Senaste kommentarerna i forumet

@Se klart Jag känner igen känslan. Var på restaurang igår och kunde då känna att det hade varit gott m ett glas rött. Men jag led inte av att dricka min alkoholfria öl för jag vet att jag kan inte då är jag tillbaka igen och hur långt skulle jag sjunka då?!?! Så nykterheten är en trygghet. Jag kan sakna känslan av att bli väldigt avslappnad för några minuter el i toppenstämning men jag vet baksidan. Så där vill jag finna ngt som kan ge mig en wow-känsla! Sjunga kan vara en sådan aktivitet. Har anmält mig t en kör i min stad som tyvärr inte kan ta in fler nya medlemmar just nu men så småningom kanske…

Ha det fortsatt fint på mini-semestern🌹Kram🥰

@Sattva Tack❤️Hoppas att din dag har varit bra! Ja, mediterar kort varje morgon, andas i fyra hörn. Yoga som du håller på med tänker jag också är superbra! Det är ngt som jag vill börja med en dag.

Var på konsert igår. Min systerson sjunger i en kör i Gbg, de är mycket professionella. Det var superbra! Åt buffé som var så god och lagom😋

Efter fyra veckor tog min son kontakt i söndags. Underbart! Ringde mig igår . Skrev sedan ett sms t mig där han skrev att jag verkade gladare och att det var äkta samt att han tyckte att det kändes skönt. Idag har han varit här och ätit samt fixat m sin bil. Vår dotter är också här. Hon har inte varit här så mycket senaste veckan vilket sätter igång mina järnspöken men det känns ändå som läget är under kontroll.Och imorgon kommer de igen men även sambon. Så skönt i modershjärtat❤️

På måndag får jag äntligen träffa min terapeut igen. Jag behöver bygga upp både min självkänsla och självförtroende igen när jag blir ordinarie kurator. Inte lägga energi på saker som drar ner mig. Det är lättare sagt än gjort men så viktigt!

Så det känns verkligen gott inom mig kontakten med mina barn är så viktig för min hälsa❤️

Ha en fin lördagskväll🌺🥰

@vår2022, tack det är skönt att känna igen sig i din beskrivning 😍 ja fördelarna med att inte dricka överväger på otaliga sätt- men oavsett hur det känns så är det ju det som är grejen, dricks gör det icket- oavsett. Men ibland vill jag känna ”som det är”- och ibland tänker jag det hade varit skönt att vara sån som min man- lagomdrickaren personifierad.
Men kanske inte? Nykterheten har gett mig otroligt mycket, ur så många aspekter.
Nu ska vi sova middag igen, daglig tupplur på resa, är sedan gammalt.
Tack också för fin hälsning @sattva 😻

@vår2022 Bara så, 🙏 för att du finns på forumet! Hade önskat dig i mitt vanliga liv❤️! ”Din” värderade riktning hjälpte mig när tankarna på återfall attackerade mig i veckan. Skrev här, hade en stormig diskussion med mig själv, skrev ännu mer här också vilken dag som spökade. Har nu pratat med maken och lagt de korten på bordet och pratat med läkaren. För i min värderade riktning är jag inte äcklig och bakfull utan jag vaknar upp på min lediga dag fräsch och med stoltheten i behåll. 🥰❤️

@Se klart Njut av minisemestern! ❤️

@Varafrisk Håller med, nykterheten är inte självklar. Särskilt för oss som insett att alkoholen/ ens drog har fyllt en viktig psykisk funktion. Då gäller det att hitta andra redskap.
Jag har börjat känna ett sug efter meditation. Iof känt det länge, men nu pockar det på mer och mer. Tror att det är något jag kan ha i verktygslådan.

Önskar dig en härlig lördag!

@Andrahalvlek Låter som en härlig helg du har framför dig! Du resonerar enligt mig så klokt med dina buljongdagar och trivselvikten. Du verkar ha hittat ett bra sätt som funkar för dig! Det är trist med artrosen och jag tror som du att vi liksom blir vad vi äter och dricker till viss del och socker är ju lite som alkohol när det blir för mycket.
Du borde vara rik som ett troll 😂 nu, inga pengar på alkohol, Ob och kommande retrolön…. Jag har själv svårt att spara och lever typ som varje månad är den sista…. men har en mycket sparsam make tack o lov. Jag står för merparten av konsumtionen för att jag hade ändå haft noll på kontot vid månadens slut, han för det gemensamma sparandet. Sätt av en fast summa varje månad, typ så mycket som du lade på alkohol, inför framtiden är mitt lilla tips. Och gör det via direktöverföring så att du aldrig ser pengarna, när du får extra kan du antingen unna dig något eller fylla på sparandet! Kramar till dig som stöttat mig så mycket! Så 🙏! Du är fantastisk 🤩❤️! 🥰

@Andrahalvlek Skönt att du haft en balanserad vecka på jobbet.
Nej socker mår man ju inte bra av. Jag ska också ta tag i det nu när livet börjar räta upp sig. Har inte svårt att hålla vikten, så det ät inte det som är min drivkraft. Snarare vetskapen att det är ett beroende. Och såklart är jag orolig vad det gör med kroppens insida.

Önskar dig rn fin helg!

@Himmelellerhelvette Jag ör övertygad om att du kommer finna en arbetsplats där iaf majoriteten har en sund/schysst inställning till att vara en god kollega. Det finns sådana, jag arbetar på ett ställe där vi har högt i tak och omtanke om varandra. Visst finns det de som gnäller men de är liksom i minoritet (än så länge…, det beror ju mycket på hur ledningen ställer krav/sätter agendan). För många år sedan var det precis tvärtom på min arbetsplats men då jobbade jag inte där! Min magkänsla är att det kommer gå bra för dig, du är en fantastisk människa som bottnat i dig själv/är sann vilket kommer komma fram i intervjuerna 💪❤️🥰!

Tiden går fort! Snart juni.
Vilket härligt väder vi fått. Kunna sitta ute o äta efter jobbet, det är livskvalitet för mig!

Dottern är hemkommen. Hon har massor att berätta, och även om jag redan hört mycket under resans gång så är det helt ofattbart allt hon faktiskt varit med om!

Jag var förberedd på väldigt dålig stämning mellan henne och maken, men det har gått bra. Peppar, peppar. De säger iallafall hej till varandra, från att ha ignorerat varandra ett år. Vi är alla dock helt inställda på att det är flytt som gäller.
Lade märke till en känsla igår kväll som var ny, och inte helt ok. Jag kände att maken var ivägen. Att han inte längre är "min familj". Båda barnen var hemma. Jag kände så starkt att det är jag o barnen som är familj. Inte maken/ den person som enligt mig har betett sig illa. Han har (omedvetet tror jag faktiskt, driven av en inre obalans/sår/hål i själen) försökt påvisa för mig alla dotterns fel o brister. Försökt påverka mig att ta avstånd från henne.
Ja, jag skulle ha satt ner foten så mycket tidigare om jag hade sett det med de glasögonen jag ser med idag.

Huruvida vårt äktenskap håller över tid får vi se. Känner just nu att detta inte är en person som tillför mitt liv så mycket. Vi får se, jag tar inga beslut här och nu.

Allt jag önskar och behöver av livet är lugn o ro, frid, fred. Omgiven av människor som tillför just det.

Jag har haft en bra jobbvecka. Körde till kontoret mån-tis och fick möjlighet att tjöta lite med kollegor. Hemifrånarbete ons-fre. Lagom mycket att göra, både så jag hann jobba framåt och andas mellan arbetsuppgifterna. Ta alla fikaraster, lunchpromenera.

Två kvällsaktiviteter blev det, hundkurs i onsdags och körövning i torsdags. Två kvällsaktiviteter per jobbvecka är max att jag orkar med. Två buljondagar blev det också, tisdag och torsdag, och de kändes under kontroll. Några gånger tänkte jag ”äsch, jag skiter i det”, men eftersom jag inte hinner bli galet hungrig mellan de sex dryckestillfällena så funkar det. Jag brukar mota den automatiska äsch-tanken med den medvetna tanken ”jo, det går bra. Imorgon får jag äta igen”.

Totalt har jag gått ner 17 kg sen i julas. Men jag märker att kilona har smugit sig på igen, två-tre kilon typ. Syftet med buljondagarna nu är att skapa mig en buffertzon, så även om några kilon smyger sig på så ska det inte påverka mina minus 17 kg. Jag går ner typ 4-5 kg till och sen har jag dessa kilon som en buffertzon. När gränsen för minus 17 kg passeras är det buljondagar två dagar per vecka igen som gäller 4-5 veckor.

Kroppen är ju så funtad att den har en ”trivselvikt”, och upp till ett år efter viktminskning strävar den efter att komma tillbaka till den gamla högre vikten. Så ett helt år efter viktminskning behöver man vara vaksam. Jag har köpt en massa nya kläder som jag faktiskt vill kunna använda. Och jag ska gå igenom mina garderober och hitta gamla kläder som passar igen. En ledig dag.

Den här tiden på året brukar alltid vara superspeedad. Allt ska avslutas, det är avslutningar på löpande band. Det fina vädret inbjuder till umgänge, och i vårt land är umgänge lika med att äta gott. (Och dricka gott, men alkoholfritt i mitt fall. Inga problem på det området.) Det är som en rastlöshet i luften, och man känner sig nästan lite euforisk när sommarvärmen kommer åter. Ett stilla regn är avkylande på mer än ett sätt, men det är långt mellan skurarna.

Den här allmänna stressen har gjort att jag den sista månaden har gått helt bananas. Jag har moffat sjukliga mängder choklad och glass. Sjukliga mängder. Men den senaste veckan hoppas jag att jag har brutit trenden, för jag mår verkligen inte bra av det. Dels för att det ger plus på vågen men lika mycket för att jag upplever att min värk blir sämre.

Mina artrosknän har verkligen gjort ont den senaste månaden, vilket är oerhört handikappande. Lite bättre igår och idag faktiskt. Jag tror fan att sockret är boven i värkproblematiken också. Jag väljer att tro det. Att jag i 54 års ålder har fått svår artrosvärk i knäna kan jag inte göra något åt. Men jag kan göra något åt att inte förvärra värken genom att moffa socker. Det är ju inte ens gott efter de första två-tre chokladbitarna. Ändå ska det ätas till chokladen är slut.

Lönen den här månaden, med ob-p efter kvälls/helgjobb och ny lite högre lön, var verkligen wow 🤩 Och den retroaktiva lönen får vi i augusti, så den blir wow också. Jag önskar så att jag var lite ekonomiskt sinnad och kunde spara en del av lönen, men det är nog svårt att lära gamla hundar sitta. Eller? Får klura på det. Att satsa pengar på olika typer av aktier vore kanske en ny rolig hobby? I väntan på huset jag vill flytta till så småningom.

Idag ska jag ta med mig båda döttrarna på en liten resa. Vi ska uppträda med kören, och vi kombinerar det med morsdag-lunch i förskott. Imorgon ska jag ta med mig min mamma och yngsta dotter på en kortare resa för att morsdag-luncha. Hundkursen har avslutning imorgon också. Vi har alla en riktigt bra helg framför oss 🥰

Trevlighelgkram 🐘

@vår2022 Det är så jobbigt när det blir förpestat på arbetsplatsen, jag kände att det inte fanns någon som helst lösning eftersom självkännedomen var obefintlig. Så många som inte kan titta på sig själva och försöka sätta sig in i andras situationer. Jag tycker det är tragiskt. Det är hemskt att se från ett helikopterperspektiv hur människor beter sig. Jag vill arbeta på ett ställe där folk har samma värderingar som mig. Att man försöker granska sitt eget beteende, inte fryser ut folk, inte pratar illa om folk, inte får människor att tvivla på sina förmågor utan istället lyfter alla positiva egenskaper. Jag har så mycket önskemål om en fantastisk arbetsplats som präglas av kärlek till sina medmänniskor. Att man har god självkännedom och vet om sina triggers hjälper otroligt mycket. Då kan man ha en öppen och ärlig kommunikation om det som triggar och se lösningar. Undra vad jag kan finna en sån arbetsplats?
Kram❤️

@aeromagnus Tack för din medkänsla💕

@aeromagnus, jag har häst och hund och snittar oftast runt 12000 steg, så jag är ute mycket och rör på mig, men någon annan träning blir det inte. Skulle egentligen behöva komplettera med styrketräning på grund av min ålder, tack för påminnelsen 😊
Mina sömnproblem började redan för över 20 år sedan, då var jag vältränad och hade sunda alkoholvanor. Hade en bebis som behövdes tas om hand varannan timme, och sen har tydligen min hjärna fastnat i det mönstret. Har även testat KBT, men eftersom jag inte ligger vaken och grubblar utan ”bara” lider av ständiga uppvaknanden natten igenom så verkar det inte finnas så mycket mer hjälp att få (förutom att testa beroendeframkallande läkemedel, men med min beroendepersonlighet känns det som ett mycket dåligt alternativ…)

Jag har för övrigt reflekterat en hel del de senaste dagarna över min alkoholhistoria. När man läser mina trådar från början kan det se ut som en provkarta över nederlag - ”Hundra sätt som Blenda har misslyckats med att sluta dricka på”.

Men jag väljer att betrakta det som en process. Det finns trots allt en framåtrörelse. Om jag inte hade gjort någonting överhuvudtaget åt mina alkoholvanor den där gången för snart tio år sedan, så tror jag att jag hade varit i ett mycket sämre läge idag. Om jag ens hade levt.

@Se klart Vad härligt att få vara på en mini-semester och det lät så skönt med att sova middag med öppet fönster, det är du så värd! Intressant det där med att att man som nykter lite missar den där känslan av firande eller äntligen fredag. Kan också tycka det är lite så. Det laddades mycket inför tillfällen att få dricka och domna bort lite och förväntningar på att få känna lycka. Snabbt upp i stämning och sedan snabbt ner i stämning. Som nykter är det mer jämn stämning och mer balanserat. Ingen bakfylla med ångest dagen därpå eller söndagsångest inför jobbet på måndagen. Klar i knoppen och jämn sinnesstämning är något som jag också uppskattar högt. Det finns fortfarande stunder då det spritter till i kroppen som nykter, likt när jag var drucken, och det är bland annat när jag springer med dansant funkig musik på hög volym i lurarna. Då är jag på fest i tankarna och dansar järnet😂.

Ha det fortsatt skönt på er minisemester❤️

@aeromagnus Tack ❤️

”AB mormor/farmor och morfar/farfar + logistikavdelning” har landat på mini-semester. Sovit middag med öppet fönster i en annan storstad, promenerat 20000 steg, mina fötter gnäller lite, men inte jag, jag njuter av att få äta ute, se nya saker, ta sovmorgon, uppleva.
Har lyssnat lite på Beroendepodden med Rebecka Åhlund, gör det om ni missat. Bra lyssning för alla! I något avsnitt pratade hon och en författare om att man som nykter lite grann missar den där känslan av firande, eller ”äntligen fredag”. Det är en aning sant. Den där stora stunden av andas ut/komma bort, är ju inte lika uppenbar, eftersom man alltid är klar i knoppen- något jag själv uppskattar mer för varje dag.

Hade ett känslo-återfall härom dagen. Kände mig dålig och låg, lätt ångest och tunga själv-förebråelser, sådär som jag så OFTA kände förr. Hade glömt bort hur det var. Hade också glömt att hämta ut min ssri… nu åter i rätt bra balans.
Alkohol hade verkligen den effekten på mitt psyke. Drog ner, skällde och gnällde på mig själv. Nyttigt att bli påmind, och precis som du skriver @geggan är jag också tacksam för alla här på forumet. Kram på er. 💕🙏

Tack @Vinäger jag att vara lärare är inget jag vill uppmana någon att bli även om jag tycker det är riktigt roligt att undervisa. Tyvärr är ju alla ungdomar idag dopamin-dopade/dopamin-beroende personer som absolut inte kan ge sig själv chansen att träna på saker som inte ger en direkt belöning.

Ensamhet är ju jobbigt. Stöd från chef ja tyärr känns det som om många chefer helt saknar empati och medkänsla idag. Känner igen detta så väl.

Ja kan bara hålla med föregående talare

Sömnproblem är inte kul. Motionerar eller tränar du något. Fysisk aktivitet gör oss mindre stressade och man kan lättare slappna av. Terapi/KBT kanske skulle kunna hjälpa att kartlägga varför du inte kan slappna av och får sova.

@Geggan Tack fina du ❤️

@Se klart Hej och roligt med din visit i min tråd🥰. Det är verkligen roligt med att påta i trädgården, så och plantera. På jobbet är det mest huvudet som får jobba och det är skönt att få göra något med händerna. Det är ett tungt jobb som också kräver uthållighet. Huvudet måste iof också vara med när man planerar sina växtligheter. Potatisen är i jord och fröer som ger ätbart, olika sallader, ärtor, dill mm. Satte även squash, men de behöver nog mer yta än de fick, så vi får se. Sen blev det en impulstur till affären bland blomplantor och mer än jag hade tänkt…bland annat en fantastik stor hortensia och en stor ros på stam och annat smått och gott som ska få växa till sig. Gjorde ett experiment, sådde pocornkärnor i ett lager och sedan ett lager ovanpå med ringblommor i några krukor. Ska bli spännande att se hur det blir.

Ja, en elefant i rummet kan ligga still länge och sedan rätt var det är poppa upp hux flux. Det är ju dess natur att hålla på så. Min natur är att försöka gå framåt i det som är bäst för uppdragen och enheten och hålla avstånd till elefanten och inte låta den trixa med mig. Det är flera nya medarbetare på ingång och det får ju också saker och ting att röra på sig, så vi får se hur allt utvecklar sig, hoppas på gott❤️

Ha en fin dag och lycka till med dina härliga plantor, lugnt och stilla så kommer de i jord. Kram❤️

@Ny dag Tack för dina ord❤️ Oavsett hur lång nykter tid man har inget är en självklarhet. Det är viktigt att inte glömma av att man har ett beroende för jag tänker att det är så mycket lättare att falla än man kan ana…iaf än vad jag kan ana. Så igår var jag på möte. Skönt! Två personer kom tillbaka efter återfall. En hade varit nykter i 14 månader och föll men kom nu tillbaka. En annan person har nog kommit tillbaka fyra,fem gånger. Hen säger det är tankarna som ställer till det. Har man då inget jobb…ja då hinner man tänka. Mina tankar ställer också till det men nu dricker jag inte på dem. Har inte heller ätit chips på en vecka. Men glass. Jättesvårt att sova inatt. Spänd/ont i ena käken. Tankar på jobb. Oj, vad jag har krympt i min yrkesroll! Så mycket! Känner inte stödet fr chefen där. Vet inte riktigt vem jag ska prata med. Men oj! Nu måste jag sluta skriva…in i duschen och sen t jobbet.

Kram 🌺❤️

Kära @Andrahalvlek @Himmelellerhelvette @Sisyfos @Vinäger, tack för att ni orkar bry er trots min tystnad.
Det snurrar så mycket i mitt huvud, kroppen är långa stunder som förlamad, hjärnan ibland seg som sirap - jag har helt enkelt en rejäl livskris.

Ett par tunga återfall har det blivit. Använder aldrig alkohol som förr - inte för att få guldkant, inte för att ha roligt och inte för att orka prestera. När det händer nu så är det enbart för att få en paus från själva livet. Efter cirka en vecka reser jag mig igen.
Däremellan är jag helt nykter i långa perioder, många månader, och försöker leva livet på livets villkor.

Jag tycker det är svårt att vänja mig vid ensamheten. Och då är jag ändå inte ensam utåt sett. Har många nära vänner (som jag tillåter mig att bryta ihop inför) och god kontakt med mina barn om än på geografiskt avstånd. Jag har sociala kontakter nästan dagligen via grannar och hobbies.
Men bara en gammal hund att säga godmorgon och godnatt till. Kanske är det det som skaver, och det tar tid att inrätta sig i den tredje åldern.

Mitt största problem, vid sidan av alkoholen, är nog sömnen. Inte ens efter 8 månaders nykterhet kunde jag sova mer än ett par timmar åt gången. Propavan hjälper inte…

Har sökt vc och kom så långt som till provtagning. Rejäl sådan, men ändå bara blodprov. Alla värden var perfekta (även levern 🙃) förutom lågt D-vit. Fick e-recept på det, och tror inte jag blir kallad tillbaka om jag inte ligger på. Men det måste jag nog göra om inte kraften återkommer.

Men vet ni - jag tänker inte gå under. Jag har kommit väldigt långt i den djupa insikten om att alkohol inte på något vis hjälper mig.
Jag är medveten om mitt mönster att släppa taget när allt blir övermäktigt och har tillåtit mig återfall, men jag tänker inte bli en periodare.
Jag har alla verktyg och jag vill inte dricka, inte ens när jag gör det. Det går mycket långt mellan gångerna, och längre ska det bli.

Summa summarum - Jag har väldigt lite ork, men innerst inne ett stort hopp.

Hade så gärna deltagit i den fysiska träffen, men har annat inbokat då. Ska sträva efter att skriva mer här istället.

Igen - tacksam för att vi finns tillsammans, alla vi som kämpar på AH-forumet.
Så lika och så olika.

Tro, hopp & kärlek 🧡