Senaste kommentarerna i forumet

Härligt att du håller dig ifrån vinet.
Min längtan är också stor ibland, och tyvärr unnar jag mig godis istället... mycket bättre än alkohol, men kilona kommer smygande ett efter ett.
Hoppas på att få orken att börja motionera men just nu har jag ingen motivation alls.
Jag vet tyvärr inte så mycket om mediciner som hjälper till med avhållsamheten, hoppas att din läkare har något bra tips.
Ha en bra dag!

Första två v var jättejobbiga. Sen flöt det på bra, men idag är det deppigt och oroligt. Omorganisation på jobbet, känns otryckt.
Kommer just på att idag har jag inte haft en tanke på alkohol, så det kanske inte är så illa i alla fall. Tidigare så har tankar om alkohol hela tiden snurrat i mitt huvud. Längtan iefter att få sitta ned och ta ett glas vin är annars så stark.
Att börja motionera har hjälpt mig, efter 1 mån känner jag att jag vill ut- varje dag, känner mig duktig. Har hela tiden ätit antabus, men har biverkan av dom, huvudvärk varenda em. Måste kolla med läkare om det finns något annat som kan avhålla mig från att dricka, vet du ngt.
Ha det så gott!

Jag är tacksam över att ni som inte druckit på länge skriver och berättar om hur bra ni mår. Det stärker mig väldigt att fortsätta. Jag har nu varit nykter i 18 dagar och det känns kanonbra. Men som Calle skrev, det är tungt att dra sig upp ur alkoholens kvicksand.
Jag måste vara på min vakt och tänka mig för hela tiden. Får inte låta a-djävulen dra ner mig igen. En dag i taget tänker jag hela tiden.....
kram alla där ute som kämpar :)

Men chef trodde inte riktigt på den där städerskans verison och att JAG skulle moralisera om drickande med min bakgrund. Nä det hade hon sagt till hennes chef också, Det är mina underbara elever som håller mig kvar.

det låter att alkoholfriheten känns stabil.

De situationer du beskriver att du fått tillsägelser för på jobbet låter absurda. Förstår att du söker dig bort. Hoppas att du kan hitta stöd hos någon där så att du inte känner dig helt isolerad. Annars får det väl vara utanför jobbet.

Uppskattar din närvaro på forumet, önskar dig god fortsättning på det nya året, var rädd om dig!

Julstöket är över. Julen har flutit på bra, utan alkohol. KLan ju inte dricka pga medicinering men vill inte heller. Mår bra utan A. Avslutade min behandling 8/12 som arbetrsgivaren hade erbjudit mig. Sista skoldagen kommer vara en dag jag minns. En av mina elever sprang in i en glasmonter med huvudet före. Huvudet höll, likaså glasmontern. Efter avslutningen i kyrkan fick jag en avhyvling av en av mina kollegor som hette duga. Komministern bad vår elever ta av sig sina kepsar. Jag drog ett varv i kyrkan för jag skulle ju ut och försöka få tag på föräldern vars barn hade krockat med glasmonterna. Råkade då på vägen ut säga ¨åt en av våra elev som satt bredvid min kollega att ta av sig mössan. Blev ett jävla liv på min kollega på parkeringen utanför. Jag skulle inte säga till de elever som han satt bredvid. Jag slängde igen bildörren och drog. Första dagen på skolan blev jag inkallad till min chef, jag ska tydligen ha kränkt en städerska. Suck. Hon redogorde att jag skämtat om att hon drack. Hon la fram två datum när detta hade skett, inga av dessa datum var jag på arbetet pga kurser. Hon flytade då tillfällena bakåt i tiden. Hon undrade vad jag fått det ifrån. Jag satt som i chock, fattade inget. Helt sjukt. Fick mejl också att jag inte fått annat jobb. Söker mig ifrån detta dårhus man hamnat i. Tur jag inte dricker för då hade det väl varit kört med dessa incidenter.

...av att göra denna förändring är enorm. Jag har precis loggat in och skrivit min berättelse på forumet efter flera månader utan alkohol och känner en otrolig lycka över att vi är fler därute. Vi är ansiktslösa för varandra, men vi har alla mött giftets ansikte. En obehaglig resa, men som man kan göra till en styrka. Den förändringsprocess vi själva lyckats med, hur skör den än är, tycker jag man måste vårda ömt. Det är tungt att dra sig upp ur alkoholens kvicksand. Och den kampen gör oss starka. Lycka till fortsatt!

Grattis till ditt nyktra halvår!
Inspirerande läsning som peppar mig att det här ska bannemej fungera den här gången.
Har samma funderingar som du i början... Vad ska man göra med all tid... Fylla den med bra såklart, men va onödig tid jag spenderat på bara alkohol.
En dag i taget är det som gäller.

SÅ bra Stingo! Inget så skönt som när finska läkarsällskapet säger tummen upp :)! Njut av glädjen och var stolt. Jag är så glad att få läsa om din resa här.

Kram

Grattis Stingo!! Fantastiskt! Vilken underbar känsla.
Jag ska också kolla mina värden. Men krävs nog lite mer än en veckas nykterhet för att jag ska våga det ;)
Stort grattis. Du har all rätt att vara mkt stolt.
Trevlig helg :)

Fick mina blodvärden testade och då jag tidigare fyllde kriterierna för metabolt syndrom och hade sockervärden som hängde på "förstadiegränsen" (eller litet över), så visade allt det där nu helt normala värden. Också lever- och njurvärden, som senast hängde vid övre gränsen hade nu normaliserats. Frisk som en nötkärna mao, men det visste jag ju redan :)

Förutom att BMI och midjemåttet fortfarande är rätt höga, så är det bara det dåliga kolesterolet (LDL) som ännu spökar, men det har jag genetiskt högt.

Det här skall firas! - Ja med vadå? en näve nötter och en a-fri öl?

Din berättelse inspirerar och stärker.
/Saga

Tack för er feedback!
Detta är första gången jag skriver ned något om mina erfarenheter och det kändes bra.
Jag pratar inte så mycket om detta med folk förutom mina allra närmaste, därför kändes det väldigt bra att skriva av sig lite här.
Kommer nog att prata mer om det när det har gått längre tid.
När jag väl hade bestämt mig för att sluta med alkohol beställde jag tid på vårdcentralen och grät ut min förtvivlan och skam för en läkare.
Hon var väldigt förstående och jag fick sååå mycket beröm över att jag kommit dit.
Att ha alkoholproblem är ju verkligen inget ovanligt idag, men ändå skämdes jag som bara den...
Lättnaden efteråt var obeskrivbar! Fick så mycket pepp och den kvinnliga läkaren ringde mig varje fredag i ca två månader efteråt för att kolla hur det gick.
Hon ordnade även kuratorhjälp men eftersom det var så lång väntetid fick jag ingen kallelse förrän efter 4 månader.
Kände då att jag inte behövde samtala med kurator så jag avböjde.
Fick även antabus utskrivet men jag har inte tagit dem heller.
Har dock ett rör tillgängligt om jag skulle känna att jag inte riktigt kan lita på mig själv.
Man måste hitta sin egna drivkraft till att bli nykter och ta till de hjälpmedel som passar en.
Det är så olika från person till person.
Tur att det finns massor av olika slags hjälp att få!
Jag har så mycket jag måste jobba med hos mig själv men jag försöker tänka att man kan inte göra allt på en gång!
Försöker ta en dag i taget och inte vara för hård mot mej själv.
<3

Härlig läsning, fortsätt på den vägen.....jag känner igen mig en hel del i din berättelse, bl.a. det med att börja ta återställare. Det började jag nog med i 25-årsåldern. Då tyckte man bara att det var ett skönt sätt att få bort bakfyllan - och det räckte oftast med en. Sen blev det ju som du säger så att det ibland blev ytterligare alkohol dagen efter och det ledde till ytterligare en heldag på fyllan.

för att du berättar! Jag kämpar ännu med eländet så det betyder mycket att få läsa din historia!!
Ha ett jättebra 2015!

Trötter

Välkommen hit. Läs andras trådar, så kan du rätt snabbt skaffa dig en bild av hur de upplevt det. Många har tyckt att de första veckorna är tröga, blivit trötta och håglösa, som du skrev. Själv kände jag mig jävligt flunssig och nere i nästan en månad. Sedan svängde det rätt fort till det bättre och nu mår jag som en prins. Hur medicinerna kan inverkar (campral) känner jag inte till. Försök ta dig upp ur soffan och ut på promenader (eller något annat), det kan hjälpa med att hitta den där "go"-känslan.

Hur mycket hjälp du behöver (eller inte) beror på väldigt många olika saker. Bla på orsakerna till att du druckit. Många har märkt att de behöver stöd (terapi) efter att de varit nyktra en god stund. Inte så mycket med att hållas nyktra, utan med att få ordning på sig själva och sina liv. Om du redan är inne i hjälpsvängen, så känns det dumt att sluta med det nu, speciellt om du beskriver din tillvaro som otillfredsställande.

Du är inte trygg efter två veckor, fast det kanske känns så. Många får återfall betydligt senare än så.

Ni är alla väldigt välkomna här, närhelst ni vill. Inte mycket som händer i mitt liv just nu, förutom att jag försträckte ett muskelfäste i axeln i går kväll, så nu försöker jag balansera en värmepåse över axeln, medan jag skriver. Inte helt lätt :).

En viss skillnad märker jag efter nyåret. Från vad jag skrivit tidigare, har ni säkert förstått att mitt nykterhetslöfte var väldigt viktigt för mig. Nu har jag fortfarande inte druckit utan något löfte och det har känts bra.

Scrollade långt ner för att se hur det är med herr stingo men jag glömde att du ju flyttat! Så här kommer jag med flyttgröt och hoppas få tillfälle att hälsa på fler gånger under din resa. <3

Skickar en kram till dig m-m och önskar dig ett riktigt fantastiskt 2015. <3

Hallo Stingo och välkommen till "andra sidan"! :-)

Jag hoppas att det kommer gå bra för dig. Det är ju ändå så att vissa klarar av det där sociala drickandet. Jag gör det nog inte just nu. Höll på att falla igår, vilket jag inte var beredd på. Däremot fick jag ett ordentligt smakprov på bakfylleångest imorse i alla fall, innan kroppen fattade att "det var lugnt". Den känslan vill jag inte ha tillbaka och därmed vågar jag inte gå i de banor som du tänker nu. Men som du säger - du är du och jag är jag. Jag önskar i alla fall att det ska gå bra för din del.

Kram

Hej M!

Så trevligt att läsa några rader från dig! Hösten har varit lugnare och det visar sig ju även på antalet inlägg från oss som var aktiva under förra året.
Själv tänker jag ofta tillbaka, och känner fortfarande stor tacksamhet från stödet jag fick. Hoppas att du får ett fint år, och det gäller naturligtvis alla andra
kämpar från nu och då!

//PP

Tack för era inlägg - ja, kanske det Fia, en polerad glassig yta med något gott därinne... Kanske kan stämma?
Nyårsafton idag. Kvällen blev inte riktigt som tänkt, vårt sällskap fick en magsjukesläng och vi vill inte riskera smitta, så en ensamkväll med maken blev det. Inte fy skam det heller, känns helt ok faktiskt. Avslappnat och mysigt, förutom för hunden, som har öronen bakåtstrukna, svansen mellan benen och inte viker en cm från mig så länge smällarna håller igång. Var ute och gick innan och han kunde knappt kissa eftersom det smällde så mycket. Jag önskar för hans och alla andra rädda djurs skull att det blir ett stopp på detta.

Annars går livet framåt, ett steg bakåt då och då, men mestadels framåt. Har förhoppningar inför framtiden, hoppas att balansen och ron som jag börjar känna av nu kommer att stanna kvar. Har fortfarande problem som inte är utredda, och som stressar mig (mycket) men som ändå känns som att jag kommer att lära mig att hantera.
När det gäller alkoholen är den fortfarande ute ur livet. Känns inte som någon uppoffring att vara nykter, men tankarna kommer då och då, att jag skulle vilja klara att ta ett eller två glas vin med mannen vid vissa tillfällen. Jag tror dock inte att det skulle fungera som läget är nu, och jag har inga planer på att testa. Dricker någon folköl någon gång, typ 2,8%, väcker inget alkoholsug alls. Tänker ofta på hur det skulle varit om jag inte tagit mitt beslut för ett år och nästan tre månader sedan. Vilket skick hade jag varit i nu om jag fortsatt som jag gjorde då? Hade det gått över den där gränsen när det fått sociala konsekvenser, andra reagerat och påtalat situationen för mig? Hur det än är så känns det skönt att det inte behövde bli så. Nu kunde jag jobba med det på mitt eget sätt, med stöd från er här på forumet och min man. Och psykologen jag gick hos i vintras/våras. Allt stöd, men framför allt härifrån forumet har varit helt ovärderligt! Jag är glad och tacksam över att ha kommit såhär långt, jag lever ett annat liv nu mot hur det var tidigare, känns som att så mycket tid är bortslösad. Umgänget med andra som jag var så orolig för innan har blivit betydligt enklare utan fokusen på alkoholen - kommer det att finnas tillräckligt, när kan jag fylla på, märks det att jag druckit innan, samtal om hur ofta man dricker - ska jag mörka eller inte, tror att andra inte berättar sanningen om de säger att de knappt dricker något, tar alla bekännelser från andra om att man tar ett glas vin mitt i veckan som att det är helt ok för mig att dricka "ett glas" en vardagskväll. Livet har fått ett annat fokus helt enkelt.

Jag önskar alla er här på forumet, (och dem som kommer hit imorgon eller strax efter med nya förhoppningar inför det nya året) ett bra och så nyktert 2015 som ni vill ha det! Fortsätt kämpa, det är värt det, och det blir lättare för varje dag och vecka!

Gott Nytt År!
/m

Hej m-m. Jag tänker alltid på godiset. M&M. Kanske är du sådan? Färgad på ytan men god i mitten? Vill iaf bara önska Gott Nytt och gratulera över ringen. Den förtjänade du.

Fia

Gott nytt år. Var du än befinner dig just nu.

Fia

Ville bara säga Gott nytt år Konstnären, hoppas du är på en bra plats.

Kram