Senaste kommentarerna i forumet

Mulletant... ... din man har kommit en liten liten liten bit i sin insikt.
Först när han är beredd att ta emot hjälp kommer hans resa att ta fart med full kraft.
Kram / Mie....

Jag läser tillbaka i min "tråd" där delar finns endast i min kopierade textfil. Jag raderade mycket efter att en person jag litade på avslöjade min identitet till en för mig okänd person. Alla "svar" finns kvar i tråden och ger en bra bild. När jag läser mina egna inlägg så kan jag bekräfta att jag minns rätt när jag känner igen den process Kastellen och konstnären beskriver. Vårvintern och våren-försommaren 2011 var som att leva på en gungbräda, en tung tid. Jag är glad att jag hade forumet som ventil, bollplank och läroplats. Jag är glad att jag orkade igenom den tiden - och att min riktning från och med 15 mars var kristallklar. Livet idag är värt allt! / mt

mellan mannen och en familjebekant som vi druckit många glas och sjungit många sånger med. Djupt och angeläget om alkoholen och om livet. Blir alltmer stärkt i att det finns många som har en inneboende beredskap att tala om förhållningssättet till alkohol. Den senaste tiden har inrymt många möten med människor som vill förändra sitt drickande eller bli fria från medberoende. Plötsligt händer det... ganska exakt 3½ år efter den natten jag lämnade vårt hem.

Jag är tacksam, säger Mg ofta, att jag fick leva så länge att jag får uppleva detta. Det är jag också. Tacksam. Och lycklig, ja lycklig. / mt

om Alanon http://www.falkopingstidning.se/artikel/74149/ett-liv-vid-sidan-av-alko…

med ett avtryck från dig! Tack för tipset om textfil. Och härligt att du är fortsatt nykter. Många kramar till dig! / mt

Googlade efter något och hamnade på Alkoholhjälpen. Fick för mig att titta in, ser mitt nick här i ditt senaste inlägg och måste såklart lämna en hälsning till dig och ni andra som känner mig :-)

Jag har i alla fall inte snubblat, i februari fick jag min ettårsmedalj på AA - jag saknar inte alkoholen det allra minsta! Ibland tänker jag att "vad var problemet egentligen?", men jag känner ändå inte att jag har ett behov av att lyfta glaset. Däremot har jag börjat röka igen, så helt fri från beroendets bojor är jag inte, och jag ser att beteendet där liknar "dryckes-beteendet" ganska mycket, i synnerhet som jag smygröker för de allra närmaste. Men jag ska gå en rökslutskurs snart, så friheten kommer att bli total!

Tips till dig MT, som har lagt ned så mycket tid och energi på att skriva här: man vet ju aldrig vad som händer med platser som denna på nätet. Jag har från Alkohohjälpen fått hjälp med att få ned min tråd i en textfil som jag sparat på min egen dator. Det är ju en värdefull dagbok tänker jag!

Många kramar till dig o gubben & även till er andra som vill ha såklart, allt gott!

Det värmer! Ibland känner jag mig bara tjatig och ibland funderar jag på allvar om det är mitt medberoendebeteende som får mig att "lägga mig i" och vilja "hjälpa till". Samtidigt vet jag att ett långt perspektiv ger hopp - för mig var det Adde och Berra, som var "gamla" redan då, som var mitt största hopp. De utgjorde bevis på att det var möjligt att välja ett nyktert liv.

Parentes: Just nu noterar jag att det medvetna valet att inte skriva "möjligt att BLI nykter", så har jag antagligen skrivit nån gång tidigare. Nej, det handlar om att VÄLJA ett nyktert liv - och det är den som dricker som måste välja. Likaså måste den medberoende välja att ta makten över sitt liv. De där små men avgörande insikterna, som skillnaden i att bli eller välja, har vuxit fram inom mig genom allt skrivande här. Det har tagit tid och jag har behövt den tiden.

Ja - för mig var de långvariga ett mycket viktigt hopp i början, hoppet om att det är möjligt att förändra sitt liv.

Forumet var under lång tid min livlina, den plats där jag helt fritt tog mig plats att vrida och vända mina tankar, den plats där jag hade vänner som gav rak respons och vänner som jag visste att de visste. Jag kan se hur mitt eget tankemönster förändrats och jag har fått följa till exempel flygcert och Framtidsdrömmar genom deras kamp - och hur kärnan förflyttats från "hur ska jag vara/vad ska jag göra" för att hjälpa min man att bli nykter - till frågor som handlar om mig-och-jag och mitt-eget-liv. (Hoppas ni ursäktar f och F att jag gör min tolkning av era processer).

Men framförallt har jag skrivit och skriver för mig, för att reda ut och förstå vad som händer i mig. Skrivandet är en bra reflektionsform för mig. I början, när jag oftare behövde och fick stöd och råd läste jag svaren om och om igen och funderade vad jag ville ta till mig, vad som kändes rätt för mig. Den öppna tiden som ger möjligheten att läsa om och om igen och i skrivandet att pröva/väga/smaka på orden har varit perfekt för mig. Just i det här sammanhanget och just för mig bättre än terapisamtal där allt sker här-och-nu och möjligheten till tanke-tid inte finns på samma sätt.

Genom åren har jag fått möta många där forumskrivandet varit till hjälp för att hitta kraft och mod att förändra sitt liv. Ofta(st) kanske som ett komplement till terapisamtal och/eller AA/Alanon. Och jag har vinkat av många som lämnat forumet och lämnar en hoppfull känsla - till dem hör Lelas och pianomannen, Mie, Kvinna-Mamma46/Pia, Victoria, vana, Stigsdotter, Dompa, barbalala, curry, ledsen och många, många fler. En del av dem som "försvann" lämnar känslan av att man snavade-och-föll nånstans på vägen - och då hoppas jag att de hittar tillbaka.

Jaha, detta blev en typisk mulletant-tidig-morgon-reflektion. Inspirerad av dig Kastellen men mest och bäst för mig:) Till dig och andra kämpar önskar jag styrka och uthållighet! Inspirerad av dig sökte jag fram min första tråd där mina första stapplande steg mot mitt nya liv finns dokumenterade och bevarade Vårt nya liv kan jag säga idag.

Klistrar in min första tråd till den som ev är intresserad https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/5025

Allt gott till er alla / mt

Reflekterar över listan med allas olika trådar och ser att din har 1115 inlägg och har funnits i över två år! Trots det är din tråd högt upp i listan bland de andra med få men nyligen skrivna inlägg!
Jag reflekterar över hur viktig du är för så många på detta forum, mig själv inkluderad. Jag beundrar din kraft och ditt engagemang som gör att du fortsätter att skriva här trots att ni har det så bra idag!
Jag ser att du tålmodigt många gånger skriver liknande saker om och om igen till alla oss nya som efterhand kommer till. Och jag vet hur mycket det betyder för mottagaren att just du med din klokhet och erfarenhet skriver ett svar!
Så tack mt för att du orkar fortsätta att vara aktiv på forumet! Du gör skillnad och är till stor hjälp!
Stor varm kram och en trevlig helg önskar jag dig!

Vet absolut att det är fel att slå någon. Går redan hos en kurator och har mer eller mindre haft samtalsstöd hela mitt liv. Jag är inte alkoholberoende men däremot är jag missbrukare. Det är svårt att hitta vänner som vill umgås för alla dricker och jag är inte stark nog att umgås i sällskap där andra dricker just nu. Sjukt tråkigt men får börja acceptera mitt nya liv. Har inte haft någon att umgås med sedan jag slutade dricka, har dragit mig tillbaka mer och mer. Kanske för att jag skäms över att jag insett mitt problem eller också för att jag bara har tröttnat på att höra om fester och alkohol hela tiden.

Boosta dig själv med trevliga saker. Förstår dig. Är tillsammans med en man som jag tycker borde lyssnat på själv tidigare och inte slösat bort år. Nu står jag i vägskälet om att ev lämna för han kommer inte sluta. För din del hoppas jag han håller sin nykterhet och att du kan tala om hur du känner dig och att han då om han är bra kan visa stöd och ånger för vad han utsatt dig för under åren och hoppas det slutar med ett lyckligt liv ni får.

Jag tackar dig för svaret. Heter nu här Tjej1, glömde lösen fick byta. Ja jag vet inte hur jag ska säga hur jag ska orka. Är utmattad och andra svåra saker som hänt så att orka med blir en stor tveksamhet i samtidigt tar relationen energi. Men efter många år tillsammans känns det tufft, men sedan kan jag känna ånger att jag slösat bort flera år på detta bli besviken på sig själv att jag borde gått på min första känsla.

Hej! Tråkigt det som har hänt. Men bra att du är medveten om att det inte är ok att slå sin flickvän. Det är ju dessutom straffbart att slå någon. Jag tycker att du ska söka samtalsstöd om du känner det svårt. Men annars är det ju ditt sätt att tänka du behöver ändra att det är lite grått är ok att känna . Men om man kanske har det som förinställt med den tanken att så kommer det bli så är det nog svårt att ändra. Våga ha roligt och slappna av. Själv dricker jag inget men har haft roligt ute ihop med andra som dricker. Lycka till med ditt nya liv. Tänk på så fort du frestas att du absolut inte kan hantera alkohol och att du blir våldsam och att det är ditt ansvar att skydda dig och andra för att utsättas av dig. Du har tur som inte blev av med flickvännen. mvh

acceptera att du är alkoholberoende.

Då blir det lättare att staka ut framtiden.

Ha inte sånt tålamod. Häll ut det i samma takt som han häller i sig. Det är inte samma sak att gilla någon som att acceptera vederbörandes beteende. Gör det tydligare för dig själv att du fått nog. Det är inte så mycket åthävor som behövs för det. Kanske tror du att du måste ställa till ett himla rabalder. Det kan du givetvis göra och det kräver kroppslig ansträngning. Ditt blodtryck går i taket när du meddelar att ni båda nått botten. Gör precis som du vill och begrip att du måste vara lyhörd mot dig själv. Ändra lite på ditt kroppsspråk. Se styggare ut i spegeln. Eller snällare. Inse att du inte har lust att vara fängslad längre. Det har du ju gjort redan. Men säg så här. Inse att det inte kostar så mycket att befria sig. Mycket mindre än man trodde, faktiskt. Lycka till, tjej. Du har fattat allt redan men du tror att det kommer att bli dyrköpt att säga att du tröttnat. Eller är jag fel ute?

Tack för tipset! Har försökt att tänka igenom detta, men det är svårt att leva sitt eget liv när man lever med en partner och det påverkar ens liv. Svårt och smärtar samtidigt att kanske behöva bryta. Men när man är i dåligt skick av andra orsaker och har fullt upp med det blir det än svårare.

så bra att du hittat till forumet! Du hittar andra i samma situation och har större chans att få svar om du skriver på siten Hjälpa nån som står nära. Där finns många i samma situation som du. Det viktigaste och faktiskt enda du kan göra är att ta hand om dig själv och leva ditt eget liv. Det går inte att välja bort alkoholen åt nån annan - men man kan ta makten över sitt eget liv och få det bättre oberoende om väljer att fortsätta leva med missbrukaren eller inte. Här är en bra blogg om medberoende http://medberoendeinfo.blogspot.com/
Fortsätt skriva på forum för din egen skull! Kram och Grattis till att du tagit det första steget! / mt

har gått sen mannen var på sitt första AA-möte. Två totalnyktra år som föregicks av 1 år och fyra månaders nykterhet med vita knogar inkluderande "små" korta återfall. Han räknar två andra datum utifrån sitt "inre" tillfrisknande och firade häromdagen 200 dagar. Jag påminns nu om dagen - eller en kväll var det, i solnedgången - efter 7-8 månaders nästan-nykterhet när jag första gången erfor den genuint förändrade sinnesstämningen i en laddad situation - som ett mörkt moln som uppplöstes och bara försvann. Vägen mot tillfrisknande och ett nytt liv har varit en lång resa med många steg.

Räkneramsan, som var mitt handtag, är obehövlig sen länge och forumet som varit min livlina är inte längre ett nödvändigt inslag i min dag. Nu, när jag söker orden, känner jag att forumet varit som det hem jag aldrig haft där jag "kan berätta allt" - och nu är jag vuxen och har flyttat hemifrån. Tittar in på besök men inte längre dagligen. Av min forumfamilj är forumbrorsan Berra fortfarande aktiv - du borde fundera på den där boken Berra, du har verkligen gåvan att skriva och nå fram om din väg mot ett nyktert liv.

Längs vägen har jag hittat människor som jag kan dela mina erfarenheter med. Några forumvänner är numera fb-vänner eller mer personliga vänner. Några AA och Alanonvänner har jag hittat på de möten jag haft möjlighet att delta i. En f.d Alanonaktiv har jag kommit i kontakt med på min hemort och vi ska träffas alldeles snart. Det finns 12-stegsmöten för "hopplösa" som jag också kommit i kontakt med och deltagit i.

Några forumvänner som delat min resa har för alltid sin plats i mitt hjärta.

Att få mötas i gemenskap där man lägger sina yttre skal åt sidan och delar stötta kanter, sprickor och sår ger mig läkedom, styrka och tröst. Det jag saknat och sökt i andra sammanhang har jag hittat på 12-stegsmöten. Idag är jag tacksam att vägen fört mig dit. / mt

Hej,
Det är säkert individuellt. Jag har lagt av flera ggr när drickandet har eskalerat. Tycker det brukar ta en vecka innan det värsta är över. Även i svackor så blir allt ändå bara bättre och bättre. :-) Nykter tillräckligt länge så undrar man ju varför man överhuvudtaget drack. Den här gången har jag hittills varit nykter i 12 dagar och tar en dag i taget och känner mig fortfarande lite låg och trött. Det måste ju vara en stor omställning för kroppen när man plötsligt inte tillför alkohol hela tiden, i mitt fall åt h-e för mycket på helgerna.

Nu har jag varit nykter igen i två dagar efter en vecka av återfall. Idag känner jag mig äcklad på den vidriga avdomnade alkoholkänslan jag fortfarande har i kroppen och jag längtar tills att den ska gå över. Av tidigare erfarenheter vet jag att det brukar ta 10 dagar innan den är helt borta. Jag vill känna mig som vanligt igen och just det där är ju en fantastisk förbättring jämfört med hur det var när jag slutade sist för drygt 3,5 år sen. Då var det ju den här äckliga, avdomnade, fumliga och sega känslan som var att känna sig som vanligt! Just nu känns det som att suget kan balanseras bort med önskan om att få bli helt klar och skärpt igen men jag vet att jag är i en skör fas. Om det händer något jävligt kommer det att bli svårt att inte ta till den gamla snuttefilten...

Även fast jag inte har märkt det eftersom det gått så successivt har ju 3,5 år av nykterhet fyllt mitt liv med nya rutiner, intressen och vanor där det inte finns plats för A. Innan var det ju tvärt om, allt prioriterades ner för att få så mycket tid som möjligt till drickandet. De flesta av mina intressen är också tämligen oförenliga med A. Att gå omkring i skogen och uppleva naturen med ölburken i handen känns inte så lockande. Nailart som är ett av mina stora intresse är också svårt att ägna sig åt då man behöver en stadig hand vilket jag fortfarande inte har efter två dagar... Alkoholen dödar också min kreativitet som jag ju behöver för att komma på nya mönster och färgkombinationer till naglarna. Ärligt talat har hela min nya livsstil blivit mer eller mindre oförenlig med A och det är ju en bra livlina!

Hej Daenerys.

Jag är själv en nykter alkoholist på 45 år. Gick min första behandling när jag va 28 år o då var jag inte yngst. Tyvärr tog jag inte till mig allt utan fortsatte dricka i sju år till. Gick så min andra behandling som 35 åring två av deltagarna va under tjugo år o dessa träffar jag varje vecka på aa möten i stan. Jag går regelbundet två till fyra gånger i veckan på aa möten. De är dom som håller mig nykter o det är en blandning på alla åldrar från 20 -80 år. Kan nog säga att övervägande är mellan 30 o 50 år som du o jag.
Nu måste jag kila lycka till.

Att träffa andra nyktra alkoholister vore intressant! Jag är väldigt blyg så jag vet inte om jag skulle våga gå på AA möte men man behöver ju inte prata själv vad jag förstått.

Personer i min ålder, som börjar närma sig 40, och som dricker är ofta alkoholister i förnekelse eller de lyckligt lottade få som inte blir beroende. När man är ute med denna kategori människor och dricker alkoholfritt blir det alltid att jävla tjat. Jag brukar vara ärlig och säga att jag är nykter alkoholist men det brukar inte hjälpa utan då blir det en massa ifrågasättande ändå som "Ja men du som ser så fräsch ut kan ju inte vara alkoholist" och liknande. Är oerhört trött på det och tycker att om inte jag ifrågasätter deras drickande borde inte de ifrågasätta min nykterhet. Jag skulle kunna ha lika roligt ute nykter om jag slapp allt detta tjat...

Forumet är väldigt bra! Att läsa i trådarna här har verkligen gett mig viljestyrka och idag är jag nykter. Att sluta nu efter bara några dagars återfall borde vara lättare än när jag slutade sist. Det är bara att ta en dag i taget och jag vet ju nu av egen erfarenhet att det blir lättare med tiden!

helt felaktiga råd om att vi ska kunna lära oss att dricka "kontrollerat" har dödat så många alkoholister och förstört så många familjer som levt så länge på hoppet.

Men nu har du lärt dig att det inte funkar den hårda vägen.

Att förändra sig själv och hitta ett nytt socialt liv tar en väldig tid och beror också på hur du jobbar med dig själv. Jag hade/har ett ständigt pågående jobb med att förändra mig, numera går det långsamt jämfört med de stora ändringar jag gjorde i början av min nykterhet. Helt naturligt kanske eftersom det fanns mer att förändra i början.

Jag har använt AA's 12 steg till en förändring och det har funkat för mig. Jag är inte religiös men stegen i allmänhet är ju ett hopkok av div filosofier och levnadsregler som var och en är rätt basala men som insatt i rätt sammanhang ger en vägledning till ett bra liv. AA ger ju också möjlighet att få ett rikt socialt liv med attans så vilda fester utan en droppe alkohol :-) Jag glömmer aldrig den dragna killen med en ölflaska i handen som helt plötsligt dök upp på dansgolvet i Kneippbyn under supe'kvällen under Gotlandskonventet :-) Han hade en härlig stund i dansens virvlar till hans öl tog slut och han skulle köpa en ny i vår bar !! Där fick han beskedet att hela tillställning var helt alkoholfri och han försvann som en avlöning !

Många är de gånger när vi varit ett gäng alkisar med anhöriga ute på lokal och ätit gott med en mycket hög stämning runt bordet, så hög att andra gäster kastat misstänksamma blickar på oss :-) Det går att hitta ett väldigt bra nyktert levnadssätt som inte utesluter nåt annat än just alkoholen.

Ta ett steg i taget till ett nyktert liv så hittar du din nivå och ditt nya liv !

till Det vidare livet! Till Ditt vidare liv - det ÄR alldeles underbart:)
Fint att se ditt avtryck här. Allt gott! / mt

välkomnad markatta. Men det är iofs helt ok:) / mt

Om du skrollar ner så ser du under inlägget "redigera" och "besvara" med blå text. Klicka på redigera så kommer du in i textrutan och kan sudda. Det går inte att ta bort inlägget helt men du kan ta bort texten och t.ex skriva att inlägget är flyttat. Annars gör det ingenting att det står kvar.
Det viktiga är att du hittat hit och tagit ett steg mot förändring. Lycka till! / mt

Nu skrev jag samma inlägg i Förändra ditt drickande istället, men försöker radera denna som ligger på det vidare livet, men hittar inte någonstans där jag tar bort dessa inlägg. Vet du hur man göt månne?