Senaste kommentarerna i forumet

Tack för ert stöd ! Jag klamrar mig fast vid det. Igår vacklade jag, men föll inte.Fick ett samtal från en kompis som också kämpar med att kontrollera alkoholintaget. Vi hade bestämt oss för att börja med två veckor men hon har brutit och druckit vin. Gissa om jag blev sugen ! Maken kom hem på dåligt humör, gissa om jag blev sugen! Idag ska jag var nykter. Resonerat med mig själv och bestämt att jag skjuter upp mitt sug någon dag till. En dag i taget. Var och kontrollerade blodtrycket igår som var bra !! Har gått ned nästan ett kilo sen jag slutade med vinet. Jag måste lära mig att hantera mina känslor när saker går mig emot och inte genast tänka att jag köper lite vin så känns allt mysigt igen. Mysigt…..Just nu känns det grått, motigt och trist men jag ska försöka vara i den känslan. Det dör jag ju inte av. Börjar så smått märka små förbättringar av mina två vinfria veckor och en folkölsfri vecka.Om jag ger upp nu blir jag så besviken på mig själv… Att det ska så lite till för att jag ska börja famla efter min snuttefilt…. Varför tycker jag synd om mig själv? Känner mig patetisk. Kram Skruttet.

Jag tror att jag helt enkelt ska stå för den jag är. Ansvara för mina egna handlingar så får vännerna stå för deras.
Jag visste ju att denna dag skulle komma (då vi alla är nära vänner som alltid festat tsm). Det är ju bara en helg.

Umgås nykter. vännerna vet ju detta och kommer inte pressa mig till något. Och gå och lägga mig när (om) det blir för sluddrigt,jobbigt. Var nykter nyår och det var så skönt. klart jag var sugen. Men att stå för allt man säger, inte vara pinsam å säga skumma saker, var en befrielse och så värt det.

Jag ska känna så igen.

Jag ska inte vakna upp i minnesluckor å få berättat för vad jag gjort. Åh ligga å sova resten av helgen.
Jag ska vakna upp pigg och nykter och ta vännens hund på långpromenad mesans hon sover ruset av sig.

Grattis !!

Det är härligt att få rapport om att ett nyktert liv fungerar!!

Kram

Hej Pippis,

Det var ingen lätt sits.
Jag har själv fasats inför en nykter nyår och en nykter konferens. Jag vet inte om jag kan råda dig men tänker att du själv måste komma fram till det som fungerar just i din situation. Att du skriver om din vånda kan ju vara ett sätt att själv komma framåt.

Tänker tillbaka på min ungdom då ”fylleslag” pågick var och varannan helg. Så här i efterhand så ser jag hur destruktivt det var men jag minns ju också hur kul det var innan slaget spårade ur (de gånger det spårade ur - vilket var rätt ofta).
Även på den tiden gick jag och la mig innan det spårade ur - helt enkelt för att jag däckade.
Att vara nykter i den situationen - jag vet inte.

Om jag ska vara ärlig så hade jag nog inte utsatt mig för en sådan fest som du beskriver i mitt nynyktra tillstånd.
Har någon annan något att bidra med?

Tack MM,

Tårarna rinner i tacksamhet för att du tar dig tid att svara när jag som mest behöver det. Jag är närvarande.

En dryg månad nykter efter 30 års vinbadande - ja, det är klart att det tar tid att återhämta sig. Alkoholen har en så mycket större inverkan och kraft på livet som jag aldrig har förstått. Jag har trott att det var normalt att vara påverkad titt som tätt. Jag har gått på myten om att det inte är farligt. Att kroppen klarar av alkohol. Jag har aldrig tänkt på alkohol som ett gift eller en drog. Vin har bara varit ett livsmedel som alla andra.

Jag inhandlar en burk vitaminer idag.

Nu känns det lite bättre och på plussidan kan jag rapportera att jag känner mig mer sammanhängande i mina tankar än på länge.

Du berättar att din pappa har ett alkoholberoende, du ser att han börjat förlora sin "gnista" och tappar kontakten med familjen mer och mer. Det låter tufft och jag förstår att det påverkar dig.
Du har också börjat reflektera över hur dina egna vanor ser ut, klokt. Modigt också att sätta ord på det här på forumet och berätta hur det är för dig, det ger oss chansen att ge dig stöd. Både kring hur det är att oroa sig för någon annan samtidigt att du själv funderar på dina vanor.

Om du läser och skriver här på forumet kommer du säkert hitta och få många kloka svar kring hur du kan tänka och hantera din situation. Om du skulle vilja träffa någon att prata med kan du såklart också få tips om vart du kan vända dig för annat typ av stöd.

Igen, välkommen hit!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

MM❤Ja det är inte bara oss själva vi ska hantera..Trots att det kan vara svårt nog ibland.Känner ändå mig tillfreds oftast..Livet är betydligt lättare och roligare att leva som nykter..Får en massa insikter när det är fin stjärnhimmel och jag tittar upp på stjärnorna..Har tänkt på att om inte jag hade blivit alkoholist hade mina barn försvarat sin fars drickande som den sjukdom det är, men kanske hur jobbigt det är att sluta dricka..Mina barn som många andra har emellanåt ett medberoende och en omtanke om sin far som inte är sund.Nu har dom sett att mamma klarat av att sluta dricka..En dag i taget..En av mi
na döttrar sa häromdagen till mig att hennes far och hans nya, kunde hantera drickandet till några glas vin..Det har inte din far kunnat hantera dom senaste 15 åren svarade jag.Det enda som gäller är att sluta helt sa jag..I helgen fick vi ju se "måttlighetsdrickandet" Jag har inte sagt detta till dottern än, men har ju nu insikt i hur exet och hans kvinna dricker..Det är viktigt för mig att veta eftersom sonen är hos exet varannan vecka än så länge..Kram❤

Jag tyckte att dagarna gick otroligt långsamt när jag slutade dricka. Och den vanligaste frågan jag fick var: Jaha du dricker inte, vad gör du istället?

Nu när hjärnan ställt om sig till att vara nykter så är jag tacksam för all denna tid jag har. Den tiden som förut gick åt att vara onykter, bakfull, handla alkohol, fundera på alkohol, ha ångest över alkohol läggs numera på att fundera på hur jag ska hinna allt jag ska göra. Jag har fått mer timmar på dygnet.

Din kropp har börjat förstå att Här blir det ingen mer alkohol. Det vi går igenom är ju också en fysisk process, rening, återhämtning. Kroppen tar massa energi till detta. Klart vi blir trötta.

Jag har haft ett mantra med mig: Ta det viktigaste först. Orkar man inte dammsuga en dag, låt det vara dammigt. Orkar man inte laga mat, köp hämtmat.
Är du trött och om det är möjligt - sov. Varför kan man inte gå och lägga sig kl 18.30? Om det funkar praktiskt med allt annat så sov. Lyssna på kroppen. Acceptera att en stor förändring är på gång.

"acceptera att den här typen av kvällar finns - att en sådan kväll kanske har en mening". Exakt. Just det. Igen - livet är så. Livet är fyllt av tristess, ledsamheter (självklart också massa glädje, närvaro) men för oss är den en helt ny känsla för vi har tryckt ner det med A. Det som händer när vi tar ett glas vin är ju att seratoninet höjs (lycka i våra hjärnor) för att sedan rasa långt under normalnivån när alkoholen går ur (ångest, deppig, ledsen osv)

Din energi kommer att komma tillbaks tredubbelt men just nu tar den energin till att ställa om sig.
Sen när man slutar dricka kan man behöva fylla på förrådet med vitaminer. Speciellt B. Det saknas
hos oss som druckit för mycket. Denna årstid även D-vitamin. Magnesium kan behövas.

Kämpa på även under de dagar och kvällar som är tunga. Det kommer något väldigt bra ut ur det.

Kram

MM

Hej Lena,

Du har kanske fått många svar! Om du inte hittar det du söker så finns vi här på Forum.

Hälsningar
Nyttan

Tack för din historia. Vad fint att du delar den med oss.
Kram
Nyttan

Tack för din historia. Vad fint att du delar den med oss.
Kram
Nyttan

Hej alla nyktra!

Så här en dryg månad in i nykterheten känner jag mig lite uttråkad. Jag börjar ha tid över - ja, tid då jag inte sjunker ner i vin-dimmorna. Samtidigt är jag både trött och passiv. Passiviteten känns farlig för min nykterhet. Många projekt har ju rullat här hemma i en rasande fart med vinflaskan uppkorkad på köksbänken...nu rullar inte ett enda projekt.

Hur har ni haft det - hur har ni kommit ur det? Vad kan jag göra? Vill någon dela sina erfarenheter på ämnet?

Hej och tack för kommentarerna. Det var precis det stöd jag behöver idag.

Vaknar och känner mig bakfull (är nykter alltså), täppt i näsan igen, trött och ögonen är lite rödsprängda. Ja, kanske det är så här det vidare livet är och det är det jag har svårt att acceptera. Igår kväll var jag så uttråkad och trött att jag ville gå och lägga mig 18:30. Det var mörkt och blåsigt ute så det kunde precis lika gärna varit natt. Man jag tvingade mig att vara uppe - såg en serie på Netflix och väntade på att klockan skulle bli läggdags. I detta läget borde jag ha tagit mig samman och ringt en vän, gått en promenad, åkt och handlat, kört och tränat. Men jag var som förlamad i passivitet.

Så tänker jag nu att jag ska vara snäll mot mig själv och acceptera att den här typen av kvällar finns - att en sådan kväll kanske har en mening. Jag vet inte. Tristess är ingen skön känsla. Hur som helst så var det inte på tal att dricka vin och tanken kom inte ens för mig som i fredags.

Jag avstod också från att jobba i helgen. Jag gör ju ofta det, jobbar lite bredvid, - dels för att vi har varit inne i en extremt intensiv period på jobb men säkert också för att jag är uppe i spinn och inte kan koppla av riktigt utan mitt vin. Jag är lite av en missbrukare på alla område. Allt eller inget är ju något som gjort mig framgångsrik i många projekt och jag har fått höra av en kollega att jag överlevererar. Vad det nu kan betyda. Hur som så tänker jag att den berömda balansen behöver lite hjälp för att kunna infinna sig. Att skriva här kan kanske hjälpa mig så jag gör ett försök att läsa lite trådar och funderar över hur jag ska komma loss med lite normala aktiviteter i livet. Jag vill jobba min 40-timmars vecka, jag vill träna 3 gånger i veckan, jag vill vara pigg på kvällarna, jag vill ha ett umgänge med mina få riktigt goda vänner. Jag vill orka med våra gamla föräldrar och syskon, våra barn och kommande barnbarn.
Hur kommer jag till balans i detta?

Skruttet,
Den meningen tar jag med mig idag!
Tack!

Och ett litet sent Grattis till 2 år som blivit 2 år och 2 månader :)
Bra kämpat fina du. Jag joggar på där bakom dig.

Kram fina fina du. Håller på att gå helt åt helvetet alltså med X:et?....Fattar han inte själv vad han håller på med?

Så glad att du är därifrån att och att dina barn har en SÅ fin bra mamma som brutit sitt a-mönster. Förbannade jävla alkohol som förstör så mycket.
Inte minst för våra barn.

Varma kramar igen

MM

Så tragiskt igen när jag hade jobbjour. Sonen ringer mig på kvällen och både pappan och hans nya, har däckat av på soffan.. Blir så arg och frustrerad..Jag ska fundera några dagar och prata med personer som kan råda mig. Sen ska jag ha ett samtal med exet för att få fram hur han tänker. Sonen vill ju vara med sin far men inte ha samma fylleslag han hade när jag också drack. Jag har pratat med min son och förklarat att jag är orolig för hans psykiska hälsa..Idag var exet och den nya kvinnan fulla igen..Ska bli skönt när jag slipper exet och hans supande..Det blir när sonen börjar på gymnasium. Då flyttar han hemifrån.. Kram

Så fint att du har kommit till den punkten då du är så trygg i din nyktra identitet att du kan hjälpa andra. På något vis är det väl det som är meningen med de kamper vi för i livet, att vår resa så småningom ska tjäna andra människor... Det är läkande för den som hjälper att få upprättelse, använda sin historia till något värdefullt, och det är livsavgörande för den som tar emot hjälpen.

Att du delar detta livsavgörande trauma med oss... Det är stort. Ikväll tänder jag ett ljus för lilla skruttet, som längtade efter en pappa. Kram

Ditt inlägg ingjuter nytt mod och hopp. Tänk att få skriva så en dag... 5 år utan ruset, och ingen längtan tillbaka... Stort grattis till bemärkelsedagen, och en önskan om fortsatt lycka och välgång!

Grattis?

Är själv även innan i det nya livet utan alkoholen. Snart en månad utan alkohol. Det längsta utan på många år. Dagar går upp och ner, men man får bara göra det man ska för att må bra. En vän och ett stort stöd till mig sa att det är inte så jäkla svårt egentligen, det är bara att göra. Du kommer få så mycket positiva effekter så du kommer till slut aldrig fatta varför du ville döva de där äkta riktiga känslorna med alkohol. Jag har dövat och lugnat så det räcker nu. Men det är ju lite läskigt då jag börjar gräva i vem jag egentligen är utan alkoholen. Men jag är för jäkla nyfiken för att inte låta bli att undersöka. Jag kan hålla mig nykter det vet jag för vilja har jag, men hur vill jag må då? Det är så jäkla många aspekter på detta. Häftigt och omvälvande.

Nu har vi klarat helgen, det är coolt. Nu tar vi en dag i taget, dagar blir till veckor som blir till månader som blir till år.

Skit i att ta det där första glaset bara så håller du dig nykter! :)

Kul att följa din resa.

Ha så trefligt i hufvudstaden!
Och stort grattis till 70 dagar! Stark jobbat

Wow, 70 dagar. Det är stort! Bra jobbat.