Senaste kommentarerna i forumet

Jag minns fortfarande när jag fick en uppgift under min behandling och jag skulle ge svar på det.

Jag svarade snabbt: Jag är den som alltid ställer upp, jag är social och jag är rolig.

Terapeuten i fråga tänkte självklart inte ge sig där och efter fortsatt samtal kom jag egentligen fram till att det jag sagt handlade helt och hållet om min roll i en krets där alkohol och droger egentligen var den enda gemensamma nämnaren. Jag hängde alltid på, jag sade iallafall inte särskilt ofta nej och dessutom så sade jag aldrig att nu räcker det.

När man dessutom lagt alkoholen/drogen åt sidan och dessutom varit ren ett tag så har man till råga på allt börjat känna saker också. Att känna äkta och inte bedövade känslor igen var ett av dom största ögonblicken för mig. Att verkligen ha kontakt med känslan och inte bara trycka den åt sidan eller bedöva den helt, för stunden.

Stanna upp ett tag och fundera lite på det. Vilka känslor är egentligen av värde när man är i ett aktivt missbruk? Självklart kan man känna sig kär, känna sig lycklig men iallafall för mig var det enbart en illusion. Detta ser jag givetvis först när jag haft en längre nykter period och inte första dagen på en avgiftning.

Man kan inte ljuga för sig själv brukar man ju säga men alkoholen eller drogen hjälper mig iallafall att göra det. Det kan vara jävligt jobbigt att se verkligheten men oj. Det är också en befrielse.

Trevlig söndag till er alla!

Har med problem med A och det du har gjort skulle jag med gjort, så börjar idag så får vi se hur det går på stigen /

Fattar grejen, därav nyfikenheten att själv ge mig på det, tror jag..??
Slutade snusa för ca 2 mån. sedan efter 20 års pillande och prillande med den grejen. Trodde aldrig jag skulle klara det! Nu känns det nästan som att allt är möjligt..men har ju också fyllt hålet med annan skit, inte minst sedan jag den 12 aug bestämde att det fick vara nog med alkoholen också.. Är på 28 (-1) när det gäller den grejen. Och eftersom jag märker att jag gärna flyttar runt på osunda beteenden och omåttlighet, skulle jag också vilja göra en rensning och åter ta fatt i känslan av kontroll på nå vis..
visa för sig själv att man är den som bestämmer och inte låta olika känslor styra runt med en. Absolut ha dem som vägledning, men därmed inte sagt att gå med i varenda en..
Får skriva mer om detta i min egen tråd märker jag..☺️. Men ville sagt att jag tror mig förstå, eller åtminstone kan känna igen mig i dina tankegångar..
Kram
/Fibblan ?

21 dagar är lång tid, jag vet inte vad det är för fel på mig. Men efter att jag slutade röka för ett år sen, och nu slutat dricka, relativt enkelt så ville jag utmana mig själv och mitt största missbruk genom mitt liv - mat.

Detoxen handlar om att äta flytande föda i 3 veckor, ca 800kcal/dag, det är inget jag kommit på själv utan följer en regim. Vill bevisa för mig själv att jag har viljan och faktiskt kan genomföra något jag bestämt mig för. Det är skitjobbigt men att kunna klara något tufft kommer bevisa för mig att jag kommer kunna klara vad än jag tar mig för. Svårt att förklara.

Lovar att återkomma efter i morgon för att se vad jag fått för insikter och hjälpmedel.

Jag tror som IW, att du inte ska vara så hård mot dig själv. Du skriver "misslyckad" och sen räknar du upp allt du lyckats med. Du är ju fantastiskt bra! Att du sen inte kan sluta dricka borde inte överskugga allt det andra... Nu vet jag inte i vilket stadium ditt drickande befinner sig just nu, om det är några öl på helgen eller på handspritnivån, men om det inte är värre än att din vardag fungerar så kanske du ska sluta slå på dig själv just nu. Jag tror att såren från barndomen gör att man inte riktigt kan "vila" och könna sig trygg, att allt ordnar sig. Då blir drickandet en flykt... in i dimman där man slipper tänka, där hjärnan kan sluta gå på högvarv, där man bara kan få "finnas till".. utan krav.

Hoppas du får en fin söndag och ge gärna ifrån dig ett livstecken!

Kramar

Ja, din tråd ÄR en fri och trygg plats. Du är helt anonym och ingen dömer dig. Vi vill dig bara väl. Så skriv, skriv, skriv! Det kan hjälpa så mycket att få ner saker på pränt. Att tvingas formulera ting som man helst bara vill förtränga. Sätta ord på skiten och få det svart på vitt.
Du har verkligen gjort allt. Du har varit den stabila och den trygga, den som håller upp ordningen och vardagen för dina barn. Men du kan inte skydda barnen från att väckas mitt i natten av en pappa som kommer hem full så länge de bor ihop med en pappa som kommer hem full - och som inte ens ser problematiken i det dagen efter. Du och barnen är värda trygghet. Och du är värd någon som gladeligen drar hela lasset när du är sjuk, istället för tvärtom.

Jag blev ännu mer ledsen nu när jag läste ditt senaste inlägg. Tror med det du beskriver att skilsmässa blir ett bättre alternativ. Så sorgligt. Jag hade det inte hälften så jobbigt som du, men känslan att vara ensam med allt och inte bli sedd knäckte mig i mitt äktenskap. Tyvärr fick jag inte vårdnaden om barnen då pappan varken missbrukade eller slog dem (tydligen det som krävs för att barnen ska få bo med den förälder som tagit allt ansvar). Barnen har bott hos oss varannan vecka, men jag har fixat en del även på hans veckor. I ditt fall tror jag du kan få vårdnaden, men skriv ner allt som händer i dagboksform om det blir någon konflikt.

Fina du, vi finns här för dig! Lyssnar och skickar omtanke..❤️

IW och Lim❤️..Mannen jag precis träffat verkar både rolig och intelligent..Viktiga egenskaper tycker jag. Precis som du skriver Lim så vil jag också känna trygghet i livet..Det existerar inte hos någon som dricker, just pga att kontrollen hos personen försvinner..Vi är säkert extra känsliga pga vår erfarenhet..Helt rätt IW så är det kul att dejta någon..Jag sållar dock väldigt..Vill inte träffas bara för sakens skull, utan alkoholkonsumtionen hos mannen är prio 1..Sen ska ju mycket annat matcha också..Tack för att ni skriver och ger mig stöd, även i Kärlek?

Tack snälla Jasmine ♥️♥️ vad fint av dig att skriva till mig ♥️

Ja visst är det tungt att dra hela livets lass själv. Så fel ?

Kom på att jag vill skriva ner lite mer av det som sker nu och min tråd är en trygg plats. Vill se till att inte förtränga saker. För det är jag expert på eftersom det varit min överlevnadsstrategi så länge.

Min man kom hem full kl 3 på natten på onsdagen. Han skulle vabba med våra sjuka barn dagen efter så jag klev upp och påminde honom om detta och frågade om jag skulle vabba istället. Han blev så arg och väckte barnen. Han höll oss vakna i minst en timme. Han hann lugna sig och börja prata om depression osv. Jag sjukskrev mig dagen efter och blev även sjuk på riktigt eftersom mina barn smittat mig. Min man pratade som vanligt om skilsmässa under denna natt.

Dagen efter sov han halva dagen. När han varit vaken ett tag på kvällen gick jag till honom och ville reda upp natten. Jag sa att det inte går att vara pappa och vabba och dricka till 3 på natten och väcka alla i huset. Förväntade mig ånger. Men han sa att det var mitt fel att han blev arg när jag klev upp för att påminna om vabben. Jag skulle inte lägga mig i. Och han sa att han får vara ute hur länge han vill och jag ska inte säga nåt om det. Då sa jag att jag inte vill leva mer honom mer. Någon timme senare sa jag att jag ska ordna skilsmässan. Han sa okej.

Dagen efter pratade han inte med mig. Jag var sjuk. Han stack ut kl 14. Kom hem 5.30 på morgonen full. Väckte mig och ville prata. Han sa "vill du skiljas?! Jag har en depression". Jag sa att jag inte tänker prata nu men gärna imorgon.

Så kom morgondagen (igår). Jag ignorerade honom. Han kom fram till mig och sa att vi inte behöver vara osams fast vi ska skiljas. Jag sa okej men det kändes som du var arg imorse. Han sa att han inte var det.

Och nu är det idag.

Han kanske har en depression. Men då är den skapad av alkoholen. Och det kan inte åter igen vara en ursäkt för att jag ska stanna. Är han deprimerad måste han börja reda upp sig själv. Jag har funnits vid han sida genom allt och hoppats på bättring men det finns alltid ursäkter för honom att vara destruktiv.

Han spelade också bort pengar denna månad. Pengar som han skulle ge mig till räkningar. Så jag har betalat allt helt själv denna månad. Han spelade alltså bort mina pengar indirekt.

Jag gör alltså redan allt hemma. Samt betalar allt. Och förtrycks av honom. Är det så konstigt om jag vill skiljas ?

Jag ska fortsätta skriva ner allt skit från och med nu. Det är ju nåt fel på mig som slätar över allt hela tiden pga min rädsla för konflikter. Pga min rädsla av inte vara med mina barn. Pga moderskänslor för min man som inte kan vara vuxen.

Han har aldrig spelat bort sådär mkt pengar förut. Men som med alkoholen kommer väl även det snart bli normalt och drabba mig?

Nu är det stopp!

Tack Sanningen, för dina varma uppmuntrande ord i min tråd. Det är väldigt terapeutiskt att öppna sig här på forumet och skriva ut de där sanningarna man knappt vågar erkänna för sig själv. Att få varmt, respektfullt bemötande i gengäld stärker otroligt. Man vågar tänka ännu fler tankar till slut, och älta bort några demoner till.

Adde, yes sedan de släppte ut kreti och pleti på banorna är golf definitivt en riskfylld äventyrssport ?

Alltså, till en början..så sjukt imponerad av dig! Allt du bestämmer dig för och därefter ser till att klara av?! Detox 21 dagar - Det är ju superlång tid! Hur går det till? Jag är lite nyfiken på vad det kan ge, men vill göra rätt så jag inte går under på vägen..??!
Låter bra med belöning på lyxsalong sedan - det är du så värd?!
Och säkert välbehövligt att prata mer kring hur fördela energin på bästa sätt..många som kämpar med just detta tänker jag.., så jag säger som Mirabelle..dela gärna med dig om du orkar och vill☺️.

Önskar dig en fortsatt skön och vilsam söndag?!
Kram
/Fibblan ?

Jag har läst ikapp i din tråd och blir så ledsen... ledsen för att det är alkoholen som ska förstöra ert äktenskap, ledsen för att du måste kämpa ensam, ledsen för att din man inte prioriterar dig högre. Fina Lim, du är stark och modig, en bra mamma och godhjärtad. Jag hade aldrig orkat vara tyst så länge som du... tror jag i alla fall. Jag levde med en man som var arbetsnarkoman så jag vet hur det känns att få ta hand om hem och barn ensam och inte få sina behov sedda.

Jag tror du gör helt rätt även om en skilsmässa är otroligt smärtsam. Skickar styrka och kärlek till dig.

Hoppas du får en fin söndag ❤️

Dock med alla typiska bakis symtom..?, ont i huvudet, illamående och lätt värk i kroppen. Började dagen med resorb och Alvedon, men det känns ändå bra mitt i allt, att veta att jag inte själv är anledningen till att jag mår så här. Sjukt att det blev så vanligt att det blev det normala, att vakna med den där'a tyngden/segeheten i huvudet. Jag var sällan så där riktigt bakis/fyllesjuk och var jag det så var det snarare återställare framåt e.m som var medicinen.. hursomhelst, nu känner jag mig FRISK mitt i krassligheten ?, härligt!

Ha en fin söndag ni alla?!
Kram
/Fibblan ?

och jag läser och blir så berörd och glad för din skull, inte av innehållet utan av att du faktiskt biktar dig, som du säger. Att våga känna efter, reflektera, sortera är ofta så svårt.
Att våga öppna sig själv, vara ärlig och kunna tänka handling-konsekvenstänk och sen agera på det, det är just vad du gjorde när du valde att dela din hemlighet, starkt gjort.
TACK, din styrka stärker även mig...... jag blir också så glad för din skull att du fick härliga kommentarer som stärker dig ännu mer. Du är klok, peppa dig själv och kom ihåg att du är klok när det kommer svårare stunder, det finns ett liv utan destruktiv självmedicinering, att skriva, läsa, älta här är ett bra sätt att släppa på diverse tryck. OCH framför allt ett bra sätt att känna att vi INTE är ensamma !!

Knaskatten, miss lyckad och Ler ♥️ tack för er stöttning och era ord och er input.

Jag har inte kommit längre i något. Har inte diskuterat med min man om något. Det enda vi sa till varandra igår var att vi ska inte vara osams.

Jag är sjuk och låg mest hela dagen igår. Men jag gick ut på fem promenader med hunden (korta) lagade mat till barnen och handlade på Ica för att barnen skulle få lördagsgodis. Idag mår jag också superdåligt.

Min man var också hemma igår. Bakis. Han gjorde ingenting.

Där ser man det skeva tycker jag. Jag som är riktigt sjuk ofrivilligt roddar det praktiska så gott jag kan medan han som är självförvållat dålig inte rör ett finger.

Såhär ser mitt liv ut och för husfridens skull säger jag inget. Klagar inte. Köper en chokladkaka hem till honom istället som om han vore mitt tredje barn som är hemma sjuk. Fast det är jag som är sjuk.

Det är stökigt hemma också. Och jag vet att det bara kommer bli värre om jag inte städar. Tänker inte be min man för jag vill inte ge honom en chans att leka snäll make så att han tror att jag ska ångra skilsmässan. Det är bättre att skiten får gro och sanningen vara framme.

Han kan leka godhjärtad man någon vecka eller två efter sådana här kriser. Men det är falskt och han återgår alltid till att skita i allt. Efter 15 år tillsammans vet jag det. Han skiter i mig och mina behov. Vill han ändra sig nu gör han det enbart av egen vinning. Möjligtvis för barnen också för han vill inte att de ska ha skilda föräldrar. Men så fort han märker att jag är lurad att stanna så börjar han som förr igen.

Känner mig bitter ibland. Jag hade så gärna försökt få fler barn om jag hade en trygg man. En stor familj att vårda tillsammans. Jag blir ledsen över att det inte fick bli så. Känner mig lurad. Men å andra sidan... Med en annan man kanske jag inte ens hade kunnat få ett barn. Man vet aldrig. Och min mans alkoholism kunde jag inte förutspå med den lilla livserfarenhet jag hade när vi blev tillsammans.

Jag har hopp om en bra framtid. Läser min tråd ibland för att komma ihåg vad jag känt. Har medvetet inte skrivit FÖR mkt om honom för jag ville hålla tråden lite gladare och att den skulle handla om mig. Men hade jag skrivit mer om honom hade det kanske varit bra. För att inte börja inbilla mig att allt kan bli bra. För det kan det nog inte. Och det är inte mitt jobb att se till det längre. Jag har verkligen gett äktenskapet så otroligt många chanser. Jag har bara skrivit ner en promille av allt han gjort på fyllan. Vissa saker har jag inte ens själv orkat tänka tillbaka på.

Vi får se.

Nu ska jag lägga mig i sängen igen. Har varit ute på promenad. Min man sover. Förstås.

Kramar ♥️

är förutom långtråkigt, även ett farligt tidsfördriv..... Verkar det som :-)))

Vad spännande det låter miss lyckad ♥️

Förstår verkligen att det känns olustigt kanske med en man som haft ett alkoholberoende. För som partner vet man ju aldrig HUR bestämda de är inombords till att aldrig dricka igen. Särskilt om man inte känner varandra än heller. Men så kanske man känner extra mkt när man (som vi) både haft eget beroende och dessutom sedan varit anhörig till en drickande man. Det finns hemska smärtsamma minnen från så mycket mer än ens eget drickande då.

Jag har ju svårt att se män dricka över huvudtaget. Känner mig otrygg då. Till och med när min svåger tar ett glas vin... Så tycker jag det känns olustigt. Dels stannar det inte vid ett glas (MYCKET få personer tar endast ett glas vin om det inte är på en dyr restaurang, jag lovar). Och dels triggar det massa känslor och minnen från egna upplevelser. Sedan tycker jag att jag ser förändringen i hans attityd gentemot min syster, trots att han inte blir elak när han dricker. Men lite spydigare, lite löjligare. Bara lite. Men tillräckligt för att jag ska skruva lite på mig där med mitt glas cola.

Hoppas det slår gnistor om dig och mannen snart. Eller så blir det ett lugnt tryggt förhållande med kärlek så småningom. Det kan ju börja på olika vis ♥️ huvudsaken han är lika nykter som du ♥️

Kramar ♥️

Har sovit lite dåligt, ont i nacken. Inte sugen på att dricka, trött på min detox men hänger i.

Är stressad över min stressnivå. Vill mest bara sova.

Väljer dock att inte dricka i dag, istället ska jag kämpa på med min detox och försöka visualisera mitt mål.

Om ni spelade golf idag, och såg en liten ettrig kvinna få totalt frispel efter ett par hål i lyteskomikens tecken... Ja då var det mig ni såg. Kära nån. Jag har inte betett mig på det viset på år och dag. Jag visste inte ens att jag kan så hårresande fraser ? Jag måste ha lärt mig dem på jobbet. Den stilla lidande maken såg allt sitt tålamodsprövande arbete med barnens fostran i gentlemannasportens förfining raseras när 12-åringen skrattade så hen gurglade åt mammas pubertala psykbryt. Den chockerade svågern höll sig på behörigt avstånd, tills risken för flygande klubbor avtagit. Jaaa... så kan det alltså också gå till. Men jag är nykter.

Ni botar skoskav och troligen träningsvärk, ni är underbara❤️❤️❤️❤️❤️Är så himla glad ikväll, när det bara bubblar. Inte en regndroppe och kom ju runt. I kväll firar jag med choklad i soffan och ör så jäkla stolt över mig själv??
Ännu en gång tack för era ord, de betyder så mycket// många kramar från Strulan ??❤️

Väl talat Mirabelle! Universallösningen på alla problem är att dricka och därigenom få fler problem. Nej fy fan, deg klarar vi oss utan.
Kloka Fibblan, du gör det så bra! Heja!

Grattis och heja heja! Så himla bra gjort av dig! ??????

Hoppas loppet gick bra! Du är verkligen grym som tar dig för massa nya saker o utmanar dig själv hela tiden!! Tror verkligen du gör helt rätt o att det är nyckeln till framgång!! Sjukt importerad!! Kram kram

Hoppas loppet gick bra! Du är verkligen grym som tar dig för massa nya saker o utmanar dig själv hela tiden!! Tror verkligen du gör helt rätt o att det är nyckeln till framgång!! Sjukt importerad!! Kram kram

Vi har passat barnbarn natten mellan fredag och lördag idag. Spelat monopol och haft mysigt i går kväll och i morse. Sedan hämtades barnet av sina föräldrar och jag gick till AA. Kom hem och vet om, att min man kommer att dricka öl, när jag är borta, men jag blir så besviken. Tycker inte, att jag kan prata med honom. Känner bara sorg över, att vi kan ha mysigt och sedan raseras det av alkoholen. Och jag är maktlös. Kan bara förändra mig själv. Hur skall jag förhålla mig till min man? Tänker att hade det inte varit alkoholen, så hade det väl varit något annat? Inget förhållande är väl perfekt?