Senaste kommentarerna i forumet

@Ny dag Det går ju strålande för dig! Kämpa på, en dag itaget knäcker vi den där djävulen! 🌸

Hej.
Börjar nu sakta men säkert närma sig 4 månaders nykterhet och jag mår riktigt bra bättre än på länge.
Har minskat med antalet AA möten till 2ggr i veckan mot tidigare 5 gånger. Känns som ett steg i rätt riktning. Vågar dock inte sluta helt med det då skulle jag falla tillbaka till ruta ett igen det vet jag. Det går att leva utan A. vill aldrig hamna där igen. Tack för ni finns❤️

Jag tror det är dags nu:
https://alkoholhjalpen.se/forum/det-vidare-livet/225847

@Varafrisk Jag hade ju en fru som var medberoende på ett vis. Jag skötte jobbet och drack bara på helgerna, men då blev jag lat och gjorde inte många knop hemma. Det blev mer och mer och tillslut gick jag inte till jobbet ens. Jag ringde och sa att jag var sjuk och sen gick det över en vecka och då kom chefen hem till mig. Dom visste att jag hade bekymmer men försökt hjälpa mig på alla sätt. Så jag satt där och drack när chefen satt jämte i soffan. Då fick dom in mig på avgiftning i GBG på Stigbergskliniken. Första besöket för mig på ett sånt ställe. Fan vad kass jag mådde. Men efter ett par dagar så mår man ju bra igen. Men då sa frugan i telefon när jag ringde hem att jag vill skiljas jag vill att du flyttar. Då skrev jag ut mig och åkte hem och drack igen. Sen har du kanske läst om hur det gick när jag flyttade, drack mer och mer. Arbetslös och pengar från radhuset vi sålde. Jag var ju tillslut nere på botten så långt så att jag vaknar hemma där jag bor nu och minns inte hur länge jag druckit eller hur mycket. Men jag fick lätt i mig två 3l rosevin kartonger per dag. Då kände jag att det inte stämmer riktigt. Vilken dag är det. Tavlorna rörde sig på väggarna och jag hörde folk som pratade i köket fast ingen var där. Då blev jag rädd och ringde en bekant som kom direkt. Fick sen åka ambulans in till sjukan. Aldrig mått så dåligt. Kändes som jag druckit lava i magen och mådde illa och det flimrade i huvudet. Hade varit uppe på 4 promille trodde läkaren efter provet dom tog två timmar efter jag drack nåt innan. Då är det farligt på riktigt. Fick ligga där ett par dagar. Men sen gav jag mig fan på att komma ur skiten. för så ville jag aldrig må igen. Det skulle jag aldrig klara. Så det blev öppenvården och deras stöd och nära och kära som fick mig att sluta. Fick jobb igen, först kortvarigt och sen som Hjullastarförare på ett stort företag. Har varit där ett år 1a september och är ju nykter sen 2 år. Men när allt gick bra och jobbet tuffade på så tog jag ett återfall pga att jag kände ångest och oro. Förmodligen stress på jobbet och annat. Så jag blev som radiostyrd och provade på droger istället, för alkohol dricker jag inte mer och klarar det inte utan att spy vid tanken på att ta en öl eller nåt idag. Det gick ju bra på semestern och nån helg, men sen blev det för mycket och då kunde jag inte köra hjullastare som väger 12 ton och riskera att köra ihjäl nån eller så. Då hade jag ju varit körd vid ett blodprov. så jag sjukanmälde mig. Men på min födelsedag den 7e augusti bestämde jag mig för att detta går inte. Det kommer bara gå åt pipan så jag ringde min chef och sa som det var. Han var väldigt snäll och förstående. han visste om mitt tidigare missbruk. Sen ringde jag läkaren och öppenvården direkt efter det och sa att nu behöver jag hjälp innan jag fastnar i något sånt här istället. Sen har jag varit sjukskriven i 3 veckor nu och ska prata med läkare och bli inskriven ordentligt på öppenvården och vill samtidigt göra en remiss för utredning om jag har nån add adhd eller bipolär sjukdom förutom beroendet. För jag känner inte igen mitt eget beteende. Jag skulle aldrig göra detta om nåt som jag inte märkt innan triggat igång det. Har ju alltid druckit bort oro och ångest förr. Men nu var det nåt annat som kom. Jag har en son med ADHD och flera har sagt att du kanske borde kolla om det finns nåt där som gör att du beter dig som du gör. Fast allt egentligen var så bra. Chefen kräver också att jag går till botten med detta innan jag har chans att komma tillbaka. Käkat anti depp medicin sen 2008 då det hände massa grejer och jag fick panikångest mm. Men den funkar ju inte när man dricker för mycket. Då är det ju alkoholen som är medicinen. Så vi ska se om det finns andra sorter att prova som kanske hjälper under tiden om det blir nån utredning. Har nog bara provat två sorter genom åren vad jag minns. Så på måndag börjar allt med läkare och allt det andra. Först måste jag bli längre sjukskriven så jag blir av med detta jag tagit och ren från sånt. Och humöret och hjärnan behöver återhämta sig. Tror det är en mix av att gå in i väggen men samtidigt förneka det och köra på ändå. jag har alltid gillat stress när man har kontroll. Tiden går fort och man får mycket gjort. Nu kan jag knappt gå ut. Sover inte, har ätit två bananer sen igår och bara tagit vitaminer i brusform och magnesium för att förhindra ont i musklerna och att man spänner sig överallt efter den skiten jag stoppat i mig. Jag hade svårt att sitta still i skolan och hängde inte med i alla ämnen. Sen blev jag en bråkstake och fick jobba på bondgård i två veckor och gå i skolan två veckor om vartannat. Men jag har blivit lugnare med åldern, men kan vara rastlös och glömma bort saker jag skulle göra i köket på 1 minut tex. Inte typisk ADHD, men nåt sånt tror jag det kan finnas där. Min son har egen lärare och klarar inte att vara i sin vanliga klass hela dagen. Det blir för mycket. Men det har blivit lite bättre med medicinen han får nu. Detta blev ett långt svar. Kommer knappt ihåg vad du frågade från början så jag får tjuvläsa lite i ditt inlägg. Men jag kommer höra av mig här om hur det går osv. Utredning om det blir nån kan ju ta nåt år eller mer om dom ska gå hela vägen. Men då har man kanske ett svar och en förklaring till att jag gjort så här från början med alkohol och inte slutat utan bara struntat i det. Tog hjälp 10 år försent egentligen. Mvh/B

Jag kommer och rycker upp dig. Här är jag. Kom så går vi en promenad.
Jalla!

💕

Hej
Jag läser ditt inlägg @charlie med väldigt stor- behållning, igenkänning men också ”just det ja”- känslor. När jag och du @varafrisk började skriva här så var det en väldigt speciell tid med tanke på pandemin. Mycket socialt, men även sånt som konserter och restauranger gick ju inte att besöka. Jag har ofta funderat på om det var bra eller dåligt. Men är inte säker på om det har spelat så stor roll.

Det här med arbetsro tror jag är så enormt viktigt. Jag läste senast idag på forumet någon som skrev exakt det jag tänkte- och även skrev- ” allt ska vara som vanligt förutom att jag inte dricker.”
Men ingenting är som vanligt.
Allt är annorlunda och det kräver som vi alla vet- sånt otroligt fokus att inte mycket annat hinns med.

Ett tips @varafrisk som jag tyckte var väldigt hjälpsamt den första tiden- var att ta en gemensam vit månad.
Då blir det också ett gemensamt projekt- oavsett hur alkoholvanorna ser ut hos respektive, det blir enklare att liksom hjälpas åt.
Min man dricker ju ibland och jag har egentligen aldrig lidit av att ha alkohol hemma triggar mig inte.
Men att köra ihop- som start- tror jag är ett bra sätt och då behöver man inte heller kolla av var man har varandra- utan allt är öppet på ett sätt som jag tyckte underlättade.
Önskar dig en fin kväll! 🌸💞

Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!

@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.

Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.

Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.

Kram:)

Bästa @Charlie70 ! Det var bra att du svarade och jag tror att du har berättat en del om dina erfarenheter tidigare. Och, jag förkastar inte vad du skrivit. Jag tänker också att man behöver stöd av den man lever tillsammans med på sin nykterhetsresa. Om jag väljer att ta stöd då får jag stöd från min man men som jag skrivit ovan så är min man medberoende och går ofta med mg in i min bubbla. Väljer jag att inte dricka då finns han där. Under mina 58 dagar då jag tog antabus var det endast vid några få tillfällen som han drack alkohol tex en stark öl el ett glas vin på restaurang. Min man tränar flera gånger i veckan - spinning, gym och löpning med en klubb. Och...vi pratar...massor!!

@BEATNGU Tack för att du tittar in hos mig! Och Grattis till två nyktra år! Vad tänker du att du har för diagnos? Min nedstämdhet är i nuläget starkt förknippat med mitt alkoholberoende. Jag är orolig och jag lever inte mitt liv. Jag tänker ett nyktert liv kommer att ge mig ett bättre mående men skulle nedstämdheten kvarstå då får jag ta itu med det.

Idag är jag nykter. Måsta bryta nu!! För många saker som jag vill göra blir inte gjorda. Små simpla saker som att läsa en bok. Eller lite större saker som idag när jag skulle träffa några vänner och jag kände att måste vara hemma den här dagen för att bryta. Det får vara skittråkigt men jag måste bryta nu! Senaste gången när jag var hos kuratorn pratade jag med henne om en utbildning som jag hade sett på Facebook - det handlade om Våld i nära relationer. Jag sa att jag behöver lite påfyllning. Hon svarade då något i stil med att jag kanske inte ska ha påfyllning. Jag förstod det som att när man bryter med alkoholen, när man ska bli nykter då kanske det inte finns plats för påfyllning för nykterhetsarbetet är en sak som kräver sin energi. Kuratorn är väldigt noga med att säga jag ska inte ha för mycket saker på gång. Naturligtvis kan man träna för att må bra samt äta bra men inte banta...men...nykterheten först. Och så är det ju.

Så idag är en ganska trist dag...inte för att jag inte dricker alkohol.....men för att jag idag inte har energi....och att jag fick ställa in träffen med mina vänner....och att ikväll blir det inget kvällsdopp. Men imorgon kommer jag vakna nykter och ha en gnutta mer energi. Jag behöver även börja med min sovmask igen...har inte haft den på mig på länge....är inte helt överens med den...få se om jag blir det ...men den är ju bra för mitt hjärta.

Kram:)

@Inombords Så är det. Vin-flasharna kommer ofta i början. ”Hmmm, den här känslan brukar jag dricka vin på.” Det räcker att bara konstatera det. Och sen vila eller äta eller dricka vatten eller röra på sig, vad det nu är som hjärnan behöver just då.

Efterhand som du väljer nyktra lösningar så kommer hjärnan att programmeras om, och vin-flasharna kommer då allt glesare. Att bli nykter handlar jättemycket om att skapa nya nyktra vanor.

Krya på dig!

Kram 🐘

@Inombords Grattis till 70 dagar! Så himla stort! Trist att vara sjuk men hoppas att du snart blir bättre!
Vad är det för serie ni tittar på? Bara lite nyfiken ...alltid kul om man kan få lite tips. Ibland har jag tur att hitta något bra men ibland kan det dröja länge mellan gångerna som jag tittar. Fast mitt dilemma är väl att jag plöjer en serie på bara några dagar.

Ha det fint! Kram

@Andrahalvlek @Allegra @vår2022 @Ny dag @Kebne1 Tack för alla grattishälsningar! ❤️Det betyder mycket för mig att få feedback från er och få tillhöra detta fantastiskt fina forum! Så fin stämning här!

Jag har haft en tuff arbetsvecka och blev sjuk i feber igen på torsdagen. Åkte tidigare en dag som varit tuff och och hann tänka att precis vid ett sånt här tillfälle har jag köpt och druckit många gånger det senaste året. Det var som om min hjärna fortfarande är delvis inställd på att i alla fall notera tillfällen som uppkommer. Jag tänkte krasst ”Ja hjärnan, det stämmer att det är ett sånt tillfälle men vi dricker inte och vi ska åka hem och vila.” Så jag åkte hem och vilade. Tror det kommer vara såhär och jag får acceptera det. Tankarna borde blekna med tiden om jag inte tillför A.
Idag är jag fortfarande svag i kroppen men har tagit en pyttepromenad och startat ett nytt pussel. Sambon lagar mat och vi ska titta på en bra serie så jag har det rätt bra. Dricker alkoholfri öl (sambon dricker starköl) men det känns bra. Mitt mål är att leva på som förut med den skillnaden att jag inte dricker alkohol. Och att det inte finns alkohol hemma i veckodagarna. Än så länge går det bra och jag är tacksam. Tack!🌸

Tack! @majken_r! Detsamma till dig. 💖

Dag 4, ångesten har släppt för det mesta. Känns relativt bra igen, är väl fortfarande lite nedstämd och besviken, tror jag får låta mig vara det någon dag till. Blir ju lite som ett självskadebeteende, nu när jag drack senast så uppskattade jag inte smaken eller fyllan, det enda det gav mig var negativa konsekvenser, så onödigt. Får påminna mig om detta nästa gång jag ens funderar på att dricka, det är ju inte ens kul längre.

@Axianne tycker mycket om hur du delar med dig, tack. Önskar dig en fin lördag💓

@Kebne1 Ler stort, så glad för dig🙌🏼

Härligt att du mår bra@Kebne1 😊
Hos mig är det regn idag, men vad gör det, man är ju inte bakfull på en lördag iallafall.
Sköt om dig ❤

@Onkel F Finns ju massor med avslappnande ljud på youtube med eller utan musik. Regnskog, åskoväder, regn osv. vissa är runt 10 timmar långa så man kan ha det i bakgrunden när man sover.

@Onkel F Det som är så bra med meditation är att man kan anpassa den efter situationen. Sitta på en parkbänk i en lugn park funkar. Jag vet en man med hög position på vårt företag som i en paus i svåra förhandlingar gick in på toaletten och satte sig och mediterade i 10 min. Sen kom han ut mer grundad och kunde fortsätta förhandlingen.

Utsidan är inte viktig vid mediterande, det är inåt du ska vända dig, med hjälp av andning och även mantran kanske. Jag använder sångmantramusik till hjälp. Och andningen förstås. Jag andas i takt med musiken och sjunger med i sångmantra, antingen tyst i huvudet eller högt om tillfälle ges.

Kram 🐘

Efter en springrunda och nakenbad i fjärden sitter jag på bryggan och torkar. Känner en absolut stillhet och ren lycka.
Livet livet
Kämpa på alla fina här inne🙏🏼❤️

Eftersom jag befinner mig mitt i någon form av märklig känsloturbulens och skriver i ett forum som handlar om nykterhet ska jag försöka sätta ord på vad som rör sig inom mig i relationen till alkohol just nu. Jag har visserligen varit nykter ett år men det finns alltid och för evigt en lurande fara i omtumlande händelser eftersom de historiskt för mig har lett till antingen återfall eller eskalerande missbruk.

Just nu är jag lite omskakad för att en person från mitt tidigare liv plötsligt dykt upp och rubbat min emotionella stabilitet. Det skapar både bra och dåliga känslor. Samtidigt som väldigt intensiva minnen jagar och fyller mig så lider jag av att jag inte kommer ihåg viktiga händelser, så jag försöker just nu bara bena ut hur jag egentligen mår mitt i allt detta och mest av allt; hur jag ska hantera situationen och mannen i fråga. Jag vet inte hur sanningsenlig jag ska vara med den här personen och hur mycket av mitt liv jag egentligen vågar berätta om när vi plötsligt återfått en ny form av kontakt som faktiskt utvecklats ganska snabbt de senaste dagarna via långa telefonsamtal.

Efter den initiala överrumplande och smått pinsamma situationen i onsdags, en känsla som först övergick i olust, fick jag en utmaning när jag bara minuter senare stod och tittade på en nästan full box vin i kylen. En dunk alkohol som bara ropade mitt namn. Det kanske låter nu som att det var en utmaning eller att jag fick hantera lockelse och sug i det ögonblicket när jag var i känslomässig turbulens och fysiskt upprörd men så var det verkligen inte, jag vill vara tydlig med det. Jag blev mest full i skratt och nästan lite irriterad över att jag ens noterade den. Jag vet att man inte ska ha alkohol hemma eller i sin närhet när man är nynykter men jag har inte haft några problem med detta under året som gått så i den frågan är jag nog bara tacksam över att jag slapp känna längtan efter att fylla ett glas till brädden där och då.

Så frågan nu är vad jag känner när jag sätter allt det som hänt under veckan i relation till alkoholen? Vad väcker de här känslorna hos mig? Vad triggar de?
Ingenting.
Absolut ingenting och det är helt jäkla fantastiskt att med fullständig ärlighet kunna säga det!

I tjugo års tid eller mer har varje känsla utöver det blekgrå eller beige varit en anledning för mig att antingen fira eller trösta, dämpa eller förstärka. Mitt (ibland allt för rika) känsloliv har ständigt varit en källa att direkt greppa efter närmaste flaska. Från att det var ett ganska tveksamt val i början som kanske innebar att samvetet fick mig att bromsa in och förhandla med mig själv och tänka efter, blev det med åren mer av en reflex och en vana. Det var snart en självklarhet att alltid dricka så fort något inträffade utöver det vanliga (och även bara för att vardagen var som den var). Med tiden förändrades vanan till ett mentalt och fysiskt krav och något jag inte längre hade möjlighet att säga nej till. Efter lång tids alkoholmissbruk var alternativet att bromsa som fanns i början helt borta. Inget val. Ingen tvekan. Knappt ens någon förhandling med mig själv om konsekvenser. Min känslohantering lämnade jag med varm hand över till flaskan som att det vore ett bagage man checkar in när man flyger iväg.

Vi som är alkoholister vet att det behövs inte mycket av varken framgång eller motgång för att vi ska välja att dricka på det. Nu under mitt nyktra år har jag mött mött både glädje, sorg, framsteg och bakslag men nu har det inte återspeglat sig i mitt drickande alls. Även om jag till och med har upplevt svår stress och ångest så har jag aldrig igen behövt ta till alkohol för att komma vidare så som förr. I början har jag förvånats när jag analyserat mitt känsloliv och då har jag verkligen känt en stor tacksamhet över att jag inte tvingats till självmedicinering med vin. Det har varit som som att länken är bruten mellan mina känslor och den där vindunken. Jag har inte längre behov av att döva, mildra, belöna eller uppmuntras med alkohol.

Ja men hur?
SÅ tjatigt det blir när jag om och om igen i ord på en sajt konstaterar att nu har jag slutat dricka, nu längtar jag inte längre, nu behöver jag inte alkoholen och det finns varken sug eller längtan. Det hjälper ingen läsare att jag ältar det och upprepar orden som ett mantra om jag inte samtidigt kan förklara det. Eller så kanske det ändå hjälper mig själv? Kanske behöver jag hela tiden påminna mig om att jag faktiskt är den här människan nu som jag aldrig trodde att jag skulle ha kraft att hitta tillbaks till. Jag behöver påminna mig om att jag kan se nykterhet som en självklarhet och att det inte var så svårt som jag trott att det skulle vara att vända mitt liv.

Jag har kanske inte så mycket mer att säga idag. Egentligen skulle jag vilja berätta om det som funnits en gång och som är anledningen till min känslomässiga berg-och-dalbana i onsdags, men den historien är lång och personlig. Den handlar heller inte så mycket om alkohol att den egentligen hör hemma här. Samtidigt har historien som rör den här mannen helt plötsligt blivit så aktuell för mig. Alla minnen från långt tillbaks i ungdomen känns som att det hände igår, medan minnen från vuxenåren och modern tid är dunkla, suddiga, fragmentariska och röriga. Vi får se var jag hamnar med den saken.

Ha en fin helg! 💖

@Onkel F Samma här. Läser inte böcker längre heller men är det en intressant pod så tror jag nog man lyssnar.

@BEATNGU ja då fattar jag att jag inte fattade😅🙃

@Andrahalvlek Ingen meditation ännu tyvärr. Jag är lite stel i kroppen och behöver en mjuk matta och en kudde att sitta på, och de sakerna hör till det som stinker rök. Jag skall hämta nya fodral till dem idag, så jag kanske kan komma igång med övningarna snart. Det finns egentligen inget vettigt ställe för meditation i kyffet jag bor i, men jag får göra det bästa av situationen. Det är, som du skriver, något som hjälper. Det skapar ett lugn och en känsla av balans i tillvaron.
Lugn, balans och struktur är bristvaror just nu. Jag får göra en Münchhausen och lyfta mig själv i håret så att jag kommer ur den här negativa stämningen.

@majken_r Det var jag som fick hjärnsläpp och svarade i fel tråd. Trodde jag var nån annanstans! :-)

Det här med att vakna tidigare än alla andra och få en gyllene stund för sig själv 🙏
En av de bästa sakerna med att vara nykter. Vakna pigg, kaffet smakar bra och en stunds tystnad och lugn innan dagen kör igång.

Jag vaknade strax före sju, resten av hemmet kommer vakna om ca en timme. Uppskattar den här tiden så mycket att det inte går att beskriva.
Ska försöka lägga vikten på de här stunderna. Fokusera på vad nykterheten ger istället vad min hjärna tycker att den förlorar.

Har bett min man att inte ha alkohol hemma på fredagar. Fredagar är min kritiska dag om man kan uttrycka sig så. Helst skulle jag vilja att hemmet är en alkoholfri zon varje dag, och kanske behöver jag det för att säkerställa att jag inte kan agera på sug men jag måste lära mig hantera mitt beroende. Det är mitt ansvar.
Förhoppningsvis blir det lättare framöver.

Idag mår jag lite bättre psykiskt. Ångesten och skammen bleknar lite varje dag.
Har startat programmet här men även ett annat program genom en app. Det känns bra att jobba med det. Som att på något sätt mota olle i grinden lite.
Jag vill så gärna klara av detta.
Jag ska klara av detta. Är så klar med alkohol. Så jävla trött på allt den kommer med.
Bokade tid på labbet för provtagning för riddargatan 1. Ett steg närmre. Ska jag bara gå och inte fega ur också 🙄