh, så skönt att skriva av sig..Funderar på om jag ska ringa upp exet på jobbet nästa gång..Och verkligen förklara att jag inte vill ha kontakt med honom när han är full..Det är ju svårt att förklara det till en full person som glömmer hela samtalet..Hoppas ni andra har nyktra ex och partners..Usch för fylla och all skit det för med sig..Jag blir irriterad och förbannad..Jag som trodde jag var lugn och sansad numera..?

Och kändes lika chockartat att vakna upp, men lättnaden infann sig när jag förstod att det var en dröm..Likadant med cigaretter..Lustigt med beroenden..Åren går och jag vet inte vilket år jag slutade röka och snusa..?..Men när jag slutade dricka glömmer jag inte, för gjorde det planerat på min födelsedag..?..Bra jobbat Amanda..??

Först av allt, stort tack för alla kommentarer. Det värmer. Inte minst inläggen från mina "gamla" vänner som saknar mig. Det betyder mer än ni tror, hoppas att ni förstår det. ? Och Andrahalvlek, den boken vill även jag läsa, låter intressant.

Har läst en del här på forumet, men inte klarat av vare sig att skriva i min egen tråd eller kommentera i andras. Tyvärr. Jag tror att en del av er förstår varför.

Vad ska jag säga? Hm, känner mig nästan dumförklarad, eller snällare sagt, malplacerad. Så är det. För att inte måla f-n på väggen eller anklagas för att offermässigt överdriva gick jag in och läste samtliga inlägg på både Förändra sitt drickande och Det vidare livet senaste veckan. Hrm...

Här handlar det sällan om något förändrande förutom att sluta helt. Det enda alternativet. Alla som inte följer den helvita linjen är dömda att misslyckas (min tolkning = supa ihjäl sig). Det finns ingen annan väg att gå. Har du druckit dig till ett beroende dör du till slut om du inte slutar helt. Japp, så är det. Svart eller vitt. Den grå färgskalan är helt plötsligt helt utsuddad.

Egentligen vill jag inte skriva alls. Rädd att jag påverkar någon i fel riktning. Men så tänker jag på alla jag kan påverka i rätt. Ja, eller i alla fall i en alternativ riktning.

(Dessutom borde jag inte ta ansvar för alla andra, har egentligen fullt upp med mig själv, men... Är man född omtänksam, så är det med ett stort hjärta och en stark respekt för olika åsikter man vill förmedla sina alternativa tankar.)

Har du klarat av att bli helnykter? Känner dig säker på att inte ge efter för sug?

Du får gärna fortsätta läsa, men nu skriver jag i första hand för dem som inte självklart kan svara ja på ovanstående frågor.

Vi vet förstås vad som är bäst för oss, för alla. Det krävs knappast raketforskning för att förstå att hela samhället skulle må bra av utan alkohol. Dock är det i dag en utopi och vi får göra det bästa av situationen.

Jag har skrivit här i drygt tre år, sett många komma och gå. Bland dem som har "försvunnit" återfinns personer som både lyckats och misslyckats med dina föresatser. Jag är självklart jätteglad för alla som lyckats sluta helt och bibehålla nykterheten. Hur skulle jag kunna tycka något annat?

Egentligen borde det inte behöva sägas, men för säkerhets skull upprepar jag det: Jag är absolut övertygad om att helnyktert är det bästa. Men om det inte funkar, trots många försök och varje gång känslor av totalt misslyckande, kan det vara smart att leta efter ett alternativ.

Det näst bästa.

Tänker att som alternativ till att misslyckas gång på gång är det bättre att försöka minska istället för att ge upp helt och fortsätta dricka okontrollerat. Forskning visar att många låter bli att söka hjälp då det enda som erbjuds är total avhållsamhet. Tack och lov erbjuds numera ett alternativ till detta.

Det finns studier som visar att vissa kan lära sig att kontrollera sitt drickande. Som sagt, som alternativ för alla som inte klarar helvitt och som annars är på väg att supa ihjäl sig. För mig är det inget svårt val.

För tillfället klarar jag inte helnyktert. Jag har gjort massor med förändringar för att kunna leva ett bra liv, trots att jag fortfarande dricker. Mitt mål är fortfarande att sluta helt, men, som sagt, just nu funkar det inte.

Vill dock inte romantisera mitt intag. Någon skrev att ett glas är för lite. Ja, så är det för mig också. Då kan jag lika gärna stå över. Inte mindre än tre glas, lite lagom lullig. Alla har vi olika dryckesmönster och jag är fortfarande noga med att ingen annan ska märka något. Det handlar alltså sällan om några mängder. Dessutom skadar mitt drickande inga andra än mig själv.

Jag har ändå förändrat mitt drickande massor, utan att sluta helt, precis som en del andra här. Som jag skrivit i tidigare inlägg återfinns några som tagit kontroll över sitt drickande i min bekantskapskrets. Återigen, jag rekommenderar inte detta i första hand, utan som ett alternativ när inget annat funkar.

För mig har stressen över att misslyckas försvunnit helt och jag har en mer avslappnad inställning till alkoholen. Det gör att den inte är lika viktig och därför inte tar så stor plats som tidigare.

Jag vet inte hur allt kommer att sluta, men just nu lever jag ett fullgott liv. Oftast dricker jag i smyg en dag i veckan och tillsammans med andra en annan dag, ibland inte alls. Kan vara utan i flera veckor emellanåt.

Vet som vanligt inte vad jag vill ha sagt med detta, men tror att det handlar om en balans. Balans i livet, balans i drickandet och, inte minst, en balans här på forumet.

Förväntar mig inte applåder eller hurrarop. Det finns inga krav på att man måste gilla allt som skrivs här. Men jag skulle ändå uppskatta att mitt val respekteras. Trots allt heter sidan Förändra sitt drickande.

Oj, nu vet jag inte hur mycket svammel det blev, orkar inte läsa och redigera allt som jag brukar. Ville mest titta in och säga att jag mår oförskämt bra (och så bara blev det så här mycket text, ni vet, orden bara kom...)

Har nyss börjat med psykologsamtal och det verkar mycket lovande. Kanske försvinner alkoholen ur mitt liv fortare än vad jag tror. Den som lever får se.

FinaLisa, Mrx, Fibblan, Rosa-vina, Mirabelle, Jasmine, Wasabi, Varafrisk, Andrahalvlek och alla alla andra: Tack för att ni orkar bry er. Känner mig riktigt usel för att jag inte skriver hos er, men förhoppningsvis blir det snart en ändring. Dock trycker jag på hjärtknappen så mycket jag bara kan. ?

Tänk på att vara nöjda med det ni åstadkommit istället för att stressa över det som inte blev gjort. Detta vare sig det handlar om nykterhet, jobb eller helt vanliga vardagssaker.

Vill er alla så väl. ? Trevlig fortsättning på helgen. Oavsett om den är vit eller inte. I dag är jag nykter. Gott så.

Kramar i massor

Och stor stor kram t dig❤️

Tacksam för att jag var pigg en lördagsmorgon kl 8 när klockan ringde och det var dags att köra sonen till fotbollscup ??

Grattis till tid Jullan! (Jag lånar uttrycket från miss lyckad)? Jag är övertygad om att du kommer rida ut den här ” sug stormen”. Plötsligt så släpper det. Sakta men säkert, eller över en dag. Det tar tid innan nykterheten sätter sig på riktigt, men genom att inte under några som helst omständigheter ta det första glaset så kommer du dit. Och det är värt att vänta på, så otroligt mycket värt det.

En viktig sak till förresten, du måste tro på dig själv, och vara stolt som attan för att du har lyckats sluta dricka, och varit nykter i fem månader. ? Du är bäst!

Kram ?