Senaste kommentarerna i forumet

Dag 56. Tack Andrahalvlek för tipset har aldrig tänkt tanken på alkoholfri. När det gäller öl är det de starkaste som gäller för mig och när det inte räcker så blir det sprit oftast whiskey. Som det känns just nu så har jag inget sug till A. Men det kanske blir något att testa vid grillen i sommar då vi är ute med husvagnen. Ha en bra dag vi kämpar på en dag i taget.

@Knaskatten Härligt att "se" dig igen! Det finns så mycket energi och klokhet i Knaskatten så det här fixar ju du! Sen har du ju stöd i Herr Katt också, bara det! Lycka till ikväll med jobbmiddagen. Förstår precis hur du känner. Jag ska själv på ett möte ikväll där det blir snittar och vin efteråt. Knepiga samtal man har med sig själv... Jag skriver inte alls här inne längre men är på väg tillbaka vet bara inte vilken del av "Förändra sitt drickande" jag ska välja, forumet har har ändrat lite karaktär på uppläggen som jag måste lära mig :-) Lycka till och Kram

Tack för alla fina och uppmuntrande ord! Idag är det tre veckor sedan senaste fyllan. Imorgon ska jag redogöra för hur en vecka kunde se ut för en månad sedan för att ge presumtiva läsare en inblick i mitt ”fall”. Nu blir det en halvtimmes sällskap med Annie Grace, en god natts sömn och ett härligt morgonhumör. Vill passa på att rikta ett särskilt tack till min nya vän Nykterheten, för att hen möjliggör detta 😉. God natt.

@Varafrisk Du gör det så väldigt bra! Känn dig stolt!
Stor kram!

Dag 54….. vilket är jättebra men just nu känner jag ingenting. Kanske något mer låg än uppåt men det är svårt att vila i känslan fastän det är nog vad jag behöver göra. Och acceptera den. Är inte van. Men jag går på behandling, NA-möten, skriver dagbok, gör morgonrutiner och arbetar m uppgifter. Tja…kanske känner jag mig lite vilsen också…

Sov gott och Godnatt😴🥰🐬

@LauraE Är helt överens med dig, jag arbetar också inom vården, välutbildad och inser hur vården idag ofungerar. Om du läst min tråd så ser du att vi tänker på samma sätt om detta, jag dör också hellre än få orosanmälning och att alla får veta. Jag önskar att du klarar dig igenom den här skiten. Och att din exman inte trycker ned dig. Du är visst värdefull, och det är han det är fel på. All styrka till dig

@LauraE Fyfan, man blir mörkrädd 😳😳 Även om jag hade på känn att det är sisådär med sekretessen från andra här på forumet. Man blir ju fundersam på vad man gjort nästan då man själv tagit hjälp av vården och hur det eventuellt kan komma att slå tillbaka på mig.

Fruktansvärd situation du har med ditt ex.

Hoppas du hittar styrka i AA och här att fortsätta på den nyktra stigen. Du är en kämpe som orkar med det här. Heja dig!

@rubius
Tack Rubius för ett fint och peppande första inlägg! Det känns som att du kommit en bra bit påväg och har styrkan att vilja klara av det! Kommer gå jättebra! För min del, kan jag inte söka vård av flera anledningar (jobbar själv i vården dessutom). Jag vet hur saker och ting fungerar. Jag vill inte ta dem konsekvenserna, då dör jag hellre. Risken för anmälan till soc är stor (vissa läkare anmäler för minsta lilla) och jag vill inte bjuda min exman på detta. Vi har ett gemensamt barn och han vill mig detta. Han var mycket elak och vill se mig sluta såhär. Jag vägrar bjuda honom på det. Jag tycker det är helt sjukt. Man pratar om sekretess i vården, men det är skitsnack. Kommer en anmälan till soc så får även den andra vårdnadshavare information om ens tillstånd. Det spelar ingen roll vad det handlar om. Exempelvis, jag blev våldtagen en gång för tre år sedan (jag var absolut ej påverkad/full eller what so ever). Jag var påväg hem från jobbet. Mitt barn var på sin pappavecka. Så jag sökte vård för dokumentation och polisanmälan. Men så har vården en rutin att alltid göra en orosanmälan vid våldtäkt. Så min exmake fick reda på precis allt, han som själv utsatt mig för skit en gång i tiden. Sen kommer han med nedvärderande kommentarer till mig att det var rätt åt mig osv. Så vården, sekretess och allt är åt helvete. Jag tog kontakt med sjukhusadvokaten och ifrågasatte detta, jag gjorde en ivo anmälan och fick rätt att driva det vidare. Men jag var i så dåligt mentalt skick att jag inte orkade.

Därför har jag ingen möjlighet att söka vård. Jag vet att min exmake kommer börja att trycka ner mig igen, mobba mig, skratta åt mig och säga att jag är nobody utan honom osv. Jag kommer återigen bli djupt deprimerad och vi är igång igen. Jag vägrar bjuda honom på detta. Plus att jag känner de flesta här i vården. Jag har ett brett kontaktnät. Jag förstår de som inte vill/vågar söka vård. Finns så många anledningar och det är så synd. Jag tänker att så många fler hade kunnat räddats och fått hjälp om man hade vågat. Exempelvis, kommer jag aldrig mer söka vård om jag blir våldtagen igen. Så är det bara. Så jag tror att man måste göra om systemet till det bättre. Det finns stora brister här i mycket! Skulle gynna både individen själv och samhället i stort om folk söker. Men nu är det vad det är. När jag blir tillräckligt frisk och orkar så har jag full möjlighet att dyka in i dessa brister och försöka driva till en förändring så att fler vågar söka. Jag har full insikt, både som patient och vårdpersonal. Just nu försöker jag att bli frisk på egen hand och med hjälp av denna grupp samt aa. Funderar även på att söka vård utomlands, håller på att planera för det. Där är jag anonym iaf.

I övrigt, jag lever ett ordnat liv. Har barn varannan vecka. Många fina vänner. Högutbildat jobb. God ekonomi. Inget fel på mig som person, varken till utseendet eller personlighet. MEN jag lider av denna sjukdom. INGEN i min närhet skulle tro att detta är jag. Ser man mig ute så skulle man inte tro att min text tillhör mig. Så tragikomiskt på något vis. Ganska sjukt egentligen. Jag tycker det är sjukt.

Jag slår gärna följe med dig och kämpar ihop! Jag behöver någon att kämpa med. Dag 4 idag! Och tack alla ni andra! ❤️

Men det här med att känna sig som en grå liten mus. Jag gjorde mig "liten och grå" när jag var hemma på "rehab" efter tabletterna. Dels mådde jag dåligt så länge efteråt och inte mäktade inte med och när jag gick ut åkte luvan på blicken ner i marken. Jag ville vara osynlig, liten och grå. Boade in mig helt och nu 1 år och 7 månader senare har jag blivit så pass bekväm att jag inte känner igen mitt eget agerande.Men jag ser också att det varit behövligt att ta den här pausen och att ha låtit återhämtning få ta sin tid utan att varken jag själv eller nån annan ställt krav på mig. Har verkligen varit den totala motsatsen till mig själv som annars alltid haft full fart med massa planer, projekt och människor omkring. Jag har inte arbetat den tiden heller så det har verkligen varit en paus från allt. Men en skön paus där jag lugnt och ärligt fått landat i mig själv. Vi höll ett tag här på att likna min nykterhet från A som en månlandning men jag kan nog säga att jag nu istället landat och fullt återhämtat mig efter tablettmissbruket. Det har tagit precis så lång tid jag räknade med och till slut vaknade även huvudet till. Idag är jag redo för en nästa steg, har lust, ork och livsgnista igen 🥰
Dags att ta ner luvan och möta världen.

Det kan även vara så att det är den här fulla återhämtningen som krävts för att jag på alvar ska orka göra den ännu bättre förändringen med A. Har haft det på samma sätt efter avslut med andra preparat, att jag avslutat ett i taget och varit tvungen att nå full återhämtning innan jag mäktat med att ta itu med nästa.

Var sak har sin tid och det finns en tid för glädje med @Onkel F 🙂

Jag kan inte begripa att det gått 9 månader för dig. Det går så himla snabbt! Tiden flyger 🙂

@Amanda L
❤️ Önskar dig en bra dag

@Challe2022 Grattis till 55 nyktra dagar! 🥳🥳🥳🥳

Jag har kommit på att iskall alkoholfri öl funkar i alla sammanhang då andra dricker alkohol. Falcon Smakfull (bruna burkar) kan jag rekommendera!

Kram 🐘

PS. Öl var inte min drog, det var rödvin i första hand. Så öl är inte förknippat med fylla för mig. Nu är det förknippat med fest, för alkoholfri öl finns på uteställen också.

Första gången jag kommenterar ett inlägg här, inte min grej riktigt.
Men det du skriver gick stenhårt rätt in i hjärtat på mig. Fyfan jag lider med dig tjejen, verkligen! Har gått i samma jävla tankar år ut o in. Att du nu har tagit steget att skriva här är stort! Erkännandet för sig själv samt för andra hjälper mer än man tror. Jag är själv gravt alkoholiserad, bestämde mig en dag för 3 veckor sedan att Nu får det räcka! Tyvärr gick det bara 3 dagar så var jag där igen. Jag insåg att jag behöver aktiv vård för detta. Problemet är att jag inte vågar söka hjälp via vården eftersom jag har 3 ungar och ett ordnat liv i övrigt. Har nämligen ett dubbelmissbruk på alkohol samt Cannabis och är livrädd drogtester. Jag bestämde mig helt sonika att ge fan i rökat. Sagt o gjort, idag har jag inte rökt cb på 11 dagar! Om ca 20 dagar tänger jag kontakta öppenvården när skiten är ur blodet. Målet är att få hjälp att sova samt Antabus.
Det jag vill säga är att, du måste SJÄLV inse och vilja sluta. Ingen annan kan göra det åt dig tyvärr. Har försökt. Men när du väl kommer till den punkt där du känner att det är nog, då är det NOG!
Beslutsamhet är No:1!
Inget liv är så meningslöst att det inte är värt att leva. Har vart exakt där, tom gjort 2 försök. Är så innerligt glad idag att jag fortfarande står på jorden och inte ligger 5 fot under jorden.
Din kropp kommer läka om du tillåter den! Det är inte slut om du bestämmer dig. Och det har du ju gjort på nåt vis genom att skriva här! Du är värd så mycket mer än det här livet som vi lever i.
Hur är det annars? Har du ungar? Arbete/studier? Vad du än har så är det värt att leva för! Du är unik, och alla behövs!
Jag tar dig gärna i hand och går den här vägen mot ett sunt liv! Inte bara för din skull, utan även min! Att klara detta helt själv är i princip omöjligt. Men som sagt, din historia går rakt in i hjärtat på den här 30 åriga alkoholisten/narkomanen. Förövrigt första gången jag nämner mig som narkoman. Bara det....
Är själv mycket orolig för hälsan.
Vägrar sluta som farsan, hängandes död över badkarskanten i sviterna av alkoholen. Eller morsan som indoktrinerat mig i missbruk för att troligen normalisera sig själv. Fyfan för det! Vi är värda mycket mer!

@Lonely Man Så bra att du kom tillbaka! Ser hur mycket du betyder för oss andra här.🥰👍

@Challe2022
Gratulerar!!
Det är stort.✌️

Dag 55. Det är längesedan jag varit nykter så många dagar i rad. Det känns väldigt skönt och jag tänker mindre på A för varje dag. Det kommer säkert dagar med sug när vårsolen tittar fram. Att grilla förknippas med alkohol så det blir säkert en prövning. Men man måste försöka leva sitt vanliga liv fast utan A. Vi kämpar på en dag i taget.

@Se klart Den känslan gillar jag. Morgonkänslan. Jag känner mig lite som ett barn på julafton. Förväntansfull. ”Vad ska vi göra nu, nu, nu?” Att hela livet känns som ett öppet tivoli - bring it on! Då har man verkligen tagit sin sömnkvalité till en helt ny nivå - topnotch!

Kram 🐘

@Knaskatten Klokt tänkt. Sjukanmäl dig. I början är vita lögner helt okej, man ska inte utsätta sig för frestelser. Den typen av jippon har du upplevt tidigare, och du lär uppleva dem igen senare. Nykter. Efter några månaders nykterhet är det inga problem att delta på sådant. Allt man övar på blir man bättre på.

Kram 🐘

@LauraE
Om du inte visste det så får levern sin normala funktion tillbaka efter 2 veckor som nykter.
Ta hand om dig
Glad att du lyckats så bra redan❤️

@LauraE Så glad att du har tagit dig ur det svarta hål du befann dig i när du började skriva din tråd. Du har ju kommit jättelångt redan, du har en plan för hur du ska göra. Att du reflekterar över vad som gör att du dricker är stort. Tänkte bara påminna om en sak som Andra Halvlek brukar skriva; nykterheten först!
Ta hand om dig, håll tummarna för mig att jag lyckas ta mig dit också

@LauraE Bra jobbat!
Och kul att du börjar se dina möjligheter att förändra ditt liv- hela livet. För mig har A alltid varit flykt och bedövning, men sen vaknar man ju upp och alla ev problem är ju kvar. Och kanske värre! Bättre då att med lugn och klar knopp ta itu med dom. Kan ju bara bli bättre. Du kommer säkert att kunna forma ditt liv mkt bättre utan alkohol. Sov gott och hoppas du mår bättre imorgon🙏🏻❤️❤️

Dag 3 - inga svårigheter än. Den sista tiden har jag bara druckit på fredagar och lördagar (men då för mycket), så vardagar är ingen större utmaning för mig. Det enda är när det händer något speciellt.
Som nu på torsdag, då jag ska ut på en middag (jobb) där det kommer vara god mat och vin, och där det absolut kommer förväntas att jag ska dricka. Jag brukar sällan bli full i jobbsammanhang, men jag brukar inte låta bli att dricka.
Jag funderar på att hitta på någon ursäkt i sista sekunden för att ta mig ur middagen. Det känns liksom onödigt att ens utsätta mig för en sån situation såhär i början av allt.
Jag tänker att min enda prio nu är att hålla mig nykter - allt annat får stå tillbaka om det krävs. Jag är inte speciellt orolig för att trilla dit och dricka på torsdag, men känner mig heller inte helt trygg och bekväm med situationen. Kanske behöver jag vårda den här nykterhetsbebisen lite längre innan jag tar ut och visar upp den bland folk.
Sov bara fyra timmar i natt och kände mig illamående när jag vaknade i morse. Typ bakis. Skönt att veta att jag inte var det.
Men sömn är viktigt. Så nu blir det godnatt katt. 😸

@LauraE skönt att du har en vilja till förändring och se nytt på livet 🤗

Lista gärna för och nackdelar med att vara nykter. Gör sedan samma lista för motsatsen, dvs att dricka. Jämför sedan. Jag gör sådana listor då och då, bara att jag inte fått ner dom på pränt ännu. Har du funderat på att söka vård? Jag tar a-bus via teams och på ett fysiskt möte i veckan. Ska på terapi imorgon bitti för återfallsprevention. Får se om det är något attans men kanske kan hjälpa.

Håller med Lonely Man angående jobbet, det blir roligare o-bakis. Levern kan du nog vara lugn för, skrumplever är väldigt ovanligt trots allt. Men ta gärna prover för att lindra oron. Det kan värka lite här och där i kroppen i början. Jag har dragit på mig en dålig höft, sexigt med lite artros i min ålder 😂 Men det ska nog gå att träna bort.

Svamligt inlägg här men glad att läsa att du är lite piggare på livet. Kämpa på och skriv av dig här 🤗❤️

Jag blir som föregående skrivare väldigt glad av att läsa om dina nyktra dagar, tre veckor imorgon, det är stort. Jag är också morgontrött på ett helt annat sätt som nykter, vaknar ofta glad, och lite babblig, har ofta nära till skratt på morgonen. Så var icke fallet förr i tiden= vindrickare av rang. Har tyvärr inte blivit morgonpigg men skillnaden är ju milsvid.
Det är ett riktigt coolt äventyr att nyktra till på riktigt, utvecklande, och livet tar nya vägar. Heja dig! 🌱☀️

Jag blir glad av ditt inlägg! Det är häftigt att inse att man själv har makten och möjlighet att förändra sitt liv. Kämpa på med nykterheten först, som nykter får du energi att ändra på annat du önskar.