Senaste kommentarerna i forumet

@Sattva Fint att ni tre har varandra ❤️ Sorgen är fin ändå på något sätt. Fina vovvar är värda att sörja.

Kram 🐘

Snart ett dygn sedan jår fina hund fick somna in. De hade gjort det jättefint. Allt gick lugnt o stilla till. Men det är så tomt...😢

Åker iväg i helgen, ska bli skönt komma ifrån hemmet lite. Maken, jag o den andra fina hunden vi har ska nu bara umgås med varandra. Det har varit mycket bokat för mig länge nu på helgerna, och nästa helg är det yoga igen hela helgen.

@Andrahalvlek Generellt tror jag det är en jätteutmaning för de äldre att allt blir mer o mer tekniskt.
Jag höll på att bli knäpp häromdagen när jag skulle tanka i en stad jag inte brukar tanka i.
Och hittar bara en o samma kedja där man betalar via en app. Tog inte emot betalkort!! Höll på att få bensinstopp innan jag hittade en vanlig hederlig mack😇

@Kaffetanten Jag kan identifiera mig med @Sisyfos angående det där med ordning. Har nu, sent omsider, förstått att jag också är en person som gillar ordning. Inte på det pedantiska viset, men att det finns struktur och en plats för allt. Jag börjar inse att jag till och med druckit på när det blir för oorganiserat rent praktiskt runt mig. Får lätt panik faktiskt. Jag har inte sett mig själv som en sådan person genom livet, men inser nu att det är så. Det har inte bara med stigande ålder att göra. Även när jag tänker tillbaka på ett yngre jag känner jag de vibbarna. Jag tänker att den här insikten också kan hjälpa mig angående på hur jag ser på mig själv i relation till alkoholen. Jag kanske EGENTLIGEN är en person som inte dricker. Drickandet kanske helt enkelt är en stor j-a missuppfattning, en vilseledning. Kanske har jag också varit offer för alkholromantiken möjligen och kanske har jag velat ingå i den romantiken. Vet inget säkert. MEN, jag är kanske inte den drickande person jag alltid sett mig som? Identifiering. Den här frågan är viktig tror jag. Kram alla.

Hej! Så kraftfullt och känsloväckande m Eva D och Anders H! Den skivan kom när jag gick gymnasiet och fortfarande bodde hemma. Min mamma spelade den på högsta volym i vardagsrummet och jag spelade Jagged little pill-skivan (Alanis Morissette) på högsta volym i mitt rum. Min mamma dog väldigt ung (58 år, cancer) för några år sedan. Att tex lyssna på musik som var ”hennes”, är som en strimma av att ses och gör att sorgen skimrar lite, med kraft och värme ❤️. Jag var så rädd så rädd innan hon dog, över om och var jag skulle hitta henne när hon inte längre fanns. Jag förstod efteråt att jag alltid kunde höra hennes röst inom mig och uppleva våra gemensamma minnen igen och då visste jag ”nu kommer du aldrig längre bort än så här”…

Här kommer ett boktips tillbaka 😊! ”Jag korsvärkte av vemod och tacksamhet för vad naturen gav och lika snabbt tog igen”. Har du läst Karin Smirnoff @Seklart? Precis som du är hon en sån där som verkligen golvar en med sitt språk 😊. Utspelar sig i mina hemtrakter, så extra spännande tycker jag 😄.

Min mamma hade förresten den här inställningen till alkohol: ”Jag är nykterist!” ”Äsch, det är du väl inte. Du tar ju ett glas vin eller en öl ibland” ”Jaja - men jag sa inte att jag är Absolutist! Men nykterist - det är jag!” Vi kanske kan kasta in det begreppsförhållandet i debatten om vad som eg är vad och vad som egentligen är bra, här i forumet också 😅!

Önskar en särskilt fin fredag till dig och alla andra här ❤️! 🦆

Trevligt att se dig igen Vinäger och skönt att det går bra. Dina ord har betytt rätt mycket för mig. Mina vinmärken på Överkastet har fått en helt annan nyans och det kommer inga nya fläckar. Skönt!

@Sattva Jag tillhör å andra sidan ”apoteksproffsen”. Min yngsta dotter har haft flera mediciner dagligen sen hon föddes, så jag är allt väl förberedd och det går snabbt när jag väl kommer fram. Att då höra en tant prata om ”jag ringde vårdcentralen förra veckan och nu i måndags också, är det säkert att det inte finns något recept” gör mig helt gråhårig. Men det är inte lätt. Jag önskar att alla äldre hade ett barn eller barnbarn som kunde hjälpa dem 😢 Jag hämtar ut mediciner till både dottern och min mamma.

Kram 🐘

@Vinäger 💗
Godmorgon! 🤗
Så härligt att se dig igen om än lite kort😊 Skönt att du mår bra!
Saknar dig verkligen som jag skrev till Sisyfos tidigare i veckan...
Ser framemot att du hör av dig snart igen! Kram kram 💚🤗💚

Tack för all respons. 💗

Nu är det ett år sedan jag smyghandlade på Systemet. Ett år sedan jag blev en sådan som inte dricker - i smyg. Hur det gick till - hur jag lyckades - vet jag inte.

Min målsättning redan från början var helnykterhet. Har ju varit den som aldrig haft svårt att sluta, även efter extra hårt morgon-till-kväll-drickande. Dock har jag aldrig lyckats hålla min nykterhet mer än några månader. Har aldrig alkohol tillgänglig, men det går att dricka det mesta om man tappar kontrollen... 😨

Nedanstående text skrev jag för fyra år sedan, men den stämmer lika bra nu, trots att jag inte är helvit. Skammen och ångesten var svår att bära när jag drack varje dag.

"Jag vill slippa all skit som följer i alkoholens spår:

*Ågren-ånger-ångest (varje dag)
*Smusslande och pusslande (livrädd att bli upptäckt)
*Förnedrande planerande (när är det minst med folk på Systemet?)
*Gömmande för tömmande (olika flaskor under sängen och i garderoben)
*Sölande ölande (fläckar på vita koftan mer regel än undantag)
* Hattande slattande (en klunk whiskey, en klunk rom, en klunk OP, en klunk Baileys. Bläää...)
*Flängande slängande (varenda kommunal papperskorg har haft besök)
*Slött slappande och sovande (få, eller helt försvunna, helgaktiviteter)

Men nu, kära ni, nu är det slut på detta.
Nu är känslan av att vilja må bra starkare.
Nu är jag absolut värd något bättre.
Nu vaknar jag pigg och utan minnesluckor."

Försökte läsa ikapp i en del trådar, men det är en hel del. Ber att få återkomma, för nu har det hänt grejer här som jag reflekterat mycket över det senaste året. Tänker på er alla, som ni vet, men har av olika anledningar inte orkat hänga kvar mer än genom en egen uppdatering då och då. Men vem vet, kanske kommer lusten tillbaka...

Även jag, trots att jag fortfarande dricker ibland, har forumet att tacka för att jag kommit till den plats i livet där jag är i dag. Där jag mår bra. Där jag känner mig fri. Där alkohol blivit en icke-fråga i mitt vardagsliv. Äntligen!

Tack för att ni finns! 💗

Kram kram

@Andrahalvlek Ha ha, förstår känslan av att allt går vääääldigt långsamt för de äldre🤣
Men positivt är ju att de håller fast vid rutiner. Som att helghandla en fredag eftermiddag, när alla slutat jobbet😇

@Se klart Vad skönt att kunna landa i att jobbet inte kan ta ifrån dig dig själv liksom!

@Se klart Tack! Ska jag genast leta upp på Spotify!

Kram 🐘

@Se klart Det är oerhört slitsamt när man känner sig tvingad att representera arbetsgivaren i det läget. Min chef fattade ju ett beslut hösten innan jag blev nykter som jag inte trodde ett jota på. Jag protesterade och protesterade och protesterade. I slutet rum på tu man hand. Noll resultat.

Sen fick jag vara delaktig i att genomdriva beslutet. Det var årsskiftet innan jag blev nykter. Det var orsaken till mina raseriutbrott på henne i min tidiga nykterhet. Jag kunde inte distansera mig då. Jag har aldrig varit så nära att säga upp mig. När företagets ledning gör något som totalt strider mot mina egna värderingar är det tufft som fan.

Tack och lov var det ett engångsdumbeslut som jag tror att det gick prestige i. Sen dess har vi lärt känna varandra ännu bättre och jag vet när/hur jag ska påverka henne på bästa sätt. Man kan inte förändra andra människor, man kan bara lära sig förhålla sig till dem. Och protestera i de sammanhang som finns.

Kram 🐘

@Kaffetanten88 Åh, vad bra! När man djupandas långsamt signalerar man till hjärnan att man har koll på läget. Plus att man andas ut koldioxiden ordentligt (syre in omvandlas till koldioxid ut) och då får man plats med mer syre vid nästa inandning. (Tänk en ballong som fylls och töms. Om inte ballongen töms helt får man inte in lika mycket luft nästa gång.) Om man andas ytligt och inte andas ut koldioxiden ordentligt kan man uppleva stickningar i händer, fötter, ansikte - och det beror på att musklerna får syrebrist. Plus att det är vilsamt i stunden. Man ger sig själv en micro-paus. Vinn-vinn-vinn 🙏🏻

Kram 🐘

Körsången gör mig verkligen så lycklig 😍 Att tillsammans med andra sjunga för full hals - och resultatet blir så bra! Vi är helt otroligt duktiga. Ihop. Skulle aldrig få för mig att sjunga solo, men som en del i kören känner jag mig jättebekväm. Och ju mer jag sjunger desto bättre låter det. Tricket är att andas ibland 😉

En bra jobbdag har jag haft också. Två timmars lunchrast hade jag så jag hann gå till apoteket och irritera mig på gamla tanter och gubbar 😫 Varför ska alla pensionär gå och handla och gå till apoteket mellan kl 12 och 13 då vi andra har vår lunchrast? Satt nära en kassa och väntade och fick höra alla klagomål och omständliga förklaringar, och till och med vilka mediciner de skulle ha. Personen bakom plexiglaset fick ju nästan skrika för att de gamla skulle höra. Andas, andas, andas.

När jag går i pension ska jag hålla mig långt borta från apotek och mataffärer vid lunchtid. Promise. Min morsa har ju åtminstone vett att alltid gå till affären efter kl 13. Hon tillhör inte de morgonpigga. Hon sitter uppe halva natten och glor på tv och går upp vid 11-tiden. Sån ska jag också bli 😍 Gå upp när jag vaknar av mig själv. Varje dag. Nåväl, det är drygt 15 år till dess.

Kram 🐘

Tack @Se klart ❤️ Ja ett fett arv hade suttit fint just nu.

Spotify-tips!
Lite bombastisk och liksom känslo-fluffig men ändå så fin, ”När en vild röd ros slår ut” med Eva Dahlgren/kompositören Anders Hillborg och Esa-Pekka Salonen.
Lyssna.
För mig är slutminuten precis så det känns när faran är så över som den kan bli. 🌹

Har haft ett kämp med chefsbeslut som för mig framstår- ogenomtänkta (snällt sagt). Och då är det chefer på nivån som inte går att ifrågasätta eller åtminstone är det inte värt jobbet att göra det.
Det tog ungefär en kväll av mitt liv att gräma mig över det. Sen kom en tydlig insikt- kanske känsla och tanke i ett.
Att mina dagar är för viktiga. För gräm. Över den typen av frågor. Nu var ju inte beslutet så dramatiskt utan handlade väl mer om hur (olika) vi ser på modernt ledarskap.
Men den här nya grejen. Att jag bestämmer. Min arbetslust är min. Ingenting får komma åt den, det är min glädje och mitt bränsle. Min superkraft. Jag är bra på att vara glad nuförtiden. Mitt jobb är allt man kan önska, och svårt. Men jag klarar det.
Eftersom jag är nykter och därmed aldrig bakis eller moody på grund av vinpimplande. Så klarar jag svåra saker.
We can do hard things som de säger i min TNM-grupp på facebook.
Det blir rakt och tydligt i kroppen trots rufsig frisyr och aldrig får mina fina klänningar komma ut.
Men ändå är jag hela tiden, varje stund fri. Kram!

@kaffetsnten har inget vettigt att komma med. Men ville bara säga att jag följer din tråd, tänker på dig och hoppas att det ska lätta lite snart. Jag påminns också om hur orättvist livet delar ut sina lotter, du borde fått ett fett arv från en okänd släkting för att åtminstone slippa den oron.
Men som alltid blir ju enda sättet att leva sitt liv just att leva sitt liv. Och det gör du bättre och med en jäkla massa mer styrka än en massa människor jag känner som har fått både feta arv och räkmackor på rad.
Kram till dig 🌸

Har andats så 2 gånger idag nu och det har faktiskt lugnat ner mig lite. ❤️@Andrahalvlek

Ja jag vill hitta en balans. Balans med allt faktiskt. Balans i livet generellt. Good enough i allt 🤣@Sisyfos

Jag är i någon bland fas just nu. Växlar mellan ångest och känna mig manisk. 😱

Hej,
Bra och resonerande inlägg kring att respektera varandras vägar. Jag håller med om att det är viktigt att acceptera även de val man inte förstår och inte utgå från att de är mindre genomtänkta.

Ja, alltså jag har extremt svårt att leva upp till det själv, men jag tror egentligen att det skulle gagna mig. Det får liksom vara en ambition, inte ett måste. Då kan jag också bocka av det jag lyckas med… inte att göra ett kryss för att det inte är perfekt, en viktig skillnad… Perfektion har jag gett upp, Good enough” är ett bra uttryck.

Du är klok du Tofu, tänk vilka inlägg du har presterat på sista tiden. Alltså inte bara i min tråd, i VaraFrisks också. Jag tycker du sätter huvudet på spiken varje gång. Du backar liksom inte från de svåra frågorna.
Och jag tror att man inte kan det om man ska komma vidare, men vad gäller forumet så tror jag att det kommer att hända igen och igen, kanske just av den anledning du skrev.
@Tofu skrev:"Jag ser det nog så att den väg man själv väljer förenklar man gärna och förhärligar just för man kanske vill bekräfta sitt eget val. "
Tror att det ligger mycket i det här. Och ja, du har nog helt klart rätt i att jag känner mig förminskad när Torn skriver att jag gör de val jag gör för att jag känner skam. Jag skrev till honom att han skulle jobba med sitt behov av att alla skulle göra lika och det står jag fast vid. Där ligger problemet. Jag tycker att man ska rannsaka sig själv, för det mesta har man gjort nåt galet och jag skulle inte ha grupperat, men själva kärnfrågan vill jag faktiskt inte backa ifrån. Jag tycker det är respektlöst att känga till människor och förminska dem. Det är skillnad på sak och person och jag säger inte att det inte finns kvaliteter för det gör det och jag skulle faktiskt önska att Torn stannade här och skrev. Det finns mycket positivt att läsa i hans inlägg.
Som FinaLisa skriver överreagerar man ibland och läser inte ordentligt och svarar otrevligt. Det händer, det händer att det menas väl och tas emot fel, det är bara att be om ursäkt. Men i det här fallet så når jag en gräns som jag vill tydliggöra. Jag tänker att det kan kanske hjälpa till att skapa förståelse för vad problemet delvis består i. Det är när man lägger sina värderingar och uppfattningar i en annan människas mun och gör sig till talesperson för denne. Det är när man klappar någon på huvudet och menar att ”du har snart fattat”. När man som Tofu skriver gör sig ”för mer”.
Det är troligtvis ingen mer än Tofu som orkar läsa, men skitsamma tänker jag, jag vill få det på pränt så att jag fattar vad jag stör mig på och kan reflektera över om det är jag som har fel. Och nej, efter moget övervägande kommer kommer jag fram till att det är fullkomligt rimligt att tycka som jag gör i just det här fallet.
Det finns andra inlägg från dig Tofu där du får mig att fundera över om jag gjort rätt bedömning där jag kommer fram till helt andra slutsatser och det är hos VaraFrisk.
Jag vill förtvivlat gärna att hon ska hitta sin väg men de strategier jag använder får kanske mer motsatt effekt och är förminskande om man tänker steget längre. I all välmening, men det blir ändå fel. Och jag har struntat i när hon signalerar att hon inte mår bra av det för att mitt mål är så ”gott.” Så för min del är det bra att de här diskussionerna dyker upp samtidigt. Jag blir snäppet klokare i alla fall, men det handlar också om att våga se, våga se sig själv i förhållande till andra. Och om vi vågade vara lite mindre perfekta… lite mer förstående för oss själva, så kanske inte det där återfallet efter 4 perfekta år skulle få så stor påverkan. Vi är inte våra handlingar.

Tack för tipsen! @Sisyfos ❤️