Senaste kommentarerna i forumet

igår vad det kan bero på att det är så anmärkningsvärt med att vara nykter, att välja att vara nykter. Varför det uppfattas som en så stor förlust i livet att inte dricka alkohol? Tänker att det finns mycket föreställningar och fördomar om personer som väljer ett nyktert liv;; att vi är tråkiga och har tråkigt, att vi inte njuter av god mat, att vi inte kan fira, att vi överhuvudtaget har ett trist och inskränkt liv. Ja tänk så fel.... En glad och härlig söndag önskar jag alla! / mt

Tack för era tips på appar! Gick en kurs för många år sedan, men det satte sig inte som en vana då. Väldigt mycket pga alkoholen tror jag. Därför är jag sugen på ett nytt försök nu när min Mind inte är full av A.

Tack för länken, Vilja. Jag skall kolla appen närmare vid lämpligt tillfälle, men vill inte blanda in för mycket annat så länge jag går 8-veckors kursen. Visst, Puddicombes brittiska är fin ;)

Själv har jag hittat Palouse mindfulness http://palousemindfulness.com/index.html Där finns bl.a. en full 8 veckors MBSR online-kurs, med massor av material helt gratis! Inget på nätet kan helt ersätta en IRL kurs, men vad jag kan förstå så är den här "about as good as it gets". Jag har t.ex. tagit övningsmaterialen därifrån, eftersom min kurs-cd har en absolut horribel röst.

På http://www.freemindfulness.org/home finns mera gratis material och länkar.

Sitter vid gaten och känner mig smålullig efter att nyss ha druckit en stor öl tillsammans med en bit pizza. Så där behagligt avslappnad, så att vänta på planet inte blir stressigt. Har druckit sammanlagt 4 glas under denna vecka, vilket för den upp på andra plats i mitt alkoholbruk, sedan förra hösten. För mig betyder det att jag i praktiken fortfarande anser mig vara nykter. Känns bra att toleransen sjunkit så lågt att effekten av en enda öl är tydligt märkbar. Det var ett av målen med min långa paus, nu gäller det "bara" att hålla toleransen där den är.

Kanon att du hittat det som passar dig, Stingo. Man får testa sig fram till det som fungerar. Jag har också svårt för när man blandar in tro i det hela. Mindfulnessen härstammar ju kan man säga ur buddhistisk filosofi och där blandar man inte in nån Gud. Passar en hedning som jag. Lycka till med den medvetna närvaron :)!

Och tack till alla andra för igenkännande kommentarer.

Nej Ullabulla, hela grundfilosofin med 12-stegsprogrammen känns helt fel för mig. Jag är inte hjälplös och mitt öde ligger inte hos någon högre makt (bara som en början). Utan att gå längre in på Buddhistisk filosofi (som jag tyvärr inte känner särdeles bra), så kan jag säga att det jag nu hittat inom Mindfulnessen känns betydligt närmare mig.

Hallo Stingo!

Härligt att läsa om dina mindfulness-övningar. Hög igenkänning! Jag är sjukligt mycket över allt - utom just här och nu. Som en bikupa i huvudet. För min del handlar det om att våga sätta sig ner och bara vara. Att våga möta allt svårt som kommer upp, vända och vrida på det, se det, acceptera det och sedan försöka släppa taget. Funkar bra ibland, mindre bra typ senaste veckan. Du nämner John Kabatzin (eller hur han nu stavar) och han är bra. Har läst honom flera gånger och som du säger - inga konstigheter eller flummande.

Lycka till med övningarna och ha en fin helg!

Kram

Hur är det med livet Mange? / Kram

Pelle,

så himla härligt att läsa ditt inlägg i din nya tråd! Du andas trygghet. Välkommen btw! Tror att det kanske är så här det fortsatta livet skulle kunna se ut. Man förblir nykter, det är inte någon jätte big deal längre, men man får vara på sin vakt. Inte slappna av för mycket liksom.

För egen del rullade jag ner i svarta hålet igen, men kravlar mig nog upp inom sinom tid. ;-) Att jag skulle "pröva och dricka" i en sådan situation skulle leda till en praktkatastrof. Ungefär som du skriver - en långhelg och några boxar. Jag har lite svårt att uttrycka att jag ska vara nykterist resten av mitt liv. Däremot är det en oerhört stark önskan att jag ska VILJA vara nykterist hela livet. Ganska stor skillnad för mig. Jag vill att jag ska vilja, istället för att bestämma att det ska vara på ett visst sätt.

Ha det gott så länge nu! Stor KRAM

underhållande läsning! Det känns igen!

Ha en finfin helg nu.

Det är skitsvårt:). Jag jobbar som bäst med att försöka meditera. Du kan ju kolla länken jag lade ut i min tråd.
Det gäller att tämja sitt "monkey mind" som buddhisterna kallar det. Du beskrev det väldigt bra :D.

Att få utskällningen men det är nog frustrationen över situationerna som varit i ert förhållande!
Han kanske känner som dig men rädslan för vad som varit gör det mkt svårare men tänk på dig själv o det viktigaste först dvs att du ska må bra!

Starkt att du kan stå emot suget o fortsätt vara stark :)

om jakten,stressen vidare till nästa punkt.Som är vaddå?
Nästa måltid som också ska stressas över.Nästa kopp kaffe,nästa målstolpe i arbetslivet, helgen eller vad?
Och när man är där så är man redan på nästa mål.
Om och om igen i en allt hetsigare cirkel. Och ibland och till slut kommer man då i mål och kan stanna upp en stund.
Kanske med vinglaset för er som dricker och har ett mål med er berusning.
Eller som i mitt fall, medberoende med en balans, en trygghet en ro i att vara älskad och sedd.

Men tomheten,den gnager och jagar en vidare framåt. Mot nästa ickemål.
Jag kan bara för min del säga att mitt arbete med medberoendet har sakta berett plats för ny ro, mål och mening i mitt liv.
En balans i nuet som gör att jag sällan och aldrig är stressad i dagsläget.
Jag är inte superlycklig heller, men jag är nöjd och för det mesta i balans.
Utom när jag skriver här i olycka och obalans förstås.Men sen ramlar jag tillbaka till ron.
Och det är första gången på många,många år jag lyckas uppleva det.
Så trots att du inte dricker mycket längre Stingo så kanske du också skulle må bra av 12 stegs arbete som jobbar med dig själv inifrån och ut?

Bara en liten tanke från en som vet hur andras liv ska levas ;)

Dagsböter är väl inkomstbaserad om jag inte misstar mig.

Det är tufft. Jag har precis bestämt mig för att vara nykter. Är livrädd för vilka som står kvar vid min sida framöver o vilka som inte gör det. Man har ju betett sig illa många gånger. Kram på dig! En dag i taget och hoppas du snart hittar nån mening.

Jag är på arbetsresa igen, sedan söndag. I dag missade jag att köpa min vanliga kvällsmacka med mig på väg till hotellet, så jag tänkte gå ner till hotellets restaurang för en lätt bit mat eftersom det regnar, men där var det fullt. Slängde alltså regnrocken över mig och travade iväg till närmaste Italienare, ett ställe jag kollat utifrån tidigare, men inte besökt. Riktigt snyggt och trevligt ställe!

Rätt tom sal, fick kontakt med en servitris och satte mig vid ett bord. Sedan tog det flera minuter före någon bemödade sig att hämta en meny till mig. Tänkte redan stiga upp och traska iväg..., varför har jag alltid så helvetes bråttom någonstans... - vart?....

Lyckades i alla fall hålla mig sittande tills servitrisen kom med menyn. Beställde en sallad med parmaskinka och mozzarella och ett glas chianti med vatten på sidan om. Hann sluka hälften av maten före jag kom på att en av mina mindfulness övningar är att äta medvetet. Att verkligen smaka på varje munfull och känna konsistensen av det jag äter. Här satt jag ensam i en lugn restaurang med en alldeles hygglig sallad (med en verkligen god italiensk mozzarella), ett alldeles perfekt tillfälle att öva mao. Sagt och gjort... stanna upp mitt i tuggan... nästa gaffel försiktigt mot munnen, dofta, tugga,... "oj vad mozzarellan är mjuk..." "Hej, det här måste jag skriva om på alkoholhjälpen, jag kan börja historien med..." "Stopp! vart sprang tankarna nu iväg, kom tillbaka hit till nuet, du sitter på en restaurang och försöker smaka på maten du äter..." "Javisst ja, nästa tugga... parmaskinka har jag aldrig älskat, men den här är helt ok... onödigt salt... och den där speciella smaken av grisfett..." "Hur mycket kan jag egentligen skriva om vinet? Jag vill ju inte börja locka någon att dricka..." "Stopp igen, tanken! Nu springer du igen, kom tillbaka hit till restaurangen och maten"..., ..., ...

Jag satt verkligen halva tiden och "upplevde" via att formulera text för det här forumet, betraktade alltså mig själv utifrån, som en person i en berättelse! - Varför skall det vara så helsikes svårt för mig att vara närvarande i en sådan där situation? Varför ogillar jag så väldigt att äta ensam på restaurang? Nu lyckades jag i alla fall hålla mig närvarande i kortare stunder och hålla mig från att sluka maten. Tänk om jag kunde svänga de där nödvändiga ensamma restaurangbesöken från "ett nödvändigt ont" till "kvalitetstid för mig själv"! Det skulle nog kräva en helsikes massa arbete och mindfulness, men jag har massor att vinna på det. Det är allt mellan mina öron. I kväll fanns alla elementen på plats för en verkligt avslappnad och njutningsfull stund, varför var det ändå till hälften en stressfylld pina? Jo jag skall ändra på det! - med hjälp av självobservation och medkänsla kommer det att gå.

Och chiantin? Mitt första glas riktigt hyggliga rödvin på över 9 månader! Jo, den gjorde definitivt sitt till. Nej, den var inte måltidens huvudsak. Och alkoholens verkan var helt onödig, det var smaken, eller snarare doften, som var god.

har varit så har det funkat med hundar OM det inte finns nån allergiker och att hunden inte "stjäl" uppmärksamheten.

Hej,
Jag frågade innan AA-mötet om jag fick ta med mig min hund (hon kunde inte bli lämnad ensam). det var inga som helst problem.
Min hund lät, gnällde m.m. Ingen sade ngt om det. Jag bad oxå deltagare tala om ifall de tyckte det var jobbigt. Inga problem.
Jag bor i en mindre stad.

Det kostar ingenting att gå på möte, alla ska kunna ta del av AA.

Däremot får man om man vill lägga lite pengar i en hatt i slutet av mötet.

En krona eller tjugo spelar ingen roll.
Dessa pengar går till hyra av lokalen och till kaffe mm som behövs.

Är ny här inne och precis tagit tag i mitt beroende. Är förvirrad och vill höra andras verklighet. Hur mkt kostar det att gå på ett möte?

Hej
Det finns ett jättebra möte på lindhagensgatan 132 Tisdagar och torsdagar kl 19:30 och håller på en timme. Fördelen med det mötet är att dom alltid går igenom hur sjukdomen alkoholism ser ut och då har man ett så kallat första stegs möte.

Hoppas att vi kanske ses på torsdag

//Mvh Nicklas

Mycket inspirerande för en nynykter som jag att läsa! Jag gillar att läsa här bland alla som börjar orientera sig i den alkholfria tillvaron på allvar och din berättelse kändes verkligen upplyftande. Tror jag håller på med att försöka ändra min identitet :) Har övat på att i nochalant ton säga "Jag dricker inte alkohol" och det känns jättehäftigt. Och får jag frågan varför sa kan jag bara svara. "Jag gillar inte det". Bara så där... Så enkelt härligt befriande det känns att säga de orden!
Jag är en person som inte dricker alkohol. Wow!

Tack för din hälsning till mig, jag blev väldigt glad. Fick se nu att du klivit över till andra sidan, haha. Är här inne ibland och läser men dålig på att skriva själv. Inga fler provningar har jag gjort. Kände bara för min del att fallet var oerhört nära, kanske vissa av oss är mera sårbara. Känner ingen sorg över att jag inte kan, ett kallt konstaterande helt enkelt. Jag skulle inte heller vilja göra om resan vi varit med om. Kommer du ihåg alla kringelikrokar och alla hålor i början, och denna enorma trötthet. Två boxar och en långhelg för mig hade varit katastrof. Visst kan jag bli avundsjuk på måttlighetsdrickare kan ju se väldigt gott ut när vinet rullar runt i gommen. Nu rullar jag runt med mjölk. Bakelserna har jag inte svikit ännu och jag tror snart jag ska öppna ett fik för mitt kök har förvandlats till ett bageri och jag har blivit en riktig fena på det. Hur går det med din båt, heter den muränan eller. Jag samlar pengar på hög nu när jag inte lägger dom där enorma summorna på bolaget längre. Gagarin är strålande i sin nykterhet inte en droppe sedan september, hur han bär sig åt vet jag inte, det är otroligt skönt att slippa allt gaggande som var innan. Vissa dagar älskar jag bara att få leva i lugn och ro och andra är mindre bra, men det är väl poängen med själva livet.
Ha det gott pelle dig glömmer jag aldrig
Konstnären

Det betyder mycket ska ni veta, även om "dramat" kring alkoholen så sakteliga förlorat lite i akut betydelse. Veckor och månader kan fortfarande vara väldigt olika i hur mycket jag tänker på mina alkoholproblem. Just nu kanske lite mer. Men då är det bara att läsa lite här inne, och minnas. Låter grymt kanske men andras kamp kan faktiskt vara till lika stor nytta för en nykter alkis (jobbig definition på sig själv) som våra berättelser kan vara till viss nytta för de som just startat.

Medvetet försöker jag att inte se det som "tidigare" alkoholproblem. Det är inte att älta, utan bara ett sätt att leva vidare med de nya förutsättningar som finns idag. Jag är idag helt säker att jag på ett par dagar skulle kunna vara tillbaka där jag startade för över 1 1/2 år sedan. En resa som jag idag är glad över, men aldrig i h*****e skulle vilja göra om. Jag har helt enkelt inte tid till det, finns så mycket annat jag vill hinna med de resterande tid jag har kvar. Trots det kan jag varmt rekommendera den till alla som ännu inte gjort den, ganska självklart eller hur? ;-)

Några av er förklarade när jag i början var otålig, att det tar lika lång tid att ta sig upp från botten som att ta sig ner den första gången. Att ta sig ner en andra gång går ju minst sagt fortare. Två boxar och en långhelg skulle förmodligen räcka finfint. Alternativet är att gilla läget och fortsätta kravla sig upp. Sakta lite lättare och lite ljusare dag för dag. Belöningen kommer, det är säkert, men den kommer inte lika "instant" som efter ett par stadiga drinkar.

Det går ju faktiskt av sig självt - så länge vi bara skippar att dricka alkoholen!

//PP

Hej och tack! Ja jag bor i stockholm. Har sett att det finns många ställen med AA, men vet heller intr vart jag ska gå i så fall...