Senaste kommentarerna i forumet

aeromagnus och LAO tack för att ni stöttar mig. Nu är det fredag igen! Just fredagar är den dag när jag tidigare brukade dricka alkohol. Det ska bli skönt att vakna pigg och nykter imorgon utan ångest. Tidigare kunde jag köpa ny alkohol på lördag och vakna i samma risiga tillstånd på söndag. Jag fattar inte varför jag har valt att göra mig själv så illa. Jo, kanske jag förstår lite grand. Alkholen fick min hjärna att slappna av och jag fick vila från mina "hjärntroll" en stund. Det är väldigt jobbigt att leva med oro, stress och hjärnspöken. Alkoholen är ej en långsiktig lösning på dessa problem. Det gäller att hitta nya grejor som får mig att hitta fokus och må bättre. En dag i taget! :)
/Mrx

@pillanprillan Äå rligt talat så tror jag att det finns stora risker med att dricka igen för oss som i ngn mån blivit beroende. Att man inom ett år är tillbaka på ruta ett. Min strategi är att jag bestämt mig för 4 mån. Inte mera än så. Om en vecka 3 mån. I det så tar jag en dag I taget. Många vittnar om att efter 4 mån kan man på riktigt börja känna sig tryggare säkrare utan A, eller inte. Hur som helst. Otrolig bra kämpat med 2 mån, starkt och grymt💥

@Himmelellerhelvette Så skönt att du landat lite nu ❤️ Och du har helt rätt - ditt jobb kan inte ta hela din energi. Tricket är att inte tömma batteriet, då krävs mycket mer vila för att fylla på.

Balansen, balansen, balansen. För mig är det hjälpsamt att oavsett vad som sker på jobbet ta fikapaus både fm och em och ta en promenad på lunchen. Vi blir inte mer effektiva för att vi köttar på timme efter timme. Våra hjärnor behöver pausa för att komma igång med nya krafter.

Jag har haft en helvetesvecka, med nya arbetsuppgifter, men formkurvan går uppåt. Det kändes dubbelt så bra i onsdags jämfört med måndag, och trippelt bättre idag fredag. De nya rutinerna har satt sig lite redan.

Kram 🐘

Jag börjar få klarhet i processen jag gått igenom nu det senaste, jag har rullat runt, nystat upp, känt ett mörker, inte förstått utvägen, vart är jag påväg? Tagit beslutet att ta ledigt en vecka, se om jag i vila får tag på rätt strå att dra i. Bollat med kloka människor på forumet, varit ute i naturen, låtit tankarna snurra, varit fokuserad på träningen så jag gör rätt, i varje rörelse känt in kroppen och därmed kunnat låta tankarna vara. Känt den enorma tröttheten, varit rädd att den aldrig kommer gå över, sovit ca 11-12 timmar per dygn. Känt hur pusselbit efter pusselbit hittat rätt plats, förstått att jag inte kan gå all in med all min energi på jobbet, jag behöver spara energi till alla de timmar jag inte jobbar. Förstått att jag tagit ansvar för min pappas känslor, dom är inte mina att bära. Jag tar ansvar för mitt liv och att inte föra psykisk ohälsa vidare till nästa generation. Jag vet att jag bara kan ta ansvar för det jag gör, känner och tänker, men när jag blir trött så blandas mina känslor ihop med andras och det blir ingen tydlig gräns på mitt och andras. Jag behöver ansvara för att hålla balansen i mitt liv och inte trötta ut mig för då blurrar det ihop för mig. Min självkänsla flyger iväg och jag kan ta på mig min pappas självkänsla, så känns det som? Konstigt men nu vet jag att jag behöver hålla båda fötterna på jorden, jag behöver inte jobba på att bevisa för någon vad jag kan eller vem jag är. Jag ska bara vara mig själv och hålla min balans. Tack igen alla som hjälpt mig bolla och hitta bland mitt muller av känslor och tankar. Kram

@Mrx grattis till 17 dagar! Jag har inte läst din tråd men det blir spännande att få följa dig!

@aeromagnus så trist med jobbet. Jag är lärare och det yrket har sannerligen många sidor. Ibland tänker jag att jag vill bli lokförare eller bibliotekarie istället😝.
Vad bra att du ändå håller dig nykter!

Dagarna går. Går på AA regelbundet. Min aktieportfölj går grymt bra. Tyvärr så trivs jag inte med yrket lärare. Idag fick jag pennor kastade på mig av elever i åk 8. Ska försöka hitta annat jobb.

Ställ dig frågorna.
Vad vinner du på att dricka? Uppnår du något?
Varför vill du dricka?

Bra jobbat

Tack fina @vår2022 ❤️ Jo jag har nog en del olika processer igång samtidigt och hoppar nog en del från ena till andra.

Jag tror jag börjar redan ut vad som hänt mig denna gången nu efter flera dagar ledigt och mycket vila, reflektion och bollande med er underbara på forumet. Jag tror det blev för mycket iver över prestation på jobbet i kombination av stress och en lättare förkylning som sippade på min energi samtidigt som min pappa ville ha en massa uppmärksamhet i sin offerkofta. Han sa så mycket som dränerade mig för jag föll in i medberoende medan min man försökte få mig att förstå att det är min pappa det är fel på inte mig. Det är inte jag som bär ansvaret för det som gjort mig sårad och som gör att jag ingen relation vill ha till honom. Ja du hör hur det låter, när jag lyckats få det bra med mamma då ska pappa komma och dränera mig. Jag vet, det är jag som låter mig dräneras, det är jag som behöver försöka att inte ta in men det är jättesvårt. Nu har det all fall fått rinna ut ur mig. Jag känner inte att jag behöver ta något ansvar för hans känslor. Jag måste inte ha kontakt med honom för jag mår väldigt dåligt av det. Det kanske ses som att fly men nej jag tycker inte det. Jag orkar inte ha honom i mitt liv och det tror jag att han förstod av det jag sa förra veckan. Han tycker det är mitt fel och han får tycka det.

Kram och tack igen för all hjälp du ger och givit mig under dessa 2,5år. Det är så hjälpsamt❤️

@Himmelellerhelvette Du kämpar verkligen på❤️. Du skriver mycket om att du inte riktigt känner dig själv och dina behov och det kan jag känna igen. Det gör att man känner sig frustrerad. Det finns också så många lager i det och du har många lager på gång samtidigt och när man inte riktigt vet vad som är vad och sina behov tar det massor av energi och dränerar. Sedan påverkar det ena det andra i en kedjereaktion. Någonstans måste man hitta ursprunget till kedjereaktionen och hos oss tänker jag att det är den sköra självkänslan som stökar till det. Den som etablerat sig inom oss sedan barnsben genom de erfarenheter och upplevelser som vi genomgått. När det är lugnt runt omkring så kan man tro att nu är man står stadigt tills något triggar och skörheten slår till som en bomb. Det som hände mig.

Det är svårt att reda ut röran och alla lager själv. Man behöver hitta den röda tråden till ursprunget för att börja bygga och lappa om så det blir en stadig grund och bygge. Man kan ta hjälp av en professionell projektledare som kan se helheten men även detaljerna. Som kan göra en karta över de olika delarna/lagren och hur de samspelar och hur de påverkar varandra. Vad behöver man undersöka mer ingående, var finns rötan och var finns det friska virket? Vad behöver man lägga till, ta bort och skruva på? Sedan göra en plan på hur man ska angripa bygget och gå tillväga för att det ska bli stadigt och robust, så att det håller för tufft och ruskigt väder och ventilerar bra med god inomhusmiljö. Jag tänker på en psykolog, det har hjälpt mig i mitt pussel, min skörhet och i mitt bygge av mig själv. När man fått mer förståelse och kunskap om sig själv och mer verktyg att ta till kan man lättare fortsätta med bygget själv❤️.

Ta hand om dig❤️ Tro på dig själv, du är bra och du kan❤️

Tack för din fina respons i min tråd, nu har jag läst ditt inlägg från den 4/1 och lite efter det. Klippt ut lite ur det du skrivit som jag behöver fundera kring:

”Bedömningen tar ändå fäste inom mig och jag vet att jag behöver tid för att reda ut detta och komma i balans igen.”

Jag tro det handlar om att jag gjort allt, givit allt! Gjort så mycket mer än vad som ingår för att verkligen göra jobbet så bra, vill att alla ska tycka ”Jävlar va bra hon är!”
Och när jag givit så mycket av mig själv att jag känner mig helt dränerad och får kommentarer som inte är positiva var det som att suga ut det sista som fanns inom mig!
Det jag tror jag behöver ta med mig av detta är att inte ge så mycket av mig själv att jag blir dränerad, jag behöver finna balans och jag behöver tro på mig själv att jag duger och att det inte är en tävling, varför har jag behovet att känna att jag vill att folk ska bli chockade över hur bra jag är?

”Kan koppla känslorna till situationer då jag känt att jag inte duger.”

Alltså hur många gånger genom livet har detta inte hänt? Från tonår, fick inte vara med, blev retad, hånad. Sedan som vuxen, ”hur kan du välja det yrket” fick jag höra och tog åt mig så hårt att jag borde göra mer för att duga, så jag pluggade, för att jag lyssnade på andra, att jag inte duger annars, även hur jag bodde, ”så kan man inte bo” varför lyssnade jag? Så dålig självkänsla!

”Idag använder jag inget bedövningsmedel och låter känslorna komma. Tankar om att vilja slippa känna passerar förbi. Jag vet att det enda som kommer att hjälpa mig vidare är att prata om mina känslor, studera, reflektera och analysera det som sker. Gå tillbaka i min erfarenhetsbank om hur jag upplevt och löst situationer tidigare. Studera min projektion.”

Detta kan jag tycka blir jobbigt, jag vet inte om jag överanalyserar? Känner jag efter för mycket? Vad är det normala? Från att inte känna efter alls, bara fly med alkoholen, till att känna efter med allt? Jag vet ju inte? Jag kunde inte ens känna om jag var sjuk eller inte, för jag hade följt det med. Jag kände inte mig själv överhuvudtaget! Vad är vad? Nu 2,5år nykter behöver jag börja förstå hur jag fungerar, läskigt när jag tänker att jag inte känner mig själv? Kanske fortfarande bara är för trött! Ska vila resten av veckan och hitta mig själv ❤️

”Processandet har ändå gett mig mycket och då jag tillåter mig att känna det jag kände, pratar om det, sätta ord på det, bolla, så får skammen inte plats. Skammen bor i de dolda, tysta rummen med unken luft och vill inte bli blotta. Så avståndet till känslan och obehaget har avsevärt ökat i avstånd.”

Skriva, prata, bolla, det kommer bli bra! Jag har ju varit i många svackor tidigare men denna var en ny form som jag inte gått igenom i nykterheten tidigare! Även nya situationer behöver jag öva på, stor övning på varför jag är rädd att inte duga på jobbet? Vill vara lugn och trygg och veta vem jag är❤️

Tack för att du visade mig till dina reflektioner så jag kunde få hitta lite olika perspektiv och synvinklar, vända och vrida. Jag kommer komma ur helskinnad från detta med. En sak till jag är så rädd för att att bli utbränd! Har varit det och vill aldrig mer hamna där! Så jag tror rädslan varit en stor, en enorm del av denna svacka! Sist jag blev utbränd fungerade jag inte på flera år och ännu sämre blev det av att jag drack alkohol som självmedicinering, säkert därför det tog så galet många år innan jag blev bra igen!

Dag 17 igen! Jag mår super bra och känner inget behov av att dricka alkohol. Jag sover väldigt bra och känner mig för det mesta lugn och trygg. Jag har inget sug eller längtan efter att dricka alkohol. Min adhd utredning jag gjorde förra året visar inte att jag har adhd. Jag ligger i spektrat men har ett välfungerande liv. Det känns skönt att veta och samtidigt en bättre förståelse för mig själv. Stress är min värst fiende här i livet. Jag försöker fokusera och inte stressa upp mig men ibland är det svårt. Fysisk aktivitet och mindfulness är två bra
verktyg. En dag i taget 😀
/Mrx

Ja, jag njuter! Det är middagar och inbjudningar och titt-ins kors o tvärs. Idag hundpromenad m 15 hundar, hussar o mattar. 13000 steg , upp o nerför berg, ängar o småvägar. 18 våningar står det på telefonen. Strålande sol o blått hav nedanför. Alla dagar framåt fullbokade. Svensktoppen kallas ett klättrande snövitt bostadsområde. Massa nya människor. Intressant. På lördag flyttar jag ner till stan o bor för mig själv en knapp vecka. Smälta allt. Hitta ett favoritkafe. Sitta och glo. Gå längs sandstränder. Sen hem, i mitten av februari. Det blir lagom.

Ja precis, man ska känna känslorna men ibland vet jag inte om jag känner efter för mycket @Varafrisk?
Från att inte känna alls till att känna efter, det blir kanske mer balans i det med tiden. Vi har kommit långt ändå, lärt oss mycket om oss själva, våra beteenden och hur vi ska hantera relationer, jag längtar framåt när jag känner mig såhär off, längtar efter mer kontroll och balans i mig själv. Att lära sig leva med det som är runt omkring som man inte kan påverka särskilt mycket, bara hur vi hanterar det kan vi påverka. Men om man är en som lätt blir utmattad hur gör man då med jobb och allt? Så som du också tampas med att få energin att räcka till att göra de trevliga sakerna i livet, inte bara återhämta sig efter allt vi behöver göra? Ibland är livet mer en gåta men det kanske bara är för att jag är så trött som jag känner så. Kram❤️

Sockerfri i 33 dagar i sträck idag, tjoho!
Och vikten rör sig sakta nedåt: -1,4 kg på en månad.

Maten (helt utan potatis, pasta, ris) är god och varierande - och mina färdiga matlådor i kylen är en fröjd. Lagar mat på helgen (+ 3 matlådor på lördagen och 3 på söndagen) och sen äter jag matlådor hela jobbveckan.

Efter gårdagens skitjobbiga arbetsdag, på plats på kontoret bland babblande kollegor - och helt nya arbetsuppgifter att addera - var min skalle sprängande trött. Jag fick fan huvudvärk av allt tänkande.

I bilen hem åt jag en clementin. Tänkte: ”Den här tröttheten brukar jag döva med choklad och glass.” När jag kom hem tog jag en promenad med hunden, och lät tankarna virvla runt i skallen som en svärm bin. Sen tog jag ett varmt bad. Mmm, nice 😍 Och sen åt jag en färdig matlåda framför tv:n, och allt inombords bara stillades. Gick och lade mig kl 22.

Sen väckte min hjärna mig vid 3 och hade en massa olika lösningar som jag inte kom på igår, väldigt hjälpsamt men ändå helt fel tid på dygnet. Men nu vet jag å andra sidan precis i vilken hörna jag ska börja gräva idag.

Idag sitter jag hemma, vilar från allt babblande. Jag har ju delvis vant av mig vid att sitta i kontorslandskap. Kontrasten är enorm. Får ta den i småbitar. Planen är att alltid jobba mån, tis på kontoret.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Tack för ett fint, klokt och omtänksamt inlägg🥰 Idag var det vårdplanering och några olika insatser har bestämts. Det känns gott med att min dotter har fått kontakt med boendestöd🙏🏻

@vår2022 Tack för ditt inlägg❤️Kanske är det så att jag har inte energi till mer än vad som är viktigt i nuet. När jag träffade fd kollegor var det ngn som sa att vi kunde luncha och ngn annan sa ngt annat. Jag tänkte…jaja så har ni sagt förr och inte så mycket har hänt så det blir nog bra med det eller inte🙄

@LAO❤️Jo, men så är det…jag måste få lite stunder då jag kan andas lite grann för att hålla ihop🙏🏻

Nu blir det till att släcka lampan!

Godnatt och kram🥰

@pillanprillan När har motstridiga tankar så blir man kluven och osäker. Vad är rätt, vad är fel, vad borde jag, vad borde jag inte, ska jag, ska jag inte…och det är lite jobbigt att ta ett beslut. Då är det bra att fråga runt och få lite olika input😁. Ett beslut är ju som du skriver att njuta av dagarna och fokusera på hälsan och låta det mogna fram. Om det sen inte funkar kan man alltid göra nya val. De egna erfarenheterna får vara vägvisaren.

Sov gott!😴

Tack för alla svar 🥰 dem värmer och ger mig ännu mer att tänka på 😂 jag vet inte varför jag behöver ett svar på min egen fråga OM/NÄR/HUR och visst jag kan nog leva en längre tid utan alkohol utan att det skulle påverka mig mer än positivt, men det var inte planen från början och jag vet inte om jag vill det heller… kanske inte kommer att komma fram till ett svar alls utan försöka att njuta av dagarna och fokusera på hälsan. Allt från ångest till hjärngympa och träning samt bra kost.
Ni ser…kan nog inte komma fram till något nyttigt 🤩 men är en person som gillar att ha koll och svar.

Så mycket kärlek! @vår2022 @Ny dag @Andrahalvlek @Varafrisk. Jag blir så berörd när jag nu läser era kärleksfulla råd och er stöttning. Det känns helt underbart och jag är obeskrivligt tacksam❤️ Tänk att det finns detta forum där vi är anonyma men ändå lär känna varann bättre än vi lär känna vissa människor irl! Det är riktigt härligt! Det är så mycket lättare att berätta det jag bär på och går igenom i livet här än irl. Och era tips och råd och stöttning är så grundad.

Undrar om självkänslan kan vara som en muskel som behöver hållas i träning? Eller är det bara att den kan dippa rejält när man är väldigt trött? Jag bytte mycket riktigt jobb för några månader sedan så smekmånadsfasen är över.

Jag oroar mig mycket, otroligt mycket och det tar mycket energi. Ångest vaknar jag med nästan varje morgon men jag får inte tag i orsaken?
Stressen sätter sig i kroppen, har ont här och där. Tror det är vila jag är i behov av och har tagit veckan ledig för att lyssna in mig själv.

Kram underbara ni❤️🙏

Men vilket mys och jäklar så skönt att du inte behöver stappla runt där med ångest i värmen, huvudvärk och klibbig mun. Nä nu känner man ändå hit hur jäkla bra du har det! Njut av allt @geggan! 💕

@andrahalvlek och @vår2022 tack för input. Ja det är faktiskt lite läskigt hur det här suget efter sött påminner om a-dito. Och visst, samma trötthet och sega skalle, som jag nu sluppit rätt många dagar.
I helgen har jag med flit tillåtit mig lite övertramp, dock INGA kilo med smågodis utan ett par rutor mörk choklad till kvällen. Åt lite nudlar till middagen.
Men imorrn blir det hardcore keto fram till fredag. Och faktum är att jag inte alls känner för att gå loss på bullar och pasta.
Ska bli spännande att se hur det utvecklas! Jag mäter midjan, men har skippat vågen denna gång. Rätt så skönt.
Några intensiva dagar ligger framför mig nu, avslutar en bra helg med en sheetmask och norsk deckare. Stor kram! 🤗

@Geggan Härligt att du ha det så gott! Låter helt fantastiskt! Njut!🌞❤️

Tack gulliga @varafrisk som tar dig tid att skriva (och läsa!) när du har så mycket annat och tufft att tänka på. 😍🙏 Ja det här med att ta hand om sig är ett särskilt sorts mysigt pyssel som blivit ”värre” som nykter. Oftar har jag en liten mini-ritual i soffan om kvällen, nån ansiktsmask, lite fotfix. Har ett litet bord med diverse små burkar och annat… både den omsorgen och mina kläder har blivit något jag bryr mig mycket mer om nu än tidigare.
Nåväl. Fortsatt planering här, imorgon jobba på och terapi efter 2 veckor.
Kram på er!

Det är svårt att vara glasklar i såna här frågor. Ofta är det hjälpsamt att se tillbaka på tidigare vanor, för mig innebar det att jag såg att jag överskridit gränser jag inte tidigare hade accepterat, lite i taget försköts ”regler” och normer. Det var bra för mig att fokusera på det- när jag gick från tre månader till att ta beslut om ytterligare tre. Jag ville också utmana mig själv. Det fanns något spännande i att sträcka på sig, testa gränserna istället för att sjunka tillbaka i det där soffhörnet med mitt glas. (Bakom krukväxten stod mitt anspråkslösa glas…)
Men jag tror man behöver se sanningen u vitögat- den kan ju vara helt okej, och man klarar av ett rimligt eller normalt drickande framåt.
För just mig var det väldigt skönt att rätt tidigt få ut så många fördelar med nykterheten, fokusera på dem, så blev det en bra surfvåg in i framtiden- nu dryga 5 år senare.
Bara du kan veta, och ta reda på hur det är för dig!