Senaste kommentarerna i forumet

Många inputs, och alla är lika intressanta och verkliga för var och en.

@Surkärring japp

Intressant diskussion! Jg träffade min man under en period av nykterhet, och föll för honom delvis för att han var den första jag dejtat som inte försökte bjuda mig på alkohol när vi sågs. Allt jag kände när vi träffades var helt och hållet sanna känslor, inte bara som jag var fyllekåt. Så småningom började jag dricka igen, men det blev inget bra så nu håller jag igen.
Jag tror att alkohol lurar oss med vad vi känner för andra, och hur vi tänker kring sex, har dock inget belägg på detta som är vetenskapligt, det är bara mina egna erfarenheter. Det har ju hänt ett par gånger att en har vaknat upp med någon som absolut inte skulle tilltala mig i nyktert skick, men som jag under berusning tyckte var supercharmig.
Mitt bästa tips kring detta är att om det inte funkar när en är nykter så är det ett tecken på att inte hänga med den personen.

@vår2022 När man är nykter - och verkligen trivs i situationen och sällskapet - så blir känslan av eufori maxad 🤩 Jag har i vissa sammanhang haft så trevligt och roligt att jag nästan studsat av glädje. Vad fan? Är jag onykter eller? Och det är jag ju inte - men jag studsar nästan fram som på moln ändå.

Många gånger när vi har festat onyktra så har vi skapat en fejkad glädje och uppsluppenhet. Att skapa de situationerna nykter - med äkta känslor - är så himla mycket häftigare. Just därför ser jag verkligen fram emot att få uppleva sex helt nykter någon gång i framtiden 🤗

Kram 🐘

@vår2022 låter skumt tycker jag, att ni är liksom lika goda kålsupare. Att du ska lösa problemet. Stå på dig! Kram🐳🐳

@Andrahalvlek 👏👏låter kul!

@Lora @FriNu Jag tänker att man formas mycket i barndomen till den man blir som vuxen. Vi får med oss sätt/verktyg att hantera livet beroende på uppväxt. Vissa flyr ifrån känslor, andra går i försvar, andra utövar makt osv. Alla sätt framkallar ändå något slags tryck och alkohol kan vara ett sätt att lätta på detta tryck, dämpa, ge lindring och avslappning för stunden. Det kan också ge mod så att man agerar på ett annat sätt än man gör som nykter. Tror att det är mycket därför man tar till alkohol. Någonstans mår man inte bra. Om man blir medveten om sig själv och synliggör varför man inte mår så bra och varför man tar till alkohol, kan man hitta andra verktyg än alkohol. Sedan har vi olika sårbarhet för att hamna i beroende, vissa är sårbarare än andra. När man blivit beroende har man kommit in i en ond spiral och nu dricker man för att man får abstinens om man inte dricker. Det blir också en vana att dricka, en normalitet. Det går på autopilot. I detta läge får man knappt lindring eller avslappning av alkohol längre, man matar bara på.

För min del har jag hittat andra verktyg att hantera livet på som nykter. Jag har synliggjort tankar om hur jag tänker om mig själv. Synliggjort hur dessa tankar skapar känslor som gör att jag vill dämpa dessa känslor med alkohol och varför. Jobbat med att tänka positiva tankar om mig själv och det skapar positiva känslor. Då behöver jag inte alkohol för att dämpa känslor. Med lång nykterhet blir det också nya vanor att hantera livet på utan alkohol.

Sen har jag också förhöjt känslor med alkohol, tex på fest och släppt på hämningar, dansat och skrattat ”utanför mig själv” en stund, en slags flykt ett tag. Som nykter kan jag inte släppa på hämningarna på samma sätt, men jag tycker att det är skönare att vara ”inom mig själv” och att inte fly, för nu behöver jag inte göra det längre😁

Min kulturtantskompis har en mamma som nyligen flyttat till vår lilla stad. Min kompis är ensambarn precis som jag, och när hennes styvpappa dog för ungefär ett år sedan ville hon ha sin mamma på närmre håll. Och tur var det för mamman flyttade hit i april och sen fick hon först ett bråck opererat och sen upptäckte man förändringar på lungorna, så det blev sjukhusvistelse slag i slag förra våren.

Nu sitter hennes mamma i en lägenhet och längtar hem. Fast hon egentligen längtar tillbaka till det liv hon hade, ihop med sin gubbe. Lite depression där sannolikt, och det är tufft för min kompis att räcka till. Hon vägrar ha dåligt samvete för att hon flyttat hit sin mamma, men de har många och långa diskussioner om hemtjänst, trygghetslarm osv. Hon misstänker dessutom att hennes mamma har begynnande demens.

Jag har ju också haft en tuff resa med min mamma. I juni är det 8 år sedan jag flyttade hit henne. Hon har varit väldigt sjuk i perioder men sen 1,5 år tillbaka ungefär är hon pigg och glad. Hon får hjälp med städning var 14:e dag och tvätt lika ofta, så en gång per vecka får hon besök av hemtjänsten. Hon har trygghetslarm, men i övrigt klarar hon sig själv. Promenerar till Willys och handlar några gånger per vecka. Vi ses ungefär varannan vecka också. Jag hjälper henne med räkningarna tex. Hon lägger in räkningarna under mitt överseende. Vi brukar promenera och luncha ihop en lördag då och då.

På lördag ska vi tussa ihop våra mammor. Vi ska träffas på ett trevligt kafé i stan och luncha ihop. Det är ett ställe där våra mammor skulle kunna träffas även framöver om de vill. De har ju flera gemensamma nämnare, men man kan förstås inte veta om de klickar. Men å andra sidan kan vi fyra träffas då och då, så får vi se hur det utvecklar sig helt enkelt.

Det känns som när man hade små barn och bokade in träffar med andra mammor som hade barn i samma ålder 🤣

Kram 🐘

@FriNu Jag håller med Lora. Det är klart jag kan gräva i det förflutna och hitta anledningar till att jag började dricka, ”skylla på dysfunktionell uppväxt” mm.

Men nu när det gått 7 månader snart tänker jag att det inte var därför. Det blev något att dricka för att få trevligare medan jag hade tråkigt, det blev att dricka för att inte vara sugen på onyttig mat, det blev att dricka för att få extra ork efter jobbet till att greja hemma. Sedan blev det att dricka för jag tyckte dagen på jobbet hade varit tråkig, ville puffa upp vardagen inte bara vänta på helgen. Efter det blev det perioder då jag behövde dricka för att mildra ångesten för att jag druckit för mycket dagen innan. Det blev sakta mer och mer tills jag sista tiden bara drack för att mildra ångest som jag hade för jag drack för mycket.

@Torn Aha, då förstår jag hur du menar. Ja samma här. Men jag tycker det är helt naturligt, att intresset som fångar en skiftar med takt med ens eget liv. Det är ju helt som privatpersoner vi är härinne. Jag känner inget krav att intressera mig för nya trådar. Jag följer vissa av intresse hur det går för dem från andra delar av forumet, men har varken tid eller driv att skriva till nya. Det får vara så.
Njut av vädret!!!

@vår2022 Man kan ju hoppas att chefen ser mer än vad som frqmkom på mötet. Att hens strategi just nu är att behandla er lika andsarsmässigt kring situationen. Det är väl en svår balansgång det där antar jag. Fortsätter problematiken så blir nästa steg kanske att se mer på vad det verkliga problemet ligger. Ja var wtolt o nöjd att du tog upp det!
Härligt att höra om valpen❣️

@Frihetsjakten Tack för ditt inlägg. Känns ju rött likt, förutom att jag inte dricker varje dag. Men tydligen kan jag inte dricka ett enda glas och vara säker på att det stannar där. Gå All in var en bra beskrivning:) Nu har det gått fyra dagar, tre sedan jag hittade Alkoholhjälpen och Forumet. Tackochlov! Jag tror aldrig att jag klarat detta utan alla kloka råd och erfarenheter! Nu känns det som att jag har en chans i alla fall. Vet att jag måste förbereda mig på suget. För det kommer att komma. Men oerhört bra att ni finns. 🥰

Hej @Geggan! Valpen växer och frodas😁. Det är verkligen lite som småbarnsåren med passande och ett jäkla spring ut i trädgården för att han behöver kissa stup i kvarten. Men det går framåt och han blir allt mer rumsren. Ja, jobbkompisen blir jag inte klok på. Har haft trepartssamtal med chefen men känner mig inte nöjd. Att chefen drar oss över samma kam att vi ska samarbeta bättre, fast det är så tydligt att det är hon som äger problemet och hon till och med erkänner att hon brustit i att inkludera. Hon säger också att hon ibland säger saker utan att tänka på vad hon säger och hur det kan kännas för andra. Empatibrist. Att hon har svårt för tider, planering och framförhållning. Mötet erbjöd situation efter situation där hon brister, men chefen vill att vi ska samarbeta bättre…att jag inte ska haka upp mig på saker. Hon tillåts helt enkelt att få fortsätta, men hon säger att hon tar till sig det jag sagt och är så ledsen för det hon åsamkat mig. Jag känner inte tillit till henne och vi får se hur det blir framöver. Jag tar en dag i taget och ska vara tydlig mot henne, markera övertramp och fokusera på uppdraget. Jag är i alla fall skitnöjd över att jag vågade ta upp detta med chefen, att jag synliggjort vad som pågår och att jag inte tänker låta detta normaliseras. Jag känner mig stadig och trygg, men visst fan tar det ändå energi! Det finns fler som reagerat mot beteende så vi får se vad som händer och om chefen kommer att agera på det.

Ha det gott!💕

Hej på er kompisar! 🤗 Så länge ni finns kvar här, så går jag såklart in och kollar läget ibland. Men just alkoholrelaterade saker har jag liksom fått nog av att läsa om. För tillfället i alla fall. @Seklart, härligt med din församling! 🤣

Jag hann inte så några paprikafrön i dag. Äppleträden tog musten ur mig, men det blev jäkligt bra. Har bytt bromsar på vår gamla bil i dag också. Har gått i T-shirt hela dagen, men blev svettig ändå. 😅

Kram

Ja den där ångesten och minnesluckorna är inte att leka med. Jösses vad kasst man kan må efter något sådant. Det värsta jag vet från onykterheten var att vakna upp och inse att jag gjort eller sagt saker som jag inte skulle kunna stå för nykter liksom. Vidrig känsla!

För min del började det lite så som du beskriver, jag drack bara då och då, men när jag drack så var det All In ihop med vänner osv. Sedan "ärvde" jag det där lite till att sitta hemma och tycka att ett glas med något att dricka en fredagskväll kunde vara nice. Det var bara det att jag ganska snabbt utvecklade samma beteende hemma. Sedan eskalerade det bara, men det tog ändå många år innan jag hamnade i sitsen att jag drack varje dag.

Det är ju så olika varför vi dricker och vad som händer med oss, men för min del så det som har lockat har varit den där fasen där jag blir sprallig/glad/lullig/mysig. Det har liksom inte räckt med bara lite att dricka, utan det har behövts lite mer att dricka för att komma i den fasen. Kruxet är att i den fasen tappar jag också självkontrollen och steget därifrån till att "ramla över" till lite för berusad har för mig varit så litet. Typ när jag har kommit i den där "myslulliga" sinnesstämningen, så har det liksom redan varit försent.

Tycker det är fint att du har reflekterat över det "redan nu" så att säga än att som flera av oss andra låta det gå väldigt långt innan insikten kommer.

@Torn Allt har sin tid, och känns det rätt att gå vidare så är det ju det!
🌸❣️🌼🌟🍃

@Pianisten Grattis till 4 nyktra månader! 🥳🥳🥳 Och du har helt rätt - man blir mer chill som nykter 😎 En sak i taget, här och nu. Inte älta, inte oroa sig. Här och nu. Vara genuint nöjd med det man faktiskt har.

Du har en bra plan för hur du ska umgås med dina vänner - både nu på lördag och framöver. Gå hem när de börjar fyllegagga för mycket. Det är lite spännande att se hur ens vänner förvandlas när de dricker. Simmig blick och noll hörsel får de 🤣 Alla pratar i munnen på varandra, men ingen lyssnar.

Kram 🐘

@Lora Det är verkligen intressant. 🤓

Hej, hej hallå forumvänner. Igår var det 4 månader nykter. 🥳
Jag var skeptisk i början mot som vissa påstod, att det skulle hända så mycket mer efter den första månadens behag, att effekten och välmåendet skulle kunna bli ännu bättre för var månad. Framför allt eftersom jag gick in i denna nykterheten från en relativt låg konsumtion under ganska lång tid. Men med facit i hand så, åtminstone inbillar jag mig att det faktiskt gör det. Det är saker som är svårt att ta på men det är nog enklast att beskriva som ett lugn. Ett helt annat humör som är jämnt, avslappnat och tryggt. Jag känner mig gladare och mer tillfreds med det jag har. Att vara i nuet. Orka ta mig den där kvarten som man många gånger inte känner att man har i vardagen men som räcker en ganska lång bit för att få känslan av en mikrostund av kvalitetstid med min barn. Att göra små rätta val i vardagen. Äta bättre. Sova skönt. Vakna pigg. Det sistnämnda framför allt sen jag sluta med kaffe! Jag har t.ex även slutat bita på naglarna efter ca 20 års försök.

Det som kvarstår är väl egentligen bara det jag skrivit om nyss, att hitta nya vägar att umgås med mina vänner. Att acceptera att jag inte längre har nått intresse av de där träffarna som bara går ut på att "öla" och prata. För tyvärr känner jag att det burit åt det hållet jag var rädd för, att jag glidit ifrån dem dessa månader för jag inte riktigt vet HUR jag vill umgås med dem.
I grund och botten ligger jag i gränslandet till introvert men jag har lärt mig att vara social både genom utmanande jobb och egen vilja. Men jag har aldrig varit någon parmiddags-typ, och om möjligt än mindre som nykter. Med lite öl och vin så har det fungerat, som det där enkla sättet att hålla kontakt med vänner man tycker om, tyvärr är det ju så gemene par gärna umgås idag.
I helgen har jag en likande träff fast på egen hand med några kompisar. Den skulle varit för 2 veckor sedan och då hade jag förhinder men den blev flyttad. Jag tänker att jag ändå skall ta mig tillfället att vara med en stund, just för känslan att inte glida längre ifrån. Jag tänker att jag skall ta med mig några alkoholfria öl och vara med så länge jag har roligt och ta tillfället i akt att försöka boka in några aktivare träffar framöver. Tänkte föreslå att vi skall boka in att åka iväg och cykla Mountain bike som vi gjorde för ett par år sedan, en heldag på annan ort. Även se om vi kan få boka in ett par golfrundor.

@Se klart Rolig felskrivning 🤣 Kan se dem sitta där på rad i träbänkarna.

Kram 🐘

Min FRÖ-samling, inte församling!!

Har tagit mig ledigt ett par dagar och ska också vårstäda och så lite frön… min församling är omfattande, men det är ju så kul. Snart dags att få ner dahlia-knölarna i krukor också, förstår inte riktigt hur jag ska få plats. Under pandemin bodde vi ju på landet men nu är ju utrymmet något mer begränsat.
Jag hajade till när jag läste ”år fyra” men det stämmer ju. Jag kikar som @andrahalvlek in var eller varannan dag, men det är helt sant så att tiden gör mycket för det helt självklara valet att inte dricka mer. Den där smala spången är mer av en motorväg, klart att det för många av oss går upp och ner men det är en helt stadig väg vi åker på. Ett tag var jag med i ett mamma-forum på nätet där jag rätt länge tyckte att jag kunde bidra. Men efter några år så slutade jag minnas hur det var när småbarn inte ville äta, eller sluta med napp. Inga jämförelser i övrigt- men även för oss blir ju minnena mer vaga och råd kan därmed bli rätt allmänna.
Livet har fortsatt helt enkelt! På det bästa sättet som man kunde tänka sig.
Men jag säger inte gärna hejdå, det ligger inte för mig. Jag kommer säkert uppdatera både kring kilon och årsdagar, och fortsätta säga hej och heja lite här och där. Som ett äkta gammalt spöke! Ha en härlig ledig vecka- eller mer. Kram 🤗

@Se klart nu kom ju solen! Plötsligt är en glad igen! Älskar också ranunkler. 🐳❤️

Hej @vår2022 ! Allt bra med valpen o den läskiga jobbkompisen? Tänkt på dig. Hoppas solen skiner också på dig! 🐳❤️😉

@Andrahalvlek jobbigt! Hoppas långsamt bättre! 🐳🙂