Senaste kommentarerna i forumet

Tack stingo
Jag hoppas att vi kommer att kunna gå och prata med någon utomstående!! Just nu känns allt bara hopplöst.

Tufft att höra anhörig perspektivet det är klart att jag förstår att det är tufft för honom också. Det jag bara blir så ledsen av är att jag helt plötsligt blivit en andraklass människa. Min man och hans familj skäms för mig och tycker det är så skamligt och "vad ska folk säga ". Som tur är har jag mina systrar som och min far (min mamma klarar ej heller av detta ) som ställer upp och tror på mig och har samma respekt för mig som dom alltid haft.

... av din man, att dra ned ditt eget val och försöka ersätta det med ett yttre krav. Du gjorde helt rätt, som tog tillbaka initiativet. Bara så kan du (och ni) lyckas.

Välkommen och lycka till. Du vet det säkert redan, men att inte dricka är bara början. Tror du att parterapi kunde vara något för er? det låter för mig som om också din man kanske har en del egna saker som tål att tittas på?

Är att de dömmer och pikar. Det kan jag iofs förstå för så skulle nog jag också reagera men det kan få motsatt effekt. Din man är sviken och det kommer att ge med sig men jag tycker nog att han ska känna lite stolthet att du gick ditt för det kan inte vara lätt. Vet själv första gången men det var så bra att jag gick dit igen och igen. Förklara för honom att du kommer göra allt som står i din makt men att de enda kraven som kan ställas är från dig själv och det är din vilja. Styrkejramar

... gav sin syn på saken också. Det här med rätt och fel... Skulle man gå in i en människas tankar och känslor så skulle man förstå varför den personen säger eller agerar som den gör. Så rätt för henne är fel för någon annan och vice versa. Det som hände, Carina, var väl att du kände dig påhoppad och "slog tillbaka" litegrann. Men han kanske är väldigt rädd just nu, din man. Han kanske i hemlighet hoppas på mycket och är livrädd för att bli sviken av alkoholen igen. Så ta inte hans reaktion personligt (lättare sagt än gjort, jag vet) och försök fokusera på din resa så gott det går utan att låta dig distraheras av att mannen kanske inte riktigt har hittat sin balans än. Jag tror det kommer.

Kram!

/Lena

så förstår jag hans reaktion helt och fullt.Det är så vi ofta reagerar när sanningen blir oss övermäktig och vi känner oss just lurade och bedragna.Om du tänker att han skulle ha en uppblåsbar Barbara eller en väldigt god väninna som han bara måste få besöka ibland för att känna sig nöjd.Det är ibland känslan vi medberoende har inför detta.Något annat dvs spriten är viktigare än jag och därför måste jag få sätta ned foten och ställa krav.Annars klarar jag inte av detta livet med partnern längre.Sen kanske man kommer lite vidare i sitt tänk och tar in hela sjukdomsbilden och förstår att det inte handlar om ett medvetet val utan ett tvång att dricka och att det gör hela situationen så svår för både den som dricker och den anhöriga.Så försök se hans sida av saken precis som han nu måste se vad du gjort hittills och vad du faktiskt idag lovar att göra,dvs sluta.

Tack för att ni välkommnar mig det känns skönt. Jag förstår att han måste känna sig lurad och sviken. Jag vet inte om han verkligen vill ha skillsmässa jag vet att han älskade mig innan detta kom fram iallafall. Vi har bara haft 2 stora bråk på dessa år även då överreagerade han tyckte jag. När jag kom hem från aa i går kväll kände jag mig så upplyft och vi satte oss alla i soffan så att jag skulle förklara för barnen (detta hade vi bestämt innan ) jag förklara sakligt och hoppfullt om min sjukdom och om vad som kommer att hända och att jag har valt att jag vill bli frisk. Barnen var nöjda men då säger min man upprört - Ja men detta är inget val det är ett KRAV jag vill aldrig se en flaska i detta huset igen. Jag som innan hade känt mig hoppfull o tyckt att samtalet med barnen gick bra blev bara så ledsen och nedtryckt igen. Men jag vägrar att ta emot skit så jag blev arg tillbaka och sa att det finns inget krav det är bara jag som kan välja att bli frisk och att han kan sluta att vara så arrogant.Rätt eller fel ?

Kram till er

Hej och välkommen hit!

Förstår din totala ångest... För det första så är det bra att din man reagerar. Det kan hjälpa dig i det långa loppet. Reaktion är mycket bättre för dig än medberoende, om du förstår hur jag menar. Men jag måste säga att jag tycker att han överreagerar. Du måste ju få en chans att komma på fötter igen. Han verkar väldigt 'kränkt' och känna sig förd bakom ljuset. Det kan ta hårt på förtroendet. Men att från det vilja ta ut skilsmässa känns som en överreaktion. Eller så har det knakat tidigare och han nu ser en, utifrån sett, legitim anledning till skilsmässa.

Hur eller hur, så önskar jag dig lycka till. Fortsätt gärna och skriv här. Läs. Det hjälper.

Kram till dig

Det går åt rätt håll kära du. Så bra. Så skönt. Vill att du ska ha det fint. <3

Tror att pirrningarna/stickningarna i händer och fötter går över. Kom just på att jag har en kompis som också började med antidepp. Han fick typ 'rest-less-legs'. Myror i hela benen. Ganska kraftiga stickningar, som var riktigt jobbiga för honom. Men det gick över. Kan ju vara bra och veta i alla fall.

När det gäller äppelkakan, så får du väl utöka repertoaren, hörru! Vad sägs om en vacker tarte tartin? Ljuvligt goda och inte så svåra som de kanske ser ut att vara. :-) Tycker att du ska unna dig allt gott, nu i det här uppbyggande skedet. Du behöver vara snäll mot dig själv och vad är snällare än lite god äppelkaka - gärna med hemgjord vaniljsås på äkta vaniljstång?

Bamsekram till dig

Ja, det var en trist upplevelse som inte ska upprepas. Nu äntligen har jag nog mod att tacka nej när det känns obekvämt. Skönt att inse, men samtidigt lite sorgset. Försöker rannsaka mig själv och kommit fram till att jag var likadan när jag drack. Tråkmånsar som inte drack gillade jag inte. Tycker inte om den sidan jag hade då, men försöker nu att gottgöra dom som har stått fast vid att inte dricka.Framför allt min syster, min lillasyster som jag försakade när jag själv drack. Vi har nu kommit varandra närmare än någonsin. När hon blev nykter 1998 fick jag köra henne ett antal ggr till psykakuten, och då förstod jag inte vad alkoholen kan göra med själen. Nu förstår jag innan allt blev försent. Mannen går sakta mot två månader, och jag vill nu att han söker hjälp när han mår så bra nu. Men han vill inte det och han klarar det själv. Det oroar mig, det är ju aldrig fel att prata med någon. Men just nu fokus på mig själv och sakta, sakta börjar hitta mig själv tror. Nu kan jag upplev små stunder av lycka. Arbetar nästan heltid med att styra mina tankar till här och nu. Daglig meditation är nu inlagt på schemat och efteråt känns det bättre.
Fin måndag till dig
Kram Konstnären

Du beskriver så väl precis vad som pågår och har pågått länge i mig och som jag förtvivlat värjt mig från att se och ta tag i.Jag ska försöka bli lite modigare..

och ibland inne... det är oroligt i världen och tidvis, ibland, har vi det oroligt mellan oss - inom oss och emellan oss. Livet blir inte en stilla bild för att någon i ens närhet blir nykter. Men - livet blir hanterligt och hemmalivet, vardagen, blir långt mera förutsägbar. Mina medberoendemönster sitter djupt, djupt... och stör mig, pockar på min uppmärksamhet.Det är bra! Plågsamt och bra. Idag kan jag se dem, jag känner igen en allt större del av mönstret och söker vägar, strategier att förhålla mig på nya sätt. Från mina inre djup söker sig känslor av oro, rädslor, ren skräck upp mot ytan...mot mitt medvetna jag. Det lilla barnet kommer allt närmare och pockar på uppmärksamhet... jag ser och förstår henne på ett nytt sätt nu.... hur hon hade det då för länge sen. I femårsåldern är hon... jag kan se henne på avstånd. Hon är långt borta i tiden men helt nära under huden här och nu. När oron - över-idag-nästan-vad-som-helst - smyger sig in i mina hjärnvindlingar och försåtligt sprider sig i hela min kropp kan jag förstå att mycket av den hör ihop med skuggor från min barndom... från där-och-då. Skuggor av det jag inte förstod - att hemmet blev en hotfull och otrygg plats... den berusade pappans skugga föll över min spjälsäng, över trasmattorna på golvet... förmörkade dagen och natten och livet.

Idag övar jag mig att tänka att tankar är bara tankar... jag övar mig på att öva på (ja, just så) att vara här och nu. Att inte låta mig fastna i oron... och Gud ska veta att det är inte lätt. Samtidigt öppnar jag dörren för mitt lilla barn... barnet som var jag... barnet som är jag där långt inuti kroppen. Jag har på riktigt förstått att hon fanns och att hon är sann. Skuggorna har fått ord som visar en gestalt som inte är min fantasi, den var verklig.

"Innan allt försvinner", sjunger Bo Kaspers i en radio nära mig, här och nu... Ja, jag ska möta detta innan allt försvinner. Jag ska återerövra de delar av mitt liv som skuggan i min barndom stal ifrån mig. / mt

bästa konstnären:) Vilken trist upplevelse med väninnan... det är nästan ofattbart att, med nyktert sinne, se vad alkoholen gör med oss. Förvisso har jag upplevt detsamma på bjudningar med sällskap där bubblet och vinet varit huvudpunkten... alla pratar och nojsar, ingen lyssnar "på riktigt" - och det kanske inte är meningen heller. När vi valde att bli alkoholfria insåg vi småningom, med viss smärta, att för en del av vår bekantskapskrets var alkoholen viktigare än vi, att vi träffades. Det var den slutsatsen vi formulerade för oss när vi inte längre blev bjudna till de fester som var en slags tradition. Det är flera år sen nu och det har visat sig att det finns människor att umgås med utan promille.
Tänk så fint att vara huvudpersonen i sitt eget liv. Ett bra val, det bästa. Kram till dig! / mt

Det är bra att din man reagerar men jag tycket det är lite väl drastiskt. Visst det är bra att du får hjälp. Ni norde försöka att sätta er ned och prata som vuxna människor. Han känner sig bedragen, lurad och bortgjord. Det ska han få göra också. Sätt er ned. Du är inte en sämre människa bara för att du har ett missbruk.

Jag kämpar på

Tack för att du delade med dig i din nya tråd. Delar av din historia har jag ju läst, om än lite fragmentariskt. Du har gjort ett hästjobb och jag är glad att det går bra för dig. Hoppas nu att det ordnar sig med allt det praktiska för dig också.

Kram till dig

Hej min söta vän,

Så himla tråkigt med middagen i fredags. Tyvärr visste du väl vad som väntade... Man får väl se det som en påminnelse om hur det kan vara om man väljer att börja hinka vin igen... Hemska tanke... Undvik henne eller bjud på te med varma scones. Gärna ganska tidigt en söndags morgon. ;-)

Hoppas att din söndag varit ok och att du får börja må bättre så smått. Vill att du ska få känna dig stark, frisk, glad och pigg. Och lugn. <3

Min helg gick fint. Jag har nog aldrig känt mig så trygg i mitt nyktra beslut, i sällskap med andra, som den här helgen. Det kunde inte kännas mer rätt och jag kom på mig med att sitta och vara tacksam flera gånger under middagarna. Inte kan jag någonsin kasta bort det här!

Jag förstår vad du menar med det där med vänner. Jag oroade mig riktigt ordentligt för det för någon månad sedan. Tänker just nu, i alla fall, att det nog löser sig med tiden. Det finns säkert en uppsjö av människor som valt bort oss tidigare pga vårt drickande, eller hur? Nu kanske sådana faktiskt återvänder. Man vet aldrig.

Bamsekram till dig <3

Jäkla slit att packa ingör flytten.

Och samtidigt har du plötsligt blivit mycket tydligare i konturerna för mig. Kram!

/Lena

För din historia.Hoppas du fortsätter spikrakt framåt :)

Du hade tackat ja till inbjudan, och sagt att du gärna dricker alkoholfritt till maten, och ändå klarar hon inte att fixa fram det till den goda maten? Oempatiskt och faktiskt lite ofattbart!
Helt säker du hittar din like IRL med. Här har du massor, men dom finns säkert även hos dig där du bor.

Hoppas söndagen blir ok

/PP

den dagen i veckan och jag kommer inte riktigt överens. Var på middag i fredags kväll och roligare har jag haft. När jag kom såg jag att det intagits en hel de vin av min väninna. Hon hade inte kostat på sig en flaska alkofritt vin till mig, vad trodde jag egentligen. Det blev ganska livliga diskussioner från hennes sida angående alkohol, att hon minsann har blivit så duktig på att dra ner på sin egen konsumtion. Det är ju bra sa jag med mitt kranvatten i glaset. Hon påpekade oxså att vi inte är lika nära nu som innan. Fick förklara att livet blivit annorlunda för mig som nykter. Samtidigt tänkte jag, var jag så här tjatig. Insåg att hon försöker skydda sig själv. Men, kom det sedan hur länge har du varit nykter nu, drygt 13 månader svarade ju jag. Orden liksom svävade i luften mellan oss och avståndet var stort. Jag satte upp någon slags mur, hit men inte längre kommer du med mig.
Maten var för övrigt god, men, men. Jag vet inte jag, det får nog dröja till nästa träff. Eller som pp skrev afternontea, med lite spröda kex. Skulle aldrig funka ihop med henne.
Framåt 21-tiden började hon ringa runt till andra människor medan jag satt där. Gjorde nog så själv, ingen hänsyn till andra. Mitt i ett samtal fick hon en puss på pannan och jag avlägsnade mig lite diskret. Hem ljuva hem. Var finns min like i nykterheten, svårt hitta nya vänner i min ålder. Var jag sugen på hennes vin, nej kan jag svara helt ärligt. När hon var på toa luktade jag i hennes glas. En sur arom kom emot mig. Underbart att vakna igår utan ångest.
Tacksam för allt jag har utan A som huvudpersonen, numera är han bara en statist.
Skön söndag till alla, ska försöka stå ut med sabbaten som mormor sa.
Konstnären

Ja, visst kan man puttra av ilska, men så är det. Tänkte ringa återbud men jag ska gå en stund i alla fall. Hon förklarade ju i stort sett att hon inte villl lägga pengar på alkoholfritt, Går bra med vatten, men jag känner mig jävligt obekväm med hela grejen. Jag kan ju gå hem när hon börjar fyllna till för det kommer hon att göra det vet jag. Jag är inte lika trött men jag har stickningar i benen och armarna. Är det tabletterna eller ångesten, lite obehagligt. Men som du vet är jag envis. Det kommer att gå så bra med helgen för dig, du är en vinnare det vet du ju. Du är den stora vinnaren som inte behöver döva dig A. Lite prövning för både dig och mig, men vi går hela och starkare ur det. Fortfarande alkofritt hemma inte ens en liten folköl. Köpte nytt te igår, det var en salig blandning.
Friends for ever .
Kramisar till dig
Konstnären

…ett avtryck.
Du är en klippa!
Önskade i det längsta kunna behålla mitt äktenskap…nu är det totalt kört, tyvärr.
Tack för allt stöd….

Jag puttrar av ilska å dina vägar vännen! Jävla tant - den där kärringen! Morr...!

Men, du kommer klara det fint. Du får tänka på att det är hon som verkligen har problem med drickandet. Det har inte du i alla fall :-)

Hur mår du annars? Känner du av någon mer trötthet? Sover du? Man kan få yrsel och lite stickningar i händer, armar m.m. Känner du av något eller går det bra?

Bamsebamsebamsekram till dig min kära vän <3