Senaste kommentarerna i forumet

... läst lite grann, den är ju en 'tegelsten'.... ;-). Vilken fantastisk resa du gjort på många sätt, inspirerande! Kram!

Att lämna unga människor åt sitt öde, när de knappt klarar av att laga mat typ, suger verkligen. Vet inte vem man ska lägga skulden på egentligen. Föräldrarna? Samhället? Ibland känns svikna ungdomar som "sommarkatter", vem fan ska ta hand om alla? Utvecklingen är katastrofal!

Hoppas allt är väl med dig..Ja livet förkortas för många på grund av alkoholen..Det är något jag använt i mitt konsekvenstänkande när jag blev/blir sugen på att dricka a..Kram

Träffade yngsta dotterns fd pojkvän idag.Han har varit ett stort stöd för henne under vårt alkoholmissbrukande.Han är en mycket glad kille men som har det tufft med adhd och drogproblem.När dottern var ihop med honom slutade han droga.Han har tagit återfall och dricker nu också mycket alkohol.Det kändes hårt i hjärtat när jag såg att han blev ledsen när vi åkte..Det är starkt av dottern att lämna honom, det är jag glad för.Men det känns hårt att veta att han mår så dåligt.Hela hans barndom är präglad av pappans otrohetsaffär och familjens dåliga mående pga det.Jag smsade honom och talade om att han är en fin kille som har en ljus framtid om han väljer att ta hjälpen han får..Jag tackade honom för hjälp och stöd..Dottern träffar numera en annan kille med ordnade förhållanden vilket såklart är bra..Jag har ändå en klump i halsen när jag tänker på hennes fd kille..Hoppas, hoppas att det går bra för honom❤

Av det lilla du skrivit kan man ändå anta att du gjort en stor förändring de senaste 1,5 åren, från behandlingshem och LVM till att ha ett sammanhang och värdefulla relationer.
Med ett långt gånget missbruk bakom sig kan förändring vara svårare på olika sätt. Hjärnan skadas av missbruk, vilket gör att man kan ha svårare för att härbärgera känslor och svårare att styra sig själv mot långsiktiga mål. Det kan också finnas en sårbarhet för stress.
Kanske finns även en del av de faktorer som bidragit till ditt missbruk kvar. Inre eller yttre.
Eftersom du skriver här, och eftersom du skapat dig ett sammanhang värt att leva för har du förmåga till förändring. Bakom dig har du säkert både segrar och förluster när det gäller kampen mot alkoholen. Det kan kännas hopplöst när man faller tillbaka i gamla mönster gång på gång, men vad har du för alternativ?
Förändring är en process. Så länge du rör dig, eller strävar efter att röra dig, i riktning mot det du vill ha, det liv som du önskar och sätter värde på, är du i den processen.
När du sträckt ut handen mot oss andra här är även det en del i förändringsprocessen.
Och eftersom du nu skrivit, här kommer en fråga:
Om du hade förmåga att förändra, hur skulle du vilja förändra? Vad skulle du göra som du inte gör idag?
Skriv gärna mer

Tack för ditt riktigt bra meddelande.

Dagen då jag slutade kom, ikväll blir det exakt en vecka sedan sista klunken. Känns väldigt bra. Jag är HSP och det är nog en av de stora anledningarna till att jag druckit, för att orka vardagen och all stress hemma osv. Nu försöker jag hitta nya vägar att hantera detta och att inte ta saker så personligt. Det blir nog mycket gym framöver som substitut. Du kan följa min tråd jag startat om du vill.

Avslutar med att jag är imponerad av dig och grattis till att vara nykär, det måste vara fantastiskt!

Så härligt att läsa att det går bra för dig! ? fortsätt kämpa mot nervgiftet, jag håller på dig! Styrkekramar ?
Pia

Hon har fått hjälp från någonstans vet inte riktigt var, typ en arbetsterapeut men det funkar inte. Inte att någon annan heller försöker, jag har försökt men nej. Hon är otroligt kreativ en konstnärs själ med många fina idéer. Hon skulle kunna leva på sin konst men hon kommer aldrig till skott. Otroligt synd men så är livet för henne.
Just nu umgås vi inte så mycket då hon tappar intresset för vänner också och byter, sen inte kunna ha mer än en åt gången är hennes dilemma.
hon har det tufft och man får finnas där om hon behöver mig.
⭐️⭐️?

Hej. Har druckit ungefär som du. Nu nykter 22 dar. Med hjälp av Beroendeenheten i min stad. Ring 1177 o hör med dem var du hittar närmaste. Köp även hem B-vitamin. Själv tar jag Antabus nu, funkar bra.
Lycka till! ?

Läser det du skriver Nystart...Och många med dig har varit och är där. Jag funderar, vad händer i dig på kvällen som gör att du tar det där glaset?
För mig var det ensamhet och tristess innan suget satte igång på riktigt och sen var det en kombination av tillflykt från känslor o ett sug/beroende. Jag har inte provat att bara sitta i känslan och tänka att jag är sugen och sen känt att det ebbar ut, en del gör så. Jag sa högt för mig själv att jag var sugen och sen hade jag i förväg redan en plan för vad jag skulle göra. Den planen innehöll ett mål (livet, familj, jobb) och en strategi (i mitt fall träning) som jag ansåg var viktigare och som gjorde mig sysselsatt när jag visste att jag i vanliga fall antagligen skulle dricka. Vid sex på kvällen åkte jag till gymet. Ja - en drog mot en annan - men det spelar ingen roll så länge A byts mot träning tänker jag. När jag kom hem vid nio fanns lixom inte alternativet att dricka. Dopaminet i kroppen hade slagit på o kroppen ville ha nyttigheter... Så höll jag på första månaden...Jag var tvungen att bryta vanan, få momentum och känna att JAG har kontroll.

Jag tror att det ÄR viktigt att tänka en dag i taget...jag gör på liknande sätt: "just nu dricker inte jag" - prova, vilken fras kan funka för dig?

Jag vet inte om jag hade klarat att ta mig hit där jag är idag, snart tolv veckor - snart tre månader - ett kvartal om jag inte fått hjälp. Jag tänker ibland att undrar om jag skulle ta ett glas, hur skulle det vara? Hur skulle jag känna? Men jag slår bort tankarna - för jag vågar inte. Jag litar inte på mig själv att jag skulle klara det, jag är så glad för att slippa tänka på A. Förstå all den tid som jag la på att tänka o planera för A, hur mycket ska jag köpa, när kan jag dricka, inte för mycket har möte imorgon, luktar jag, märker nån att jag är full, ser jag bakis ut, fan min hjärna funkar inte idag, jag ska aldrig mer dricka, oh vad gott det skulle vara, om jag bara köper en flaska - men det är ju inte lönt, jag tar tre så har jag i två dagar...Och så höll det ju på - om och om igen, dag efter dag, vecka efter vecka... All den tid kan jag idag lägga på att utveckla mig själv och må ännu bättre.

Förra veckan firade jag med att göra IPL-behandling i ansiktet. Jag vill få bort de ytliga blodkärl som vittnar om A, jag behöver inte dem för att komma ihåg. Det gjorde ont men gick fort och jag ska dit en gång i månaden tills jag är nöjd med resultatet och även om det kostar 2000 kr/gång och jag spontant tänkte att fan vad dyrt det blir, så är det ju inget mot de ca 4000 jag la per månad innan på A... Nu gör de i alla fall nån nytta tänker jag.

Jag tänker att ensam är inte stark, ensam är ensam och att ta hjälp är inget nederlag. Det är en vinstlott som man ger sig själv utan att chansa. Visst kan man få bakslag även med hjälp men det finns sååå många psykologiska fördelar som man inte ska underskatta. Våga välja livet och den där nystarten, att vinna andra halvlek är den del av matchen du vill vinna - eller hur?!

Bamsekramar från en nykär Fanny som sprudlar av energi. (Ja - lite ADHD hjälper såklart till & nu kan jag använda den till något bra❤️❤️❤️)

... kanske också vara ngt. Själv blir jag på e.m./aftonen ibland sååå trött att jag numer ibland tar en kort siesta/powernap, ca 20 min. Kanske också kan vara ngt för dig Lim? En del lägger/sätter sig och lyssnar på avslappningsmusik en stund.
Vi behöver unna oss saker och hitta nya vanor för att hålla oss på banan!

Vill bara skriva att jag läser det du skriver och funderar över ditt mående. Den där tröttheten som har fått mig att falla några gånger. Kan du få hjälp mot dina nedsmdhetskönslor? Ljusterapi, D-vitamin? Eller medicin?
Kanske är det värt en halvtimmes sömn att börja i lugn o ro. Tror det. Älskar tystnaden när alla sover.

Hej!

Ni ska veta hur mycket era mail betydde/betyder. Uppskattar er omtanke, stöttning och era råd - så jag vill tacka så mycket! Har andvänt mycket av det ni skrev. Jag mår så mycket bättre, och det bästa av allt så har ingen alkohol passerat min kopp ? och den känslan är obeskrivlig. Jag tror inte att det har gått mer än 2 dagar utan att jag har druckit alkohol dom senaste 5 åren. Och dom alkoholfria dagarna har inte varit frivilliga! Jag har nästan alltid trott att de enda valet man hade att bli nykter/få hjälp va AA, men efter alla trådar jag har läst här nu så vet jag att de finns så många olika alternativ/möjligheter. Vill absolut inte trampa på några tår men skulle aldrig sätta min fot på AA men de är pga privata själ inte emot AA i sig. Så detta ger mig motivation och hopp att man kan lyckas vare sig, och det har jag fått bevisat här om och om igen med vad jag har läst ?..

Vaknade nykter när jag fyllde 34 år mer kan man väll inte önska sig ?

Är det så att lugnet,balansen och vilan är det normala?
Det jag har skytt som pesten för att mitt inre har börjat vibrera så fort alla motorer stannat av.
Slocknat som ett ljus på kvällarna.
Studsat upp på morgonen för att slippa känna efter.
Varit ständigt sysselsatt i huvud eller kropp.

Och nu allt oftare i ro.
Ett behov att söka mig tillbaka till kärnan och hitta lugnet och vilan.
Ibland fortfarande turbo och överväxel.
Men allt oftare i balans.
Utan att skräcken griper tag i mig.

Så ofattbart att det ska dröja över 50 år innan man förstår det mest elementära.

Man upplever ju inte mer för att man klämmer in mycket,snarare mindre.

Allt går en liksom förbi,som en film som inte angår mig.

Nåja,det var bara några dagar sen jag hade rätt körigt i själen.
Men idag är det rofyllt och jag vilar i nuet.
Träning kanske skapar bra vanor på lång sikt.

Visst är det vanligt, Gunda. Att göra allt samtidigt, inte avsluta...för det dyker ju upp nya intryck hela tiden och det man precis var inne i försvinner så fort fokus hamnar på något annat. Och allt väcker intresse. Svårt att sortera och prioritera. Handlar om hypersensitivitet för intryck samt kort arbetsminne.
Hur du kan hjälpa henne, Gunda? Förstå att hon inte rör till det med flit. Påminna henne vänligt om hon tappar tråden. Fråga om hon vill ha hjälp att skapa struktur, både i samtal och när det gäller uppgifter och saker. Var tydlig, återkoppla, tala om vad som förväntas av henne och vad hon sjäkv kan förvänta.
När hjärnan är i kaos är det extra viktigt med kontroll. Planering och framförhållning. En oförutsägbar hjärna behöver förutsägbar omgivning. Trygghet.
Tack för att du frågar.

God morgon allihop.

Imorse gick jag upp 4.30. En halvtimme tidigare än vad jag behövde. Det var mörkt ute och är det fortfarande nästan 1,5 timme senare. Jag kände mig ledsen när jag vaknade. Liten och ledsen. Det är så mörker gör med mig. Men eftersom jag haft en sån lugn morgon så mår jag bra nu när jag väckt mina barn och vi sitter framför barnkanalen nu och äter frukost.

Jag drack nyss ett glas med ingefära, honung och citron. Riktigt starkt av mkt ingefära. Så typiskt höstigt.

Sitter och undrar vad som är mest värt för att må bra.... att sova en extra halvtimme eller att ha en extra halvtimme på mig på morgonen att långsamt göra morgon till dag.

Just nu vore det så härligt att få stanna hemma och njuta av lugnet hemma. Men jag har en lång arbetsdag framför mig.

Tröstar mig med att det starkaste jag dricker är ingefära ?? Känner mig genast gladare. Väldigt glad rentav.

Ha en fin dag allihopa. Kram!

Jag har en kompis som har adhd och är i farten som du. Men hon kan inte slutföra sina uppdrag utan börjar på tio olika saker samtidigt och blir aldrig färdig med nått. Är det vanligt att det är på det viset? Vill ju hjälpa henne men det är verkligen inte lätt.
Blir impad över din ork önskar jag hade en 20:ondel av den ? Då skulle jag också hinna det som jag borde ?
Kram

Ja tack för de orden. Jag känner mig både grym och rädd. Grym för att jag fixat det hittills, rädd för att halka dit igen. Det är det sista jag vill.
Att kunna gå på en tillställning och ha sinnet i behåll, att kunna leva i nuet i alla situationer är helt otroligt så befriande, vill aldrig mer annat än detta.
Kram fina vännen ??⭐️???

Jag kommer ihåg när jag hade varit utan alkohol i ett år.
Det var som att det kändes stort och speciellt med ett år.
När dagen väl kom hände något - ingenting.
Ingenting hände.
Allt var som vanligt och det gjorde att jag fick blandade känslor.
Vad hade jag väntat mig?
Att det skulle ramla ner en miljon, konfetti och en bukett blommor från skyn?

Jag insåg att det bara "är" och att det är så det ska vara och fortsätta att vara.

Jag tror att det är en liten fälla det här med "belöning".
Jag känner det själv.
När jag har kämpat och slitit med att tänka rätt och gå emot rädslor och våga utvecklas, kommer jag ibland på mig själv med att vilja sparka i en lyktstolpe eller vara sur mot en kassörska (?) för att jag inte tycker att jag får lön för mödan direkt och här & nu.

Det är just det.
Det är ett långsiktigt arbete många gånger.
Där belöningarna visar sig på olika sätt och ibland dröjer det innan man märker det.
Och som jag brukar säga: Det handlar inte om att sluta upp med att dricka alkohol, det handlar om att börja skapa ett liv där man mår bra på riktigt, utan alkohol.

Det går.

❤️

Så imponerad av dig!

Å AlkoDHyperD ❤ det är lätt att falla. Jag har också varit nykter nästan 7,5 månad nu. Och fastän jag känner precis som du gjort, att jag inte kommer att dricka igen, så vet man aldrig.

Vintern är verkligen återfallstiden för mig med. Men som sagt, jag känner inget sug. Nu. Hoppas så innerligt att jag slipper känna det för det är så jobbigt.

Hoppas du hittar din kraft att inte dricka igen ❤ du kan!

Å så sant att drickandet, smusslandet och bakruset tar så mkt tid att inte mkt annat blir gjort. Det som blir gjort (iaf för mig) gjordes pga skulden jag kände dagen efter så det blev så glädjelöst. Bakis på museum med barnen är inte särskilt härligt.

Vad kul att du har en sån god relation till din systerdotter med barn. Tråkigt att hennes föräldrar dricker mkt. Tyvärr tror jag att drickandet förkortar livet för många.

Många kramar!

Wow, jag har några framtider mer att rädda! Eller som jag tror Astrid Lindgren en gång skrev/sa: "Har jag lyckats förgylla en enda dyster barndom är jag nöjd"
Ja, känner igen mig en del i detta själv i min nykterhet och även styrkan i detta forum. Jag har inte följt dig jättemycket än rabbitgirl, däremot dig ADHD. Du har flera gånger med ditt engagemang och dina insikter räddat personer här från snedsteg/återfall. Hoppas du tar åt dig av detta
SÅ detta blir i alla fall för mig ytterligare en viktig drivkraft framåt, d v s att förhoppningsvis kunna "hjälpa/rädda" någon på sin resa. Med det kommer kanske en extra livlina och ett ansvar. Men samtidigt är man ju inte mer än människa och vi kanske också halkar av banan, vilket ju hänt dig ADHD just nu. MEN det viktiga är ju hur/att man reser sig och förhoppningsvis lär sig.

Så med vår egen resa hjälper vi andra. Vi ger inte upp. Vårt ansvar gäller ju såklart "bara" oss själva i första hand.
Ja, det var några lite ostrukturerade rader.
Tack för att ni finns cyberänglar!

Ska läsa den raden tills den sitter. Det är verkligen en bra anledning!

Ja, det var en mycket svär fråga och imorse hade jag verkligen inget svar. Vad är meningen att vara nykter? Varför ger jag inte upp? Jag var helt tom i huvudet, jag måste väl vara helt korkad att jag inte ger upp?
Jag höll på att drunkna i den meningslösa vardags gråheten.
På eftermiddag kom detta. Som ett message från ödet, gud eller vem vet. En elev som jag var mentor för, som gick ut 2011. Jag kontaktade henne i ett annat ärende. Hon hade det tufft under gymnasiet. Och hon skrev efter 6 år:

"Jag tyckte att du var en av dom bästa lärarna på att hantera allt du kunde inte ha gjort något bättre, du hjälpte mig så himla mycket och hade så stort tålamod med mig!! Utan dig hade jag inte klarat gymnasiet, brukar tänka det ganska ofta. Gymnasiet för mig är lite av en dimma ? Alltså jag hoppas verkligen att jag har tackat dig på något sätt för allt du gjort för mig?! Annars - TACK BÄSTA … du räddade min framtid"

Så, jag dricker inte för att jag kanske har några framtider till att rädda. That's it.
Jag vill att det blir min motivation.