Senaste kommentarerna i forumet

Kan verkligen rekommendera Tom Alandhs senaste dokumentär om missbrukaren Pia, som han följt i nästan 20 år, på svtplay.

Även Pias mamma Ann-Marie och Pias två barn Jonas och Jennie finns med i dokumentären. Dottern går tyvärr i mamma Pias fotspår ?

Alandh har gjort flera tidigare dokumentärer om Pia under dessa 20 år, och jag har sett dem alla. Väldigt fina och kärleksfulla.

Kram ?

Den delen av min hjärna har just visat sig vara vid god vigör. Man kan inte slappna av.

Grattis! Bra jobbat! Låt dessa 6 veckor bli till 6 år.

På fredagar i min vardag är det bytdag. Yngsta dottern byter hem. När hon har varit hos mig en vecka så kör jag henne till sin pappa, och han bjuder på middag. När hon ska komma till mig är det jag som bjuder honom på middag.

Tidigare hade vi söndagar som bytdag. För 1,5 år sedan när jag träffade en kille jag gillade så bytte vi till fredagar, eftersom den killen hade fredagar som bytdag för sina barn. Det var enda chansen för att vi skulle kunna träffas utan barn.

Jag och killen har inte träffats på ett år snart, men vi har inte bytt tillbaka till söndagar som bytdag.

Jag gillar att dottern byter hem på fredagar. Då får jag och dottern en mysig helg ihop ❤️ Och det är rätt skönt efter en vecka med pratkvarnen att få två lediga dagar och göra vad man vill också.

Det som känns nytt i och med nykterheten är att jag som ikväll inte har lika bråttom hem till min lägenhet - och vinet! Jag sitter kvar lite längre vid köksbordet och pratar om ditt och datt.

Just ikväll pratade vi mycket om nästa helg, då vi gemensamt ska åka till äldsta dottern i Göteborg eftersom hon fyller 23 år.

Jag blir alltid nostalgisk när hon fyller år. Jag minns den första bebistiden otroligt väl. Det var så enormt omvälvande att bli mamma, men jag var euforiskt lycklig och kärleken var så enormt stark ❤️ Starkaste känsla jag upplevt i hela mitt liv tror jag.

Med yngsta dottern var den första tiden väldigt annorlunda eftersom hon föddes svårt sjuk. Hon var fyra månader innan hon skrevs ut från sjukhuset första gången. Med henne grumlades kärleken av känslor som ilska, sorg, vanmakt, skräck. Under väldigt lång tid, flera år.

Kärleken till barnen är verkligen speciell, den går utanpå allt annat. Jag skulle utan att blinka offra mitt liv för att de fick leva och må bra. De är som en förlängning av mig själv, nästan som en extra kroppsdel som lever sitt eget liv.

Djupa tankar för en självsam mamma en fredagkväll framför tv:n. Med alkoholfri öl och choklad som fredagsmys.

Något annat som är nytt i och med nykterheten är att jag är kvällstrött. Lägger jag mig kl 22.30 när jag ska jobba så lägger jag mig typ kl 23-23.30 fredag och lördag. Ingen nattuggla här längre.

Kram ?

Tack för alla hejarop ?

Jo, ingen av de tidigare gångerna lyckades jag särskilt många veckor, så jag är just nu på rekord för min del :) 9+ veckor. Vore ju dumt sumpa det :) Men det går ju låta reptilhjärnan ta över snabbt om man har lust.

Sluter mina ögon. Jag har lagt mig på sängen. Klockan är 17:15. Och jag har en orolig och rastlös känsla i kroppen.
- Hej Sug. Det var länge sen. Jag hade glömt bort dig, det var så länge sen att jag nu fräser och spottar som en vampyr i morgonens första solstrålar. Men... välkommen hem till mig!

Djupt andetag. Andas ut. Ett till djupt in. Ut. Ytterligare ett. Håller andan. Räknar ner från tre, två, ett. Andas ut.

- Jag behöver förstå varför du är här, idag är det överjävligt, om jag inte hittar orsaken till varför du är här, kan jag inte heller acceptera dig, för att bli av med dig.

Jag andas in igen. Och ut.

- Jag vägrar vara rädd för dig. Jag vill acceptera och gå med dig en stund, men tills dess jag hittat orsak åsamkar du mig bara ett gnagande obehag och ångest.

Jag fortsätter blunda. Går djupt in i mitt medvetande. Felsöker. Och plötsligt har jag hittat felet. Det som egentligen inte alls är det fel, utan tillhör livet. Känslan som jag inte hanterat ännu, nykter.

För en tid sen så tog en djup och innerlig, ärlig och vacker relation fart, detta till trots att det skiljer oss många många år emellan. Jag har funnit en själsfrende och troligtvis den personen som varit ämnad för mig, bara det att han råkat födas helt osynk med mig.
Jag vågar knappt tala om den relationen med någon annan än med honom, och han bekräftar mig med att känna det samma tillbaka.
Det är så jävla konstigt alltihopa, fast kanske ändå inte, det känns så konstigt att kunna vara såhär lycklig, i stunden. Just nu. Hela tiden.

Känslan jag försöker hantera kallas väl lycka, välbefinnande och förälskelse, som jag egentligen skulle vilja fly undan med att dricka alkohol, eller förstärka, det är en mix av anledningar till att jag känner som jag gör idag, för att jag är rädd för att känna såhär, för att jag undrar om det är totalt fel, för att jag undrar vad det är som är fel på mig, varför jag inte kan träffa någon jag har chansen att bygga nått på riktigt med och för att det är totalt jävla vackert att få leva, att få vara en sol som klivit direkt in i hans liv och för att han fyller mitt med skratt, djupa samtal, och en mening och att ensamhet känns totalt jävla meningslöst helt plötsligt.

Under tiden jag skrivit det här har jag vunnit över suget.
Varför leva livet okomplicerat?
Jag är en enda stor komplikation liksom.

/Dee

Jag tror det är en bra idé att hänga kvar här även om det går bra för stunden. Visst hade du varit här tidigare och sedan fallit in i ditt gamla mönster. Har för mig att jag läst det i din tråd. Stanna kvar och fortsätt skriva när du får lust. Det tror i alla fall jag är en bra långsiktig strategi.

Jo, det finns längre helt nyktra perioder i mitt liv. Det är därför jag vet hur bra jag mår när jag avstår helt. Ändå finns det någon form av sorg och saknad av en liten skvätt undre kontrollerade former hos mig. Har aldrig haft något större sug efter alkohol utan mer bara druckit på rutin. Typ när det är fredag ska man dricka alkohol eller har man främmande ska man bjuda på alkohol för det är mysigt. Just nu mår jag bra av min alkohol konsumtion så egentligen ska jag väl vara rätt nöjd med livet. Jag går på gym 2-3 gånger per vecka och tar långa promenader nästan varje dag. Ändå känns det som att jag vill må ännu bättre. Det är väl därför som jag har kvar min profil här inne. Dessutom gillar jag människorna som skriver och berättar om sina erfarenheter på forumet. Vi har många berörningspunkter och igenkänningsfaktorn är hög även om vi inte har exakt samma problematik. Tanken på hel vitt slås med min tanke om kontrollerat drickande. Det är inget större slagsmål mellan dessa tankar men de ligger och pyr i min hjärna. Idag är i jag i alla fall nykter och kommer att vara det ett bra tag framöver.

Vad härligt att du trivs bra med ditt drickande och har klarat att dra ner ordentligt, bra jobbat! Jag tänkte på en sak bara,hur många längre helnyktra perioder
har du haft de senaste åren? Dvs minst 3 månader utan en droppe alkohol, helst längre. För egen del var det
först då som de verkliga fördelarna och bättre mående av att inte dricka något alls började komma. Innan dess är det omöjligt att veta att man mår bra av att inte dricka alls. I all välmening, om du inte har testat en längre nykter period, så kan det vara värt att prova. Men du gör självklart som du vill, huvudsaken är att man känner att man mår bra och trivs. Både i nuläge och hur man vill ha det i framtiden med tanke på hälsa osv.

En dag i taget som sagt! Ha det bra.

Vet du, jag tror jag brydde mig mer om min vikt när jag drack... det känns absolut mindre viktigt nu, men kan hålla med dig - jag hade gärna varit en av de som tappade 5-10 kilo av att jag slutade med öl. För det trodde jag verkligen skulle vara en bieffekt, kanske har jag gått ner 1-3 kilo, det fluktuerar dock en del.

Bättre vara lite rund o go runt magen än rund under fötterna!

Att hålla nolltolerans när det finns barn o barnbarn i huset skulle nästan vara lagstadgat, för det finns nog inget som är mer dumt än just det. Inga barn (tycker jag) ska behöva vara med vuxna som dricker.

Håller med ; att hänga här o kolla av tror jag att jag vill fortsätta med, för om det någon dag blir skitjobbigt finns ju vanorna kvar att skriva här, istället för att bara försvinna ner i flaskan utan att någon märker det.

Skönt att knät är bättre också ?

Kram ?

Ja, det gick åt lite energi igår för att bestämma hur mycket jag skulle dricka. Den energin skulle jag kunna ha användt till andra aktiviteter. Jag har aldrig kunnat idientfiera mig själv som alkis. Har ett kluvet förhållande till alkohol. Ibland uppskattar jag att dricka bara jag slipper bli full och sedan bakfull med ångest. Min tråd heter "fyller ångest". Jag hade hamnat i ett läge då jag per automatik gick till bolaget och handlade alkohol när jag började skriva här. Jag använd då alkohol både som bränsle och avslappnings medel. Mitt jobb tog all min energi på den tiden. Först jobba jag full dag på kontoret sedan fortsatte jag jobba hemma på kvällar och helger. Jag fick insikt och drog ned rejält på drickat. Insåg att jag mådde bäst av att inte dricka alls. Jag har numera ett stabilt och kontrollerat förhållande till alkoholen. Jag tror gårdagens förhandling innan AW om vad jag skulle dricka är en del av min förändringsresa. Dessutom har jag skrivit ner vad jag tänkte och kände innan jag drack. Det känns bra att ha detta på pränt för framtida bruk. Nu laddar vi för en helg tillsammans med barnbarnen som ska bo här hos oss. Vi dricker aldrig alkohol när barn eller barnbarn finns i huset. Den regeln tummar vi aldrig på.

Trevlig nykter helg på er alla forum vänner.. En dag i taget ;)

Idag tog jag på mig jeans för första gången på evigheter. Kändes konstigt. De hade krympt en smula, mest i midjan. Hm. Men jag fick på mig dem!

Önskar jag tillhörde dem härinne på forumet som går ner i vikt under nykterheten, men sådant får man inte välja tyvärr.

Jag ska inte säga att jag struntar i vikten, för det gör jag inte. Jag har bantat större delen av mitt vuxna liv. Jag hade nog varit miljonär om jag hade fått en tusenlapp för varje kilo jag gått ner under årens lopp ?

Tyvärr har jag gått upp alla kilon igen, och lite till. Mitt dåliga mående som kommer i skov är en bov i sammanhanget.

När jag är deprimerad äter jag knappt alls. Får inte ner maten, har ingen aptit alls. Kan rasa 10 kg på tre veckor. När jag sen mår bättre igen så äter jag desto mer. Ofrivillig jojo-bantning. Min ämnesomsättning är kajko helt enkelt. Klimakteriet gör inte saken bättre, då ökar fettcellerna i omfång tyvärr.

Men jag har i alla fall landat i att vikten är som den är. Jag behöver gå ner i vikt för hälsans skull, och jag gör så gott jag kan - och det är alltid tillräckligt.

Hellre må bra och vara tjock än att må dåligt och vara smal. Kan jag på sikt sluta med min SSRI-medicin så påverkar det nog vikten positivt också.

Kram ?

Heja dig, så starkt jobbat! Grattis ? ???

Härligt, bra jobbat! ?

Jo, jag vet, men jag skriver fortfarande mest ”kille” eller ” tjej” av gammal vana. Borde ju egentligen skriva ”gubbe” eller ” gumma”. ?

Det blir lite si och så med skrivandet med tiden har jag märkt. Jag skriver när jag har tid eller känner för det. Tror dock det är viktigt att inte släppa det helt. Det tycker jag i alla fall.

Sexfalt hurra för dig idag!

Kram ?

Då har jag varit nykter i sex veckor och det känns väldigt bra.

Ah, mycket energi som du fick lägga på för att pussla ihop AW:t så det inte gick överstyr för din del! Men skönt det gick vägen ändå. Klokt ta en dag i taget!

Ha en härlig fredag!

Tackar.

Kille o kille. Jag såg ju att vi förmodligen är årsbarn, fyller 50 senare i höst. Fast man är ju inte äldre än man gör sig *skratt*

Enda trista med att jobba är att jag inte hänger här lika mycket, ibland känns det som jag knappt hinner läsa i fatt. och ibland bara skriva något glatt hurrarop

Vaknade pigg och fräsch före klockan idag. Har inga känningar efter gårdagens virtuella AW med alkohol intag. Vill absolut inte dricka mer idag. Nu ska jag välja att vara nykter ett bra tag framöver. Har hela helgen inplanerad med aktiviteter som kräver att jag är nykter. En dag i taget :)

Jag tänkte bara kika in och säga att jag blir glad av att läsa hur bra det går för dig! ? Tänkte redan i början när du var nykomling här, att den här killen kommer fixa det galant. Gött är det!

Ha det bra!