Senaste kommentarerna i forumet

@torpet Det låter som vi har hamnat i samma läge, fast kanske av olika anledningar. Läste om något som kallas post akut abstinens. Är det kanske det som dyker upp efter en tid? Hursomhelst så måste väl ändå livet gå vidare???
🤗 Kram

Lunchnotering. Fortfarande utomlands. Ny tillställning med mycket alkohol igår kväll. Gick bra vad gäller nykterhet. Idag en oerhört tung dag dock. Är väldigt låg. Antagligen alla känslor som kommer i kapp. Har svårt med varandet. Lusten till "allt" är borta. De negativa känslorna och tankarna tar över. Jag kommer att överleva, men just nu en skitdag rent ut sagt. Känner mig instängd och snärjd. Faktiskt samma typ av deprimerande, låsta, "instängd i bur"-känsla som när jag drack. Nu är ju inte anledningen alkohol. Så vad ska jag göra nu? När jag inte kan tjata på om att jag dricker för mycket eller ge mig själv snytningen: "du måste inse att det är alkoholen som är det verkliga problemet"... Den har inte varit närvarande på två månader och jag känner mig precis lika snärjd som när jag använde mig av den. Kram till alla! Tänker hoppas på i morgon!

@Nejlika Känner igen att inte få det där lyckoruset över att vara nykter. Kanske just pga att alkoholkonsumtionen ännu inte var så stor att det ställde till verkliga problem, mer en känsla av att om jag fortsätter på det här spåret så kommer det att gå illa… Anledningarna bakom den typen av självmedicinering försvinner ju inte bara för att man vägrar dricka på dem. Oron som maler och maler. Växer till ren ångest mellan varven. Depressionen som ligger och hotar i bakgrunden. Jag har egentligen inga bra tips. Bara en försäkran om att det går att leva så här också, och att det smartaste är att låta bli alkoholen för att inte lägga sten på börda. Hjärnan lär sig så småningom att släppa taget om oron tillräckligt för att man ska kunna lyfta sig ur handlingsförlamningen och göra sånt man mår bättre av. Enkla små saker i mitt fall. Läsa en bok. Spela ngt instrument. Ta ett varmt bad. Gå en promenad. Städa. Sortera tvätt. Alla sådana där småsaker som sammantaget signalerar lugn och stabilitet till hjärnan. ”Jag har kontroll över livet och stunder av frid, allt löser sig, en detalj i taget”. Små saker. När jag försökt större må-bra-projekt (tex att börja träna på allvar igen, eller investera stora mängder tid och energi i hobbies, gå i terapi…) har det slutat i utmattning istället för bättre mående. Så jag tänker helt enkelt att jag skiter i allt jag det där jag inte mäktar med, även om det säkert är den gyllene vägen man borde vandra. Och så försöker jag vara nöjd med att jag åtminstone inte saboterar mig själv med alkohol medans livet skaver. Det kanske inte behöver vara mer storslaget än så.

Upp på hästen igen!
I helgen har jag firat födelsedag med vänner och familj. Vi gick på restaurang och åt mat vilket visade sig vara lite för tidigt för mig. Jag började min nyktra resa för knappt en vecka sedan. Trodde att jag kunde klara att stå emot frestelsen, men inte då! Det blev några glas vin. Däremot är jag lite stolt över att jag höll mig inom en rimlig nivå. Ingen bakiskänsla eller fylleångest dagen efter. Jag har inget sug efter alkohol idag och jag känner mig mer motiverad än någonsin att hoppa upp på hästen igen och fortsätta resan mot ett nyktert liv. Med mantrat: "ta inte första glaset".
Jag inser att så här i början behöver jag nog avstå de situationer som lätt leder till att jag dricker. Ska faktiskt bli skönt att ta det lite stillsammare. Att bara landa i mig själv och i lugnet.

Hej @vår
När jag träffade min nuvarande man (många år sen) var det precis så.
Älta grubbla prata precis vid läggdags. Drama, gräl (ibland) och jag ledsen för att han inte ville lyssna på mig.
Det var under en period när jag drack mycket- allra mest nog för att kunna sova. Så deppigt att tänka på när det faktiskt finns medicin för de tillstånden…
Sedan blev det mycket bättre i takt med att jag drack allt mindre. Långt senare började jag dricka mer igen. Men nu är jag här där vi pratar mycket under dagar och kvällar, allt flyter ihop lite men sammantaget är det så att mitt behov av att lyssna och bli lyssnad på, tillgodoses på ett mycket mer vardagligt och bra vis.
Ditt inlägg slog an sån igenkänning, så fint att läsa om dina viktiga steg framåt. Kram 🍂

Tankar och insikter.
Vin på middag i fredags och igår. Planerat. Bra så. Men, mår så dåligt.. trött och jävlig.. hatar det. Oro i själen och lite ångest. Dålig sömn. Så ovärt..
Tänker mycket nuförtiden och känner efter. Det är bra för det är som att insikter jag gör på riktigt fäster i mig. Ser tex att oron idag inte är sann eller min utan hör ihop med vinet. Trötthet hör ihop med vinet. Så jag börjar bli alltmer trött på dricka, oavsett mängd och annat. Det är inte jättesvårt att dricka måttligt. Det svåra är suget som dyker upp ibland. Det som är bra är att jag verkligen vill vara i processen att ändra eller sluta dricka, inte släppa det. Det har jag gjort tidigare. Haft perioder där jag insett att jag druckit av fel skäl och sen släppt det och levt på som vanligt. Så är det inte nu, jag håller på att förändra något på djupet och det känns så bra. Nu ska jag försöka skaka av mig lite oro och olust och gå ut och andas. Kram🥰

@vår2022 Insikterna ramlar in på löpande band här hos dig, nice 🤩 Det är som jag brukar säga - man blir mer chill som nykter.

Jag brukar beskriva mig som mer grundglad, grundnöjd, grundharmonisk. Det är inga fyrverkerier, men grunden jag står på är mer stabil. Den personlighet man har förändras inte i och med nykterheten, den förädlas snarare. Den vi blev påverkade av alkoholen, både under ruset och mellan rusen, stämmer inte alls med vår grundpersonlighet. Det är min fasta övertygelse. Som nyktra hittar vi tillbaka till oss själva, utan alkohol som filter på gott och ont.

Kram 🐘

Reflektion: Jag har identifierat mig som en djup grubblare, kan ligga timvis och bara älta igenom allt jag ställt till med, både nykter och onykter. Om jag funnits till för barnen i den utsträckning jag borde, om de farit illa av skilsmässan, hur dålig och otillräcklig jag är, varför jag inte sagt ifrån i osunda relationer, elaka saker som jag sagt mm. Jag började alltid att prata om problem mm med min nuvarande man strax efter att vi lagt oss för att sova, ångesten, ilskan och gråten tog över och slutade många gånger i ilska då han somnade och jag tyckte han inte ville lyssna på mig, jag insåg inte att jag var packad och att mina riktiga känslor inte var närvarande. Allt kändes ju så på riktigt och autentiskt. Han har ofta bett mig att vi kan väl prata innan sängdags för han är för trött när vi ska sova. Jag har lovat men det blev aldrig så.

Idag när jag varit nykter i 3 veckor, ser det helt annorlunda ut. Vi pratar under dagen, kvällen om tankar och känslor, inte när vi ska sova. Båda vill sova. Jag grubblar inte ihjäl mig då oro och ångest inte härjar i min hjärna. Jag känner mig lugnare och tryggare. Det är överhuvudtaget mycket mer harmoniskt och lugnare hemma, precis det jag längtat efter. Att få vila utan ett jävla liv i huvudet. Jag har till och med svårt att minnas mina destruktiva tankar.

Det måste ju bero på att jag inte dricker alkohol. Det visar ju också tydligt vad alkohol gör med hjärnan, känslorna och beteendet. Vilket jävla destruktivt gift det är för mig, och som besvärar framförallt min man.

Bra, nu finns även detta nedskrivet i min dagbok så att jag inte glömmer!

Reflektion: Jag har identifierat mig som en djup grubblare, kan ligga timvis och bara älta igenom allt jag ställt till med, både nykter och onykter. Om jag funnits till för barnen i den utsträckning jag borde, om de farit illa av skilsmässan, hur dålig och otillräcklig jag är, varför jag inte sagt ifrån i osunda relationer, elaka saker som jag sagt mm. Jag började alltid att prata om problem mm med min nuvarande man strax efter att vi lagt oss för att sova, ångesten, ilskan och gråten tog över och slutade många gånger i ilska då han somnade och jag tyckte han inte ville lyssna på mig, jag insåg inte att jag var packad och att mina riktiga känslor inte var närvarande. Allt kändes ju så på riktigt och autentiskt. Han har ofta bett mig att vi kan väl prata innan sängdags för han är för trött när vi ska sova. Jag har lovat men det blev aldrig så.

Idag när jag varit nykter i 3 veckor, ser det helt annorlunda ut. Vi pratar under dagen, kvällen om tankar och känslor, inte när vi ska sova. Båda vill sova. Jag grubblar inte ihjäl mig då oro och ångest inte härjar i min hjärna. Jag känner mig lugnare och tryggare. Det är överhuvudtaget mycket mer harmoniskt och lugnare hemma, precis det jag längtat efter. Att få vila utan ett jävla liv i huvudet. Jag har till och med svårt att minnas mina destruktiva tankar.

Det måste ju bero på att jag inte dricker alkohol. Det visar ju också tydligt vad alkohol gör med hjärnan, känslorna och beteendet. Vilket jävla destruktivt gift det är för mig, och som besvärar framförallt min man.

Bra, nu finns även detta nedskrivet i min dagbok så att jag inte glömmer!

Dag 21. Dagarna tickar på, härligt! Trodde jag skulle sova bra nu men hade mycket drömmar i natt. Tänker att det vänder så småningom. Ingen huvudvärk i alla fall. En söndag som ska fyllas med aktiviteter och vila. Ha beställt ved så den ska staplas, hundpromenad i skogen då jag ska ta med mig mossa och annat från naturen. Ska pyssla med lite adventsdekorationer både ute och inne. Finns mycket tips på insta. Laga god farsdagsmiddag och titta på en serie på Netflix. Ja sen är söndagen över😁.
Ha en fin söndag och grattis till alla farsor💕

@miss lyckad jag hade tyvärr fel och han var inte alls beredd att söka hjälp. Känner till det där med arbetsgivarens ansvar när det gäller alkohol men han är egen företagare vilket är det största problemet. Han döljer sitt drickande för mig och ingen kommer någonsin kunna komma på honom. När jag var gravid och mitt vatten gick en fredag kväll trodde han inte på mig utan ville fortsätta jobba(dricka). Tvingade min syster ringa honom och han kom hem och körde mig till sjukhuset. Onykter tror jag... Känner mig snuvad på en graviditet som ska vara en fin längtan. Sorry för långt inlägg. Jag ska försöka komma iväg och prata med någon.

@Rosette tack för ditt svar. Det betyder mycket. Jag har gett ett nummer mer kan jag inte göra. Detta ligger på honom. Tack för att du påminde om att man inte ska vänta på ett erkännande. Det är sånt man behöver höra. Jag har bett han flytta ut för att markera och för att vi behöver ett lugn. Men det kommer inte hjälpa. Så nu börjar ett nytt kapitel. Det kan bara bli bättre. Läskigt och ensamt men det måste gå.

@torpet Heja dig! Och jag förmodar att du hade kul på festen också eftersom du stannade så länge? Min upplevelse av fester när jag är nykter är att jag är mer lyhörd, min tajming är bättre och jag är mer genuint intresserad av samtalet och människorna. Innan tänkte jag mest på hur/när jag kunde fylla på mitt glas 😫

Självkänslan växer oerhört mycket av sådana utmaningar, check på den ✅

Kram 🐘

@torpet 👍
Kram 🤗

tack så mycket @Rehacer 💕

@torpet Härligt! 👍🏻 Jag förstår precis din känsla i att växa, känna sig stolt och trygg i sig själv, att klara vara utan alkohol vid tillställningar. Till nästa gång kommer du känna dig säkrare redan innan du ska iväg, så skönt 💕
Kram 💕sländan

Kvällsnotering. Missade att skriva igår. Nonstop från morgon till läggdags med aktiviteter. Utsattes för en rejäl test i går kväll då jag var på middag som varade fram till 02.00 för mig i natt (då gick jag ändå först av alla). Först hade jag tänkt avstå från middagen (pga av oro för om jag skulle palla "testet") och åka hem, men gjorde en impulsgrej och tog taxi till middagen. Ångrade mig halvt i samma stund jag kom in i lägenheten. Samtidigt hade jag en tävlingsmänniska i mig som ville bevisa att det skulle gå att deltaga på middagen utan att dricka. De flesta på middagen var människor jag håller av. Inga problem med att delge folk att jag inte ville ha vin eller annat innan maten. De som var där har varit med förut och om någon säger att de inte dricker för tillfället fattar alla galoppen direkt. Det respekteras helt utan frågor eller konstigheter. Så den biten var/är inga problem. Jag tror jag drack två liter bubbelvatten under kvällen. Sen såklart mer upplevelsen av trötthet där mitt i natten när jag drog mig hemåt. Tröttheten såklart mer "ren" än om jag pimplat under kvällen. Samtidigt lätta steg eftersom jag kände en oerhörd stolthet för att ha klarat flera timmar i ett sällskap där alkoholen flödade fritt. Jag är ju inte i Sverige, så skillnaden är att ingen på middagen blev packad. De håller en mer ok nivå på det. Annars hade jag nog gått tidigare. Oerhört skönt att slå upp ögonen i morse. Jag var trött och hade inte sovit tillräckligt många timmar. Men det spelade ingen roll. Ingen bakfylla, ingen ångest, ingen olust...inget negativt alls. Den här erfarenheten bekräftar det vissa här inne skrivit om tidigare: Om man klarar den typen av prövningar så växer man. Väldigt bra för tilliten till en själv och ens egna förmåga att hålla sig på den nyktra vägen. Nästa middag kommer inte föregås av lika mycket oro helt klart. Enda plumpen i protokollet är att jag inte skrev här i går eftersom jag försatt mig att skriva varje dag oavsett vad som händer, men den plumpen kan jag leva med :) Kram till alla.

Tack för er pepp. Jag mår bra, det känns så himla härligt.
Fortsatt fin helg ❤❤❤

@vår2022 Jag blir alltid så glad av att läsa dina uppdateringar! Tänk att det redan är 20 dagar! Såå bra jobbat!
Stor kram 🤗

@Nejlika känner igen det där att man är rädd att smitta sitt mörka på andra. Det är ju egentligen då vi behöver mest stöd och tröst, så fortsätt att skriva av dig och sätt ord på dina känslor, det brukar lätta. Annars snurrar allt runt i huvudet bara. Du skriver ”däremot har inte spärren för vilka tillfällen man dricker funnits alltid, och det är det som oroar mig”. Du beskriver att du inte vet vad du ska ta vägen av oron. Kan det finnas något här att få tag i, vad oron består av?
Kram💕

@Ingesmart Tack för ditt svar. Jag köper alkohol dom ggr jag är sugen, en vinflaska.

@trött_och_less_72 Så skönt att du är på spåret igen 👍Så fint för dina barn också men i första hand för dig själv! "Smittar" ju av sig till barnen också!
Jag kämpar på, det är väl sisådär... Jag samlar dagar o har ju förstått att det kan ta tid innan fördelarna med a-fritt visar sig på riktigt! Ha en fin helg!
🤗 Kram

@Nejlika Hej! Stor igenkänning på det du skriver om oro o hur hantera den känslan. Upplever den förlamande vissa stunder o dagar! Har heller inga bra tips annat än att genomleva känslorna o komma ut på andra sidan... Vill så gärna ha tips på andra vägar! Just nu är motion inte nån framkomlig väg för mig, annat än stillsamma promenader.
Nu jag inte läst hela din tråd o inte är jag så uppmuntrande heller. Vill bara dela med mig o berätta att jag känner lite likadant som du gör! Kanske kan vi hitta en väg framåt...
🤗 Kram

Jag borde vara tacksam över att denna gång var utgångspunkten i mitt drickande inte lika mörkt, men jag kan tyvärr inte känna det. Jag har de senaste åren tagit flera pauser här och där, utan större besvär, och mängderna har aldrig blivit detsamma som för några år sen. Någon form av spärr/stopp har funnits. Däremot har inte spärren för vilka tillfällen man dricker funnits alltid, och det är den som oroat mig. Nu när jag tagit paus tror jag att pga att mängderna jag druckit inte vart så stora som sist - så har också det där lyckliga ruset av nykterheten som kroppen ofta skapar tidigt (för att man ska hålla sig nykter) lite har uteblivit. Idag är måendet värre än någon annan bakfylla jag känt. Tror det handlar om så mycket mer än alkohol, men problemet kvarstår - jag vet inte var jag ska ta vägen av oron. Kanske har jag inte samma motivation som sist? Kanske är inte nykterhet något jag vill ha nu innan jag fått hjälp för andra besvär? Jag får absolut inget gjort idag.

@vår2022 tack för att du tar dig tid att skriva här trots att min tråd går ganska mycket i moll just nu från min sida 😊 Och för ditt pepp 🥰 Jag inspireras av din motivation och blir glad av att läsa om dina framsteg! När mitt huvud lugnar ner sig lite mer kommer jag kunna tillföra mer även i din tråd 😊 Just nu känner jag mig som ett mörkt moln som är rädd att färga av det mörka på andra, vet inte om någon kan känna igen sig.

Du har absolut rätt i att det krävs tid för att inöva nya vanor. Öva öva öva och att ge det tid.