Senaste kommentarerna i forumet

är så bra! Jag läste den faktiskt även på alkoholhjälpens startsida idag!

Fint att du mår bra!! Och idag när jag gjorde min lista på vad jag ska göra tänkte jag på dig och på ditt nya angreppssätt där du liksom gör allt på en gång. Det verkar fungera för dig så nu hoppas jag också på lite flyt.

Många kramar till dig vännen?

Jag bestämde mig imorse för att sluta dricka helt. Jag försöker att se det positiva som det medför. Min fru kommer nog inte att lita på mig förrän jag har varit fri i några månader om ens det... Ja, mina barn är viktigast. Tänker man på det så skulle man kasta sig framför ett tåg för sina barns skull för att rädda dem. Försöker hitta rätt mindset. Beslutet är inte svårt att ta egentligen. Jag trodde faktisk inte att jag var alkis innan jag började läsa på om ämnet. Jag är lite skeptisk till AA möten... Men alla verkar prata varmt om dem. Många verkar få nya vänner med... Jag letar efter lösningar som kan hjälpa mig på vägen... Kan man köpa något på apoteket som dämpar oro utan recept tex?

För mig hängde ångest och sug ihop. Visste knappt vad som var vad till slut. Men när jag väl hade bestämt mig för behandling och började agera efter det så hade jag inga större problem med sug efter alkohol. Sedan har jag känt av det några gånger men det är ju ofta något annat som gömmer sig bakom suget. Kan vara stress, trötthet, hunger, sorg mm
Det är ju en jäkla ovana att så fort det var något litet som skaver så drack jag vin. Istället för att ta hand om det som skaver. Jag började må bättre när mitt beslut var fattat. Jag kände hopp och att det faktiskt fanns en lösning och en framtid. Mina barn har varit en stor motivation för mig. Det gäller ju att visa handling och vilja då våra anhöriga har tröttnat på våra löften om ”aldrig mer”.
Hur ser det ut för dig? Finns det möjlighet att få hjälp?

Hej,
Jag brukar beskriva det som att känslan inte blir densamma då kemiska substanser är just konstgjorda. Däremot upplever jag den naturliga känslan av lycka och eufori som mer äkta. Det låter flummigt men det blir inte samma känsla men den blir bättre. Ärligare, äkta och intimare. Jag kan uppleva det i vardagen, i samtal med andra människor, när jag inser hur fri jag är, när jag spontant skrattar åt något och det inte finns något som skaver, när jag umgås med mina barn och jag känner att de litar på mig till 100 procent. Ja det finns mycket i mitt liv idag som får mig att känna äkta lycka och eufori. Sedan är det som Studenten skriver, träning, sex och för mig yoga/meditation.
Absolut störst är dock känslan av frihet.
Kram
Ellan

Så härlig läsning!❤️ Grattis till din första vecka i nykterhet. Förstår att det känns tufft att inte få sova men det kommer. För mig gick det i perioder men det blev bättre och bättre. Tiden är i det här fallet din bästa vän. Det är mycket som ska återställas och tålamod ska vara bra att ha.?
Ta hand om dig! Prio ett!❤️
Kram
Ellan

Jag hade en vit månad innan sommaren, och det var inga problem. Nu har jag bestämt mig för att aldrig mera dricka. Jag skäms så extremt mycket! Har åkt till landet för att komma bort och min fru har barnen hos sin familj. Just nu försöker jag att slappna av med TV men allting rusar runt i huvudet och då självklart ångesten. Hur lång tid tog det innan du kände att suget avtog och att du faktiskt började att må bättre?

Kram Mr. Å

Hej och välkommen hit.
Jag förstår din känsla av ångest och skam. Den är brutal när vi sårar och skadar våra nära o kära. Vi kommer oftast till en punkt då det är nog men vi vet inte var vi ska börja. Jag kan bara skriva utifrån min egen erfarenhet och i mitt fall gjorde jag en behandling för mitt alkoholberoende. Det är ca 2,5 år sedan nu. Det i kombination med terapi och AA har hjälpt mig till ett nyktert liv. Man, barn och mitt jobb har jag kvar. Jag provade antabus men det var mer för att lugna mina anhöriga. Min beroendehjärna struntade fullkomligt i att det var livsfarligt att dricka på antabus. Ett steg i rätt riktning är att du skriver här och att du verkligen vill ta emot hjälp utifrån. Många kommuner har beroendeenheter där du kan få hjälp. AA finns lite överallt, går att söka upp mötestider på nätet. Finns säkert möjlighet via VC oxå. Men som jag skrev tidigare det viktigaste är att du verkligen vill ha en förändring för det går att få.
Det är tufft att befinna sig mitt i skiten, vid brytpunkten, men om du läser runt här så är vi flera som lever i nykterhet idag. Även de som vill ha en förändring och söker sin väg till frihet. För även om vi inte dricker varje dag eller litervis med ren sprit så har vi alla problem med alkohol. Jag ser det som att jag inte tål det. Jag blir sjuk och konsekvenserna av det är vidriga.
Här finns stöd och pepp. Fortsätt skriv och läs. Vi finns här även i de mörka stunderna.
Kram
Ellan

Den där listan är överlägset bra...
Stämmer nog på många av oss här
Tack för påminnelsen

Ha det bäst

//John

...av min lista jag gjorde första gången den 2 december. En påminnelse om hur hemskt det kan vara:

"Skönt att slippa!

Slippa all skit som följer i alkoholens spår:

*Ågren-ånger-ångest (varje dag)
*Smusslande och pusslande (livrädd att bli upptäckt)
*Förnedrande planerande (när är det minst med folk på Systemet?)
*Gömmande för tömmande (olika flaskor under sängen och i garderoben)
*Sölande ölande (fläckar på vita koftan mer regel än undantag)
* Hattande slattande (en klunk whiskey, en klunk rom, en klunk OP, en klunk Baileys. Bläää...)
*Flängande slängande (varenda kommunal papperskorg har haft besök)
*Slött slappande och sovande (få, eller helt försvunna, helgaktiviteter)

Men nu, kära ni, nu är det slut på detta.
Nu är känslan av att vilja må bra starkare.
Nu är jag absolut värd något bättre.
Nu vaknar jag pigg och utan minnesluckor."

Hoppas att du inte tolkade mina ord om "kan- eller får inte" som något negativt. Lägger absolut ingen värdering i det. Tyckte mest att det var intressant som motsats till mångas "får, men vill inte".

Dina beskrivningar av olika skräckscenarier är bra. Du har självklart helt rätt vad gäller dessa. Ibland är det allt eller inget att välja på. Valet borde vara lätt, men beroendet är starkt. Hur många som har skadats av detta gift, både fysiskt och psykiskt genom åren vill man helst inte tänka på.

Nu hjälps vi åt att slippa skiten! ♡

köttfärssås med spagetti. Så det fick den.

Den sade inget annat och hade den gjort det hade jag inte lyssnat, så det så ?

Imorgon upp tidigt och jobba. Snälla kropp ge mej paltkoma efter pastan så jag får sova...

Ja, mina troll är 6 och 12❤️ 12-åringen är dock extremt självgående och vi har bara roligt tillsammans, min yngste är också fantastisk att umgås med men med hans NPF problematik är det inte alltid enkelt såklart.. Grejen är väl att jag vill vara med mina barn men att göra typiska barn-grejer tråkar ut mig å det grövsta. När vi istället gör saker som tex plockar svamp, pratar om intressanta ämnen eller bara gör saker tillsammans som är kreativa och meningsfulla (för mig då...?) finns det inga jag hellre umgås med än mina egna barn... men jag är ego och ställer höga krav på intellektuell stimulering?? Ogillar också att slösa tid på något som inte ger (mig-återigen) någonting.
Nu raljerar jag mest för mig själv känner jag, så mycket jag drömmer om och vill uppnå och så är min fritid så långt därifrån. Det gör mig såklart rastlös och lättretad. Att jag dessutom känner att min man inget begriper av det hela gör ju inte saken bättre. Problemet är väl att jag då och då blir medveten om att vi inte alls vill samma saker, har inte samma mål. Men jag är absolut inte förvånad och hur mycket jag än gillar att ha rätt glädjer det mig inte ett dugg.
Det är bara tråkigt.
Nu har jag snurrat in mig i ett resonemang som jag inte orkar ta mig ur, bara skönt att skriva ner sina tankar ibland såklart.
Kämpa på Jasmine, skickar styrka och positiv energi och hoppas åtminstone lite kommer fram!❤️❤️???‍♀️

Jobbigt med FK, hoppas att du snart kan börja jobba! Bra med träning mot ångesten (själv är jag för trött idag tyvärr..).

Tack fina du, så fint. Ja, att bli sedd, en kram, en vänlig gest när livet är svårt betyder så mycket. Jag läste dina 10 nyss. Du är pågång nu, din kraft är på ingående låter det som. Stor styrkeram till dig <3 <3

Idag har jag berättat för min familj (mina syskon och dotter, som i sin tur kommer att berätta för sina partners) att jag slutat med a. De är inte heller några normisar utan har en tendens att äta för mycket, mat/socker. Det är samma beroendegen, vi har bara olika utlopp som vi kämpar med. De fattar precis och jag behöver inte hymla om att jag inte kan hantera a. De har lovat att vi ska träffas utan a och att det inte var något problem för dem.

Jag märker att när jag inte dricker är jag mer sugen på att stoppa i mig onyttigheter. Det är inte direkt sallad jag kickar på, utan gärna läsk och chips. Det hade jag hemma de första dagarna men inte mer. Tänker inte byta beroende. Dricker vatten, samarin, Loka, te och kaffe. Ibland en liten a-fri öl eller en Coca cola (växlar mellan vanlig och sockerfri). Jag har a-fritt vin hemma men har inte velat dricka det än. Till vardags dricker jag bara vatten, te eller kaffe.

Jag har satt en surdeg idag, så imorgon bakar jag matbröd. Funderar på att släpa mig till simhallen idag och göra 1000 m och sen slöa i bastun en stund. kanske lite Yin Yoga innan sängen, så jag sover gott.

Kram till er alla som kämpar!

Träning, sex, mindfullness, skrattattacker ?

i sak, jag ville bara få in att vi ibland sätter våra normer och åsikter om vad som är rätt eller fel i ett sammanhang där vi inte vet ?

Så fort och hårt har jag nog inte sprungit förut ?
Blodsmak och mjölksyra ?
Blev ett snabbt styrkepass hemma å. Så nu blir det att städa, duscha maaaaaat och förbereda mig för Elvis.

Ångesten försvann med svetten. ?

Li-Lo och ursäkta.

Nurture

Sorry.. Var osäker på detta ..
Ska inte hända igen...
Suddade bort så gott det gick.
Det var riktigt klantigt
Ber om ursäkt än en gång.

Varma hälsningar

//John

Och ja, visst ska vi LEVA istället för att slösa bort livet i alkoholdimma. Du skriver så fint, hoppas bara att du mår bättre nu och kan få en förklaring till dina lunginflammationer.. (Du är inte övertränad?).

Kram till dig idag!

Nu är ju jag iofs en sån där konstig mamma som (om hon inte druckit dagen innan) gillar Liseberg, Grönan, Vattenland och liknande... MEN, jag förstår din känsla av att det är enklare att gå till jobbet äna att vara hemma med barnen. Den känslan hade jag när barnen var mindre och behövde ständig passning. Idag är det annorlunda, det är ett lugn hemma med äldre barn (när mamman inte dricker och är trött vill säga..). Jag gissar att dina barn är yngre än mina och vill då bara säga... tålamod.... det kommer bättre tider??

... som två veckor onykter. Det ska jag spara i min tråd för det är ack så sant! Själv är jag ju dödstrött efter min sk "semester", så trött att jag sjukskrev mig idag.

Jag hoppas verkligen att du får några fina, soliga dagar med familjen i stugan- det är du så värd?. Hoppas också att du anmälde vård av barn istället för att ta av din semester när barnen var sjuka. Då kan du ju få tillbaka den någon gång i höst när det kan behövas lite ledigt...

Många kramar till dig idag!!

Hon har något han vill ha,en ung kropp och ett vackert yttre.
Hon säljer det för att få det bättre.
Det är ett argument man inte kommer ifrån.
Om de ibland lyckas,om tycke kan uppstå trots detta kan säkert vara fallet.

Men grunden är skev och bygger på att kvinnan är i underläge och mannen utnyttjar det underläget för att få det han vill ha.
Det är ingen jämställd relation som bygger på mannens och kvinnans fria val och självständighet.

Jag ser att ni vill ha kontakt med varandra. Vi ser gärna att användare respekterar att detta är ett anonymt forum och det finns många skäl till det. Vill man ha kontakt kan man mejla oss var för sig och uppge skäl och kontaktuppgifter. Vi förstår att det ibland uppstår kontakt som man vill utveckla utanför forumet.

Ser att ni var "försiktiga" men mejla oss nästa gång.

Tack Li-Lo
Alkoholhjälpen

Jag känner igen det där med katastroftankar... det man inte trodde skulle "hända mig" har ju faktiskt hänt... Din sorg måste vara oerhört svår att bära och särskilt om du känner dig ensam med den. Jag hade inte heller något stöd i min sorg då barnets pappa valde att inte "gå in i sorgen" . Under min sorgeperiod insåg jag vilka som var mina riktiga vänner och vilka personer i min närhet som jag kunde "räkna med". Jag lärde mig också att även små ord eller handlingar betyder mycket när livet är i gungning. Efter perioder på sjukhuset var det till exempel ovärderligt med vänner som inte skyggade utan bjöd hem oss på middag mitt i allt elände. Ett kort från någon med en hälsning betydde också mycket.

Det här kanske blev lite rörigt, men jag vill mest sända min medkänsla och kärlek. All styrka till dig ?