Senaste kommentarerna i forumet

Tack Andra Halvlek. ❤️Jag tror att man aldrig ska ge upp sin strävan efter sånt man vill ha in i sitt liv. Vissa saker tar längre tid, annat kan gå blixtsnabbt. Ibland är det värt att vänta på rätt saker. Det finns ju heller aldrig garantier för relationer. Det som är viktigt är att vi behåller, bra relationer, och inte befinner oss i dåliga relationer, utan avslutar dom. Livet är för kort för att slösas bort på människor som inte bryr sig på riktigt. För dom fina människorna finns. 🌟

@Charlie70 Just precis ”ständig kamp för att inte visa hur icke-fungerande man var”

Så mycket energi som blir över när vi slipper den där ständiga kampen❤️Kram

Tack @Se klart❤️Kram

Men jag rullade min väska över kullerstenarna mot tågstationen kände jag liksom en ren glädje i avsaknaden av den trötthet som alltid förr omgärdade den här typen av helger. Sena kvällar många glas.
I lördags var vi ute med vår dotter (som vi hälsar på) på lång promenad, mini-shopping samt lunch på stan. Sol och blåst. Många steg. Beslutade att ta en stunds vila på hotellet innan middag och annat.
Jag somnade och sov 3 timmar. Inte klokt, men insåg sen att jag är trött. Jag behövde sova efter en vecka som tagit väldigt mycket kraft och tankemöda.
Så skönt också att veta att tröttheten faktiskt inte kan bero på så mycket annat än att jag just är - trött.
Har haft en så fin helg. Provat och köpt en skjorta jag spanat på minst två år- och inte velat beställa online. Nu hängde den i ett butiksfönster och skrek på mig..
Pulat hemma hos dottern, köpt krukväxter och sorterat på vinden. Sett en fin utställning, ätit god sushi. Och förstås frukost! Denna ljuvliga måltid på lediga dagar.
Det enda som skaver är att min jobbstress (?) gjort mig hungrig. Ätit mycket mer än vanligt. Varit sugen på godis och allt som kommit min väg.
Imorrn får det bli ordning har jag tänkt.
Kram från tåget. 💕

Hej där @sattva
Läste just i din tråd, återkommer där. Stora och viktiga kliv’ kram bästa du 🌸

Du har säkert haft både tur och goda förutsättningar @himnelellerhelvete
Men du har gjort, och gör, ett stort arbete också. Att få lov att känna sig duktig, bra, är viktigt. Jag känner ofta som du att ”jamen jag har ju jobb och partner och friska barn så vad skulle vara svårt med det?”
Men livet, sårbarhet, hur livet känns och tar sig ut. Det varierar stort. Och hänger inte bara ihop med våra förutsättningar.
Det händer nog att jag tänker på hur folk dricker, jag känner viss avsmak när jag passerar rena sup-syltor, (tjusiga eller enkla- det finns alla sorter). Jag vet inte om jag känner mig duktig- men kanske lite?
Det är en STOR sak att gå emot en enig världsbild om hur alkohol ska finnas med i våra liv. Att säga nej är modigt. Kram 🤗

Fin läsning @andrahalvlek
Och jag inspireras av det du beskriver kring arbetslivet då jag ju är i ungefär samma fas? En god tillgång på min arbetsplats- klarar av nya system och har varit med länge. Men nu är första gången jag ser och förstår att de yngre (eller männen) går om och förbi. Jag har behövt låta det sjunka in, att min karriär är över, även om jag såklart ska jobba några år till (men kanske inte vara anställd till 65, det har jag svårt att se)
Och sedan sjunka tillbaka i; lusten och det roliga i att jobba. Kollegor som jag verkligen gillar. Och så får någon annan ansvara för strategier och mål för verksamheten.
När du beskriver det känns det så rätt och självklart. Inte minst är jag tacksam att ha ett fast jobb i dessa - för min bransch- tuffa tider.
Önskar dig och Emil en fin söndag. Kram 🥰

@Andrahalvlek härligt att läsa om dig och Emil! Ni kommer bli ett riktigt radarpar vad det lider :D. Tror det är bra att du vänjer dig vid längre ledigheter, vi behöver tagga ned lite efter småbarnsåren tänker jag. Bra med tid för att finna sig själv och sina egna intressen.

Kram!

@Mrx fint att det verkar gå åt rätt håll för er!

@Himmelellerhelvette tack för att du berättar. Jag känner också igen mig i mycket av det du skriver. Dessutom påminner Se klart mig om hur det gick i vågor, för så var det verkligen . för mig också. Hela tiden lurade jag mig själv om att vara "fungerande". Vilket trams tänker jag nu. Men då var det inget trams, då var det en ständig kamp för att inte visa hur icke-fungerande man var. Som jag skämdes.

Kram!

@Geggan fint att läsa om hur ditt liv fortsätter trots det trista du/ni har haft en under lång tid. Vi har på nära håll också upplevt döden i närtid. Man sörjer samtidigt som livet går vidare. Jag kan dessutom känna att jag blivit påmind (igen) om att ta tillvara på mitt eget liv, leva det så som jag vill leva det. Inte alltid lätt med allt man har omkring sig men som en riktning i alla fall.

Kram!

@Vjlo Bra jobbat! Och fint att du kan stötta din kompis. Du vet ju hur det är...

Kram!

29 veckor o lite till... Inte så mkt säga just nu.
Jag har dock lite nytta av min resa - det finns folk i min närhet som dricker galet för mkt, jag kan vara en av dem som - i sammanhang där det är en väldigt "liberal" (= osund) hållning till alkohol - säger att du måste välja själv, du kanske inte kan dricka alls, du behöver fundera om du bara vill kunna ha roligt med sprit i kroppen, eller om du kanske ska lära dig en nivå av att ha roligt som är bra även utan.... Jag tror det kommer ta lite tid, men den person jag tänker på kommer mest troligt bli nykter så småningom.... :) Vi är i alla fall ett par runt omkring honom som står redo att ta hans hand...

@Geggan Hej Geggan. Har inte varit inne här på länge och läste precis om din stora förlust😢. Beklagar sorgen. Skrivarkursen är nog väldigt bra för dig. Kram 🥰

@Daemon Tyvärr inte än, numera verkar förkylningar räcka två veckor istället för en…Min klocka är också upprörd. Påpekar stt jag har minskat antal steg ( från 8000 till 89) minskat aktiviteter från 100 procent till 5… Jäkla gnat och inte finns det någon sjukknapp. 😀
Nåja, jag återuppstår nog snart. Dock försent för utslag från pinnstol. Detta sker bara en gång per år..😅 Skulle iof vara kul att se minerna….
Hoppas du kommer iväg så småningom och får svinga ett järn.
Järnklubba alltså.❤️🙏🏻

@Sisyfos @Varafrisk @Andrahalvlek Känns lite lugnare för tillfället kring dottern. Hon har gjort en större undersökning som jag var nervös inför men som gick bra. Dessutom var resultatet bra så en high-five på den. Eftersom allt var bra ville läkaren sätta in en annan behandling som förhoppningsvis kan förbättra tillståndet. Den gjorde vi häromdagen och nu är det post-behandling med trötthet, ont i huvudet och lätt feber. Hanterbart för tillfället men jag vet att jag om någon vecka gärna vill se den där globala förbättringen och kommer inte den så blir det jobbigt igen.

Man kan alltså inte se sina journaler mellan 13 och 18 år. Hon har eget BankID (utan det hade jag inte kunnat sköta hennes kontakter, har försökt med mitt eget men fått backning) men det hjälper alltså inte p.g.a. åldern. Fullmakt kan jag inte få förrän hon är myndig så man sitter i en rejäl rävsax under några år. Otroligt korkat att den rävsaxen inte kan låsas upp lite enkelt för allt inom vården när man har dessa barn med funktionsnedsättningar och nu i vårt fall dessutom svåra sjukdomar. Till detta kommer jakten på mediciner. Apoteket man besöker har inte inne så får jaga vidare, eller att pappa hämtat ut allt som får hämtas ut för tillfället och jag får inget (kontakta läkare igen så att det skrivs ut så vi båda kan hämta), eller att medicinen är restnoterad och man får kontakta läkare för att få utskrivet ersättning. För att inte tala om p-piller som man VERKLIGEN inte får hämta ut på många apotek och vid minsta öppning behöver jag veta EXAKT vad läkemedlet heter som ska hämtas. Det tar aldrig slut. Har från dag 1 pratat med motvillig doktor om Apodos. Nu har han gett med sig och jag ser framför mig bl.a. att det kommer underlätta för oss föräldrar stort.

Kram!

Idag är jag på skrivkurs. Roligt att höra andras berättelser, överraskas av vad jag själv skriver under de korta övningsuppgifterna. Träffa nya människor- det är ju inte så ofta numera. Jo sorgegruppen. Men detta är väldigt åldersblandat. Känner mig själv väldigt ålderslös i sammanhanget, är liksom både 7 år, 17, 43 och sjuttiotre. Nu snart ska vi ut i blåsten och äta middag ute. Förbeställt cheeseburgare. Ska bli gott.

@Amanda L Ajdå, trist att du missade den där tävlingen… Låter som en kul tävling annars! Just järn-fyran sittande på en pinnstol är ett av de slag jag behöver öva på. 😁 Ser man ofta folk göra det på rangen hos er? 😂

Var ett tag sedan jag var ute på banan. Har inte riktigt varit där i tankarna. Det viktigaste är dock att jag är igång lite i år igen. Kollade en del på Ryder Cup, det var riktigt kul också spännande! Längesedan jag sträck-kollade på golf på det viset.

Hoppas du mår bättre nu! 😊

Evigheter sedan jag skrev.
Lördag, bästa dagen! Njuter av lördagarna, som jag i största möjliga mån håller fredade från måsten och åtaganden.
Håller fortfarande på att omstrukturera i tankar kring framtiden och hållbarhet.
Det är många pusselbitar som liksom fallit på plats samtidigt. Dels att jag nu äntligen fått med mig chefen på tåget kring min inriktning i min yrkesroll. Får specialisera mig mot det jag är bäst på o trivs med. Äntligen. Att känna så mycket meningsfullhet kring jobbet har jag behövt länge. Och det har i sin tur lett till att jag har på allvar ifrågasatt mitt yogalärarjobb. Jag vet att jag har pratat här om det för säkert ett år sedan, att jag inte riktigt har energi att ge som yogalärare kvällstid efter mitt vanliga jobb. Jag längtar efter att komma hem o ha kvällarna lediga. Det som ffa hindrat mig att släppa kvällsjobb m yogan är pengarna. Jag använder dem för att utveckla min egen yoga. Men jag vill nu prova o se om jag faktiskt kan få det att gå ihop ändå. För det är inte hållbart för mig med så långa dagar. Den trötthet jag känt här i höst är inte bra.

På hemmafronten har det varit riktigt tufft en period, men det har lättat nu sedan ett par veckor tillbaka. Från mitt håll handlar det mycket om att jag släppt taget. Jag har på riktigt insett att jag inte kan ta ansvar för min mans o min dotters relation. Även om de båda fortfarande vill ha mig som mellanhand. Men nej, de får själva ansvara för den. Och min man kan inte dumpa sin frustration i knät på mig. Den får han härbärgera eller prata med någon annan om. I slutändan tror jag det från mitt håll handlade om att jag kände att "ok, detta är ohållbart. Då får vi hellre gå isär om det är det som behövs". När jag släppte in den tanken kunde jag också släppa taget om situationen på något sätt. Deras relation är som den är. Men min dotter finns här så länge hon vill. Och kommer finnas i mitt liv tills jag inte finns mer. Take it or leave it.

@Se klart Låter underbart med semester och hotellfrukost❤️
Jag höll också på med perioder där jag skötte mig bättre, jag tror det var de perioderna som hjälpte mig att hålla på under alla år. Att jag kände mig duktig med jämna mellanrum då jag kunde sköta alkoholen på en mer normal nivå och inte på vardagarna.

Det blir säkert mindre tankar om detta framöver för mig, jag tror att jag just nu är i en process där det behöver processas om hur det var. Jag har under en tid känt mig lite för duktig för att jag inte dricker och pratat ganska mycket om hur andra dricker. Det gillar jag inte. Lite som om jag förträngt hur det var för mig och att jag är så duktig och skötsam. Usch! Jag vill aldrig vara en som tycker sig bättre än någon annan. Vi är alla lika men har olika förutsättningar för att klara oss igenom livet med dess bergochdalbanor. Jag ser mitt liv mycket som tur för jag har haft många förutsättningar för att klara mig och jag har något inom mig som jag tror på, något som kan skrika högt när något är fel och lyssnar jag på det brukar det gå bra.

@Se klart Hej där!
Evigheter sedan jag var inne o skrev. Låter fint att du känner dig stark.
Ha en härlig resa med maken❣️🍃🌸

En hel vecka- så länge har det aldrig gått mellan mina uppdateringar, även om jag varit inne och läst mitt i veckan.
Det är nog som det ska. Jag behöver känna den här styrkan, även om jag knappast känner mig svag av att skriva här. Tvärtom.
En vecka som gått i väldig fart, och ganska så tuff jobb-wise. Härom kvällen hade jag en sån ångestbesläktad känsla av allt rörigt på min arbetsplats. Ledsen och låg.
Dricka skulle förstås aldrig falla mig in- men jag blir påmind vid såna tillfällen, på något vis?
Jag hämtar upp mig ganska snabbt numera. Jag behöver gå ett varv med olika känslor men jag har blivit skicklig på att också ta mig ur.
Nä- aldrig aldrig att jag låter mitt rätt banala jobb och än mer banala chefer störta mig i källaren.
Idag är jag på resa med min man. Så mysigt. Hotell och promenader står på agendan. Kram alla fina forumkompisar! 😍

Kära du- och ni ❤️
Ja det är så skönt att inte vara ensam.
Jag känner igen mycket av det du beskriver- och det nästan sjukaste av allt var att det gick i vågor. Vissa perioder drack jag mycket mindre- för att i andra perioder dricka mer. Men mer- blev alltid mer-mer med tiden. Och tillslut försvann ”mindre”.
Det är med stor tacksamhet och ödmjukhet jag lever mitt liv idag. Jag tänker sällan numera på vad som hade kunnat hänt- men inlägg och dialoger som här, nu, påminner mig och får också mig att förstå att det kunde ha gått precis åt vilket håll som helst. Jag har bara svårt att ta in det.
Kanske är det ytterst skam det handlar om det med.
Idag är jag på resa och bor på hotell. Ska bli så mysigt med lite ledigt o h jag ser så mycket fram emot frukost, min favoritgren på helgerna.
Stor varm kram 🤗

@NW77 Det är inte konstigt att du är påverkad av den djupt obehagliga händelsen du beskriver, där din partner blev psykiskt våldsam och aggressiv mot dig. Sådana saker sätter spår, och särskilt om en inte upplever att det går att prata om det på ett öppet och ärligt sätt med personen. Du skriver att han inte är redo att prata om det här, och att det skapar en stor distans mellan er. Klokt att du tar ditt behov av att prata om det på allvar, och att du skriver här.

Det finns lite olika sätt att tänka om vad nästa steg skulle kunna vara, och det beror lite på hur du tänker och hur du mår. Är du orolig för att det här ska hända igen, att han ska bli berusad och elak/våldsam mot dig? Givet det som har hänt, känner du att du vill stanna i förhållandet och jobba på det eller har du funderingar på om du skulle må bättre av att ni inte var tillsammans längre?

Kom hem igår torsdag. Sprang 7km. Väger för mycket, otränad men det ska bli ändring på det. Ska försöka jobba ändå. Det är dyrt att vara sjuk som lärare. Dras 1,4 dagar/dag. Bara en dag kvar. I helgen ska jag träna, chilla och kanske rätta lite matteprov.

@Geggan Vad fint att höra. Han är nog en skyddsängel som är med dig❤️