Senaste kommentarerna i forumet

Håller mig nykter och står ut i känslan ??
Nu vet jag ju (igen) vad som händer om jag dricker för flykt. Så försöker se hela händelseförloppet i huvudet innan det händer. Blir mycket lättare att säga tack, men nej tack. Vill inte.
Jag orkar inte må dåligt, men jag orkar verkligen INTE att må dåligt på grund av alkoholen också. Den delen kan jag ju faktiskt välja själv.

Sen hade jag ju varit en hycklare omjag hade sagt att det är enkelt. För det är inte enkelt. Hade varit sjukt mycket enklare att typ bara skita i allt och bli ett offer för... ja allt? Alkohol inkluderat.

Lite har jag förhoppningsvis lärt mig igenom åren. Och inget, absolut inget blir bättre att hantera psykisk ohälsa med alkohol som självmedicinering. Kanske för andra (antagligen inte), men absolut inte för mig. Jag blir sjukare. Mina tankar blir giftiga och jag blir Ibland farlig för mig själv. Det sker någon typ av beteendeförändring och det stabila jag har i mig får mindre mandat. Det mina damer och herrar, det är läskigt.
Inte så konstigt egentligen eftersom alkohol är ett gift.
Nu denna gången så steg min promille så snabbt och jag är inte van vid det, så jag kunde inte röra mig lixom. Kollapsade till slut, blev dock istället fast med mina egna tankar. För de jäklarna blev inte tystare bara mörkare ? Alkohol är verkligen den sämsta jäkla flykten från ångest. Nästan lite tragikomiskt, och jag blir lite lätt road när jag idag kan se det utifrån kring hur patetiskt det egentligen var. Nu är patetiskt ett ganska värdeladdat ord, Men jag hoppas ni förstår hur jag menar. Man får skratta eller gråta, och humor har räddat mig så många gånger. Så jag väljer att se det allvarliga men ändå det tragikomiska i det.

Dock känner jag igen tankebanorna som kommer mer och mer nu desto sämre jag mår. Och de skrämmer mig också. Nu är åter igen en tanke bara en tanke och vi alla kan välja vårt beteende och handling av tanken oftast. Om vi är medvetna om dem, och orkar stå ut och acceptera känslan/tanken.

Jag minns att förr förra sommaren när jag mådde riktigt dåligt sist så gick jag ofta ut och sprang vid ångest. Kanske borde börja ta tag i den strategin igen. För den hjälpte bra.
Det jag gör nu är väl inte dåligt men jag tror inte jag mår bättre av att bara sitta inne och andas igenom ångesten. Men så var det ju detta med orken också. Jag orkar inte gå ut. Men jag borde. Kanske kan börja lätt med att gå promenader istället vid ångest. Bara jag gör något självläkande istället för att bli mer apatisk (eller destruktiv).

Haft mycket ångest i kroppen idag också. Väldigt mycket för att vara ärlig. Det tror jag ifs är inför morgondagen och det faktum att jag rent krasst eventuellt behöver sitta själv på ett kontor i övermorgon med en Vansinnig Och kontrollerande chef vakandes över mig. Alltså... det kommer ju inte gå? Eller? ? Blir yr i hela kroppen av att bara tänka på det.

Men det är då och nu är nu. Skapar bara massa katastroftankar när jag tänker på det, så det gör mig inte väl. Vad kan jag göra idag istället för att få mig på rätt sida vägen? Starta med en dusch kanske? Det får det bli. Det var länge sedan.
Basala behov behöver prio. Dusch är en av dem. Så nu går jag och duschar istället.

Ta hand om er och kom ihåg att alkohol är aldrig (aldrig aldrig aldrig) lösningen på något. Aldrig.

Fridens ❤️

Du skulle nog kontakta vårdcentralen. Det låter som du kan behöva SSRI.

Jag har det sen flera år tillbaka, men hoppas kunna fasa ut nu när jag är nykter. Det är alkoholen som orsakat ångesten från början.

Jag ser SSRI som gips på ett brutet ben, man kan behöva den hjälpen för att läka.

Haha jag skrattar när jag tänker på dessa visslande män... min man visslar inte direkt falskt men svårt att utröna. Får mer skräckfilms-visioner av det där visslandet, minns inte nu vad filmen heter.
Jag vet däremot att jag inte tycker man/någon ska ha dåligt samvete för utebliven passion, finkalibrerade känslor som ju behöver sin tid och utrymme. Men även om samtal kring detta kan vara lite knepigt så tycker jag det hjälper. Ofta är det så mkt föreställningar och gissningar. Och det är lika jobbigt för den som tillfälligtvis känner för ”lite” som tvärtom. En av de få ämnena när det ju inte finns rätt och fel.
Hoppas du har en vilsam söndag, kram.

Oj så mycket klokskap du skriver.Igenkänningsfaktorn är stor på alla punkter utom en.Jag har ingen man.Han gick bort av svår sjukdom för 10 år sedan.Det va det som gjorde att mitt alkoholmissbruk accelererade.Tog emot hjälp.Va nykter 5 år.Livet vände men tog fel beslut och börja dricka igen.Nu är jag fast besluten att sluta dricka.En dag i taget.

Om att hålla i. Strategier. Mål.

Först av allt, än en gång, stort tack för fantastisk respons. Så mycket samlad erfarenhet det finns här.

Fibblan, tänker att du menar att vi "håller igen" när vi är nyktra i festliga sammanhang. Tror att jag förstår, men för mig var omständlig lika med dryg. Glad och sprallig är jag oftast ändå. Har inga problem med att vara nykter på fester. Kanske var det inte alls det du var ute efter...

Kaveldun, skriv precis vad och så mycket du vill. Dina ord är alltid tankeväckande. Och du, vilken ynnest att ha en förstående och stöttande partner. Tur att vi har vett att uppskatta dem.

Åh, Skillnaden, tack för att du tittar in och lämnar en hälsning ibland. Du ska veta att jag tänker på dig. ? Det smärtar mig att dina tankar gått mot A-intag, men gläder mig mycket att du slog bort dessa. En långpromenad är bra mycket bättre. Hoppas innerligt att sjukdomar inte härjat med dig lika mycket nu. Du är så värd att få må bra.

Ok, nyktra tankar var det.

För mig funkar forumet som en ventil. Förutom min man är ni de enda som känner till min situation. (Just det, min husläkare fick reda på hur det var för ett och ett halvt år sedan då jag slog i min botten och till och med drack handsprit. Gången efter jag träffade honom var allt frid och fröjd och det tror han nog fortfarande.) Men förutom dem är det bara ni.

Liksom russinen i kakan plockar jag det bästa ur alla kloka ord. För mig är igenkänning viktigt. Har svårt att ta till mig något jag inte kan relatera till. Därmed inte sagt att jag inte får några aha-upplevelser här, för det får jag verkligen. Många. Älskar när någon skriver något jag aldrig tänkt på.

Det lustiga är att det är hos olika personer med olika bakgrund jag hittar gemensamma beröringspunkter.

Hos några hittar jag liknande bakgrund. En tuff uppväxt innefattande låg självkänsla. Föräldrar som inte klarade av ett fullgott vuxenansvar. Lite känslan av att vara ett maskrosbarn.

Hos en del hittar jag likartat dryckesmönster. Att dricka av tvång och vad som helst som finns tillgängligt.

Hos andra hittar jag igenkänningen i livssituationen. Man, utflugna barn (även om en del är jojo-barn och flyttar hem emellanåt ?) barnbarn, bra jobb som innefattar ledarskap (detta gäller nog flesta här...), prestationsprinsessor och -prinsar samt ekonomisk stabilitet.

Hos ytterligare andra hittar jag liknande tankar om vägen till att bli nykter. Vad jag behöver. Strategier. Kan inte alls tänka mig vissa saker, trots att det uppenbart funkar för andra.

Slutligen hittar jag gemensamma personlighetsdrag hos några här. Utåtriktad och med en stor portion humor, även om jag märker att jag visar mycket mindre av den varan här än ute i det verkliga livet.

Ibland dyker det upp någon där så gott som allt stämmer. Men för det mesta klamrar jag mig fast vid alla som har något av det jag vill ha. Girigt suger jag i mig allt jag kan tänkas ha nytta av och lämnar resterna.

Och jag tänker att det är detta som är forumets storhet. Att få dra nytta av varandras erfarenheter. Att få pepp av likasinnade. Att de tankar man själv lyckas få på pränt förhoppningsvis kan vara till stöd för någon annan.

Har sagt det förr, många gånget, så mycket klokskap som detta forum besitter är svårt att hitta någon annanstans.

Ännu en nykter helg går mot sitt slut. Jag är så tacksam för att jag återigen är på rätt väg. Förhoppningsvis för alltid. Men nöjer mig med det viktigaste:

En dag i taget.

Ha en fin söndag!

Kram till er alla

Lite läskigt, jag tänkte ta upp det i min tråd när jag läste ditt och de andras inlägg.

Ja, den kommer och går. Och jag blir så irriterad. På mig själv. För att jag inte har lust. Med det jag vill. Jag vill vilja. Oftare. Om ni förstår vad jag menar. Nu funkar det i alla fall, men saknar ändå den självklara passionen. Den som faktiskt fortfarande finns efter mer än trettio år. Ett privilegium i sig, det förstår jag.

Lite utlämnande, men det har vi varit tidigare här på forumet. Tror att det är en lättnad för andra att läsa att de inte är ensamma.

Hoppas att du hittar tillbaka till det som varit. Kanske bäst att låta det ta tid. Att pressa brukar sällan vara ett bra alternativ.

Ha en fin dag.

Kram

Tack! Ja dagarna går och rutinerna sitter men ångesten vill inte blekna. Vissa dagar sitter jag bara o skakar o vill inget elr kan inget. Tar jag tag i nåt blir det aldrig avslutat och det börjar se förjävligt ut här hemma. Tänkte att det var dags att utmana och lägga till nåt bland rutinerna men då fick jag nackspärr och är så trött på att ha för ont för att kunna träna. Så just nu är jag nykter, sitter i solen med kaffe, har sovit som en prinsessa men har gnagande ångest ändå.☹️

Ja, det är ett himla mässande. Repetition är viktigt för att våra hjärnor ska tvättas grundligt med nyktra argument.

Jag lyssnar på den för tredje gången, de två sista gångerna som insomnings-ljudbok. Ställer timern på 30 min, och hinner somna på den tiden. Lyssnar aktivt inledningsvis så att inga andra tankar släpps in.

Hjärntvätt och insomningshjälp i kombo. Vinn-vinn ?

Grattis till 18 nyktra veckor, hurra! Ha nu en toppensöndag med våffelkalas och hängmattehäng ?

Googla på Hennessy hammock så ser du ett exempel på hur det kan se ut!

Grattis till 18 veckor. Wow!

Tänk att få slippa tänka så mycket på alkohol. Alltså på rätt sätt. Att den får vara en icke-fråga i vardagen. Däremot att vara på sin vakt är viktigt, precis som du skriver. Du är så himla klok.

Hoppas att det går bra med hängmattehammocken. Måste erkänna att jag inte riktigt fattar vad det är... ? Kanske ska googla och se om det kan vara något för trädgården.

Ha en härlig dag mitt i den oroliga omvärlden. Lite sol önskar jag dig också inför invigningen.

Kram kram

Det rullar på. Nyktert blir mer och mer det nya normala. Inte ens sugen på alkoholfria alternativ, sådana som liknar alkohol. I går var exmaken här för att fira vår 15-åring. Han dricker gärna alkohol, men svepte Loka crush med glädje i stället. Nu står våffelsmeten och sväller. 15-åringen vill bli väckt med sång och våfflor i dag så det ska vi alldeles strax göra, jag och flickan. Den inplanerade jympan får vi backa ifrån då flickan vaknade med en tupp i halsen. Vi sätter oss själva i karantän för säkerhets skull. Viktigt att vi tar eget ansvar som vår käre stadsepidemiolog talar om varje dag. I stället ska vi studera hammocken som jag beställt för sommarens äventyr men inte packat upp ännu. Det är alltså en hängmatta som kan sätta ett tak över. Jag har också köpt till ett underfoder så vi ska slippa brottas med liggunderlag i hängmattan. Tänker att det kan vara ett mysigt alternativ till tält. Åtminstone i de mer skogsrika delarna av landet :D.

Som ni hör så har jag inte mycket att säga runt alkoholen nu. Jag har lyssnat på Skål ta mig fan under veckan. Det var ju ett himla mässande kände jag när jag lyssnade på den. Å andra sidan tror jag att den, som så mycket annat, definitivt fyller en funktion för att jag ska bibehålla nykterheten. Även om det går lätt nu tänker jag mycket på att jag INTE får slappna av. Jag vill på ett sätt slippa tänka på arbetet med nykterheten till förmån för mer normala saker. Samtidigt, vad är 18 veckor i sammanhanget? Det är lätt att trilla dit igen. Jag vet det. Bara att jobba på!

Kram!

Vinäger, tack för omtanke. Det går rätt bra för mig nu igen. Jag försöker hålla igång med mina vanliga rutiner under pandemin. Har suttit hemma och jobbat i 6 veckor. Enligt prognosen från min arbetsgivare får vi räkna med att jobba hemifrån till åtminstone midsommar. Har fått koll på min konsumtion av alkohol igen. Hur går det för dig?
/Mrx

Ditt sista inlägg andas så mycket positivitet. Hoppas att det fått hålla i sig. Håller med dig, det är verkligen tidelat att jobba hemifrån.

Kram

Tänker på dig ibland. Glad att vi hann träffas förra året. Saknade dig den här träffen, men respekterar ditt val. Förstås. Här finns inga krav. Forumets storhet.

Kram

Du skriver om identitetskris. Ja, det är tufft att låta den duktigaflickan, prestationsprinsessan, ta semester. Men jäkligt nyttigt. I längden. Det tror jag i alla fall.

Hoppas innerligt att du både är frisk och mår lite bättre. ?

Skönt att veta att du kommit så långt i din nykterhet. Du känns "säker". Men du vet ju också att vi aldrig är mer än en armlängds avstånd - från att lyfta glaset.

Styrka till dig.

Kram kram

Hoppas att vårkänslorna och hoppet kommit för att stanna. Att slippa de tunga tankarna och känslorna åtminstone ett tag. Det är du så värd.

Kram till dig

Fin läsning, trots allt. Du har dina demoner att slåss mot, men du fixar det. Det är starkt. Att ofta ha tagit till A för att döva och sedan kunna ta sig igenom är verkligen ett tecken på styrka.

Önskar att du får känna lite mer glädje och mindre rastlöshet. Det är du värd. Som du har kämpat.

Kram till dig

Dina liknelser är underbara. Din entusiasm smittar - och det behöver vi. Att känna sig nedstämd ibland är vanligt här och jag är glad att du skriver även om det. Tack!

Önskar att gasellen i dig tar språnget i dag. Ser fram emot uppföljning.

Många kramar till dig ?

Här kommer mera av den varan. Det känns som om du behöver massor.

Som vanligt känner jag att du drabbas av så mycket. Inte många stunder av lugn. Visst, det blir inte bättre av alkohol - i längden - men jag förstår att det är lätt att ta till som kortsiktig lösning.

Är trots allt glad över att du är så klok och har samlat på dig massor av insikter. Du kommer att fixa nykterheten, det vet jag. Att vägen kan vara krokig är vi inte ensamma om att uppleva.

Önskar dig lite ro nu. ? Att bara få vara. En stund i alla fall.

Skrev till Studenten att hon finns i mina tankar. Det gör du också. Ofta.

Kramar i massor

Åh, vad glad jag blir. Att du lyckades hälla ut. Hoppas du orkar hålla ut och hålla i.

Du ska veta att du finns i mina tankar. ?

Kram

Och låter som ett bra försök. Det tar ju rätt lång tid att ställa om sitt system, så det är väl helt rimligt att man får lirka och kämpa lite med den där maneten. Man kanske kan träna på att spara maneten inuti och plocka fram den lite försiktigt då och då. Det vill jag prova.
Önskar dig en härlig söndag <3

Jag hade en kollega på jobbet som ALLTID visslade. Jag upplevde det så i alla fall. Inte falskt alls, men väldigt repetitivt. Irriterade mig massor. Jag sa dock inget. Inte så ofta i alla fall ?

Mina barns pappa brukade nynna istället. Irriterade mig också. Tills jag kom på att han bara gjorde det när han var på gott humör.

Då irriterade det mig inte längre, utan tvärtom gladde det mig att han var på gott humör.

Ha en toppensöndag ?

Jag hejar på dig???
Är så glad för ditt inre lugn nu.
Kram ?

Bara att läsa dina inlägg får mig att dra på smilbanden?
Sådana underbara liknelser, maneter och gaseller?‍♀️??

Du har så mycket energi och liv inom dig så det spritter kors och tvärs!
Att vara en manet måste vara en utmaning för dig!? Isåfall världens snabbaste manet, mer som en raket??

Tack för att du finns Fibblan, du gör skillnad och fick min dag idag att börja med ett leende ???
Kram ?

...skön läsning nu när jag tittar till dig igen! Långa vandringar på förmiddagarna på helgerna...ingen kan uppskatta det som vi härinne!

När jag vandrar idag ska jag tänka på dig och glädjas extra, för hela mitt jag har velat åka till bolaget hela helgen, men inte gjort...så långpromenad blir av ♥️ och du mår bra ♥️♥️