Senaste kommentarerna i forumet

@Blenda skrev:"Så jag tänker bara låta skiten komma, kännas, genomlevas och passera."

Helt rätt taktik tror jag. Alkoholdjävulen inne i sin bur börjar verkligen få panik nu. ”Aldrig mer? Du skojar? Det får inte vara sant, jag viiilll iiiinte!” Låt honom gasta och gapa och leva jävel ett tag, han tröttnar snart. Av ren utmattning om inte annat.

Kram 🐘

Nu har jag lämnat peth prov och varit nykter i 24 dagar och enligt läkaren visar peth de senaste två veckorna så det borde ju egentligen inte visa något ? Känner mig nervös

Vaknar till dag 20 sedan mitt senaste återfall.
Det är kring den nyktra dag 20 som jag brukar må riktigt bra igen. Men inte den här gången. Allt är annorlunda.
Jag sover bättre, mår okej på morgonen, men de senaste dagarna har kropp & sinne åkt berg-och dalbana tills det är dags att somna igen. Djup ångest och stor oro, rädslor och vankelmod blandas med stunder av viss harmoni och små korta duster av lycka. Hjärtklappning, illamående och yrsel. Puh, är helt utmattad.
Men jag tror det är positivt att allt känns annorlunda den här gången. Visst kan det vara post akut abstinens inblandat, men framför allt så tror jag att det är Det Stora Beslutet som bearbetas på alla plan. Kapitulationen.
Så jag tänker bara låta skiten komma, kännas, genomlevas och passera.
Det viktigaste först – nykterheten. 24 timmar i taget. Jag klarar det här om jag bara gör som jag ska. Kopplar bort hjärnan så gott det går. Tiden är min vän.

Ja du har såklart rätt 8/10 är också ett delmål, vågar inte riktigt säga aldrig mer det låter så definitivt. Även om mitt mål r att aldrig mer dricka så känns det skönt med milstolpar på vägen, tillslut så kommer jag inte behöva dricka och då är jag delvis i mål. Men måste såklart fortsätta tänka på och minnas resan dit för att inte falla tillbaka.

Mitt stora delmål är att fira min 40 års dag med mer än ett helt alkoholfritt år bakom mig.

@Andrahalvlek jag har läst en hel del av det du skrivit och skriver i forumet och vill passa på att säga tack så mycket för inspiration och goda råd.. Har tänkt mycket på alkohol suget som en trotsig 3:åring som måste få ett nej hela tiden 😊 Det betyder otroligt mycket att du och många fler visar oss som precis börjat att det går bra och det blir bättre även om det ibland känns kämpigt.

Väldigt jobbig dag, svår smärta, svåra synstörningar, vill bara försvinna. Är inte deprimerad, bara svårt sjuk. Meditation hjälpte inte. Tog inte med ryggsäck samt talade med ett par lokala förståndshandikappade när jag gick och hämtade paket. Skön promenad i fint väder. Det hindrade mig från att gå till bolaget.

Texten kommer från en boktitel för folk som vill sluta dricka. Detta program bygger på ett helt nytt tänk utan pekpinnar och måsten. Ett alternativ till aa och länkarna helt enkelt. Det har länge fattats ett verkligt alternativ, men så är det alltså inte längre.

Svinbra jobbat! Tufft att berätta om det så inför andra, men väldigt nyttigt. Den 8/10 är väl också ett delmål egentligen? Huvudmålet bör väl vara att fortsätta vara nykter för alltid typ?

Det finns dem som sätter ett skarpt mål och sen när målet närmar sig så kan suget bli massivt, en otrolig prövning, så det kan vara lite vanskligt att sätta ett skarpt mål.

Själv satte jag målet ”inom överskådlig framtid”, vilket var ungefär en månad. För varje ny nykter månad gjorde jag en utvärdering. ”Hur mår jag? Bra. Då kör jag en månad till.” Tänket förändras för varje månad, och rätt snabbt kom jag till stadiet att jag inte vill dricka. Jag vill inte äventyra mitt nyktra liv.

Kram 🐘

@loztzoul Jättebra att du tar tag i dina alkoholvanor, lycka till!
Jag äter antabus sedan några månader tillbaka. Fick huvudvärk i början, så har halverat dosen och nu fungerar det jättebra. För mig minskar det effektivt eventuella tankar på att dricka i min nynykterhet. Vad är det som gör dig orolig?

Hej! Jag har inte provat själv, men flera härinne på forumet har skrivit om goda resultat med antabus. Bland annat Onkel F, kolla hans tråd. Kan va bra att få hjälp att komma igång, din läkare har säkert koll. Att läsa och skriva mycket här tror jag också är bra!

@RhesusM Välkommen hit!
Här på forumet kan du hitta många likasinnade som tampas med samma problem.
Jag har också kunnat sköta mitt jobb och aldrig sjukanmält mig pga alkohol, dock har jag många ggr jobbat väldigt bakis och det kostar på i längden.
Att inte riktigt minnas samtal eller filmer känner jag igen…. Det har alltid gett mig en sjuk dagen efter ångest att inte riktigt ha haft full koll på vad som hänt kvällen innan.

@Sländan Ja, det var inget vidare… Har sluppit det än så länge idag. Däremot så dras jag med en klump i magen över allt som alkoholen ställt till det med (främst för mig själv) men också lite rädsla över hur hjärnan kan tas över av alkohol och hur man kan ”normalisera” knasigheterna som kommer med alkoholen.
Jag vill aldrig dit igen och är överlycklig att jag vaknat upp och påbörjat en förändring.

Har du sluppit panikångest, eller får du fortfarande det?
Kram

Vilken dag det blev. Var dags att redovisa första hemläxa på behandlingen..

Varför är jag här?
Jag är en känslo människan vanliga fall och den senaste tiden har jag verkligen haft nära till känslorna…
Var rätt tufft att berätta sin livs historia och var alkoholen kom in och den följt med som en röd tråd genom livet eller gjorde.

Det blev känslosamt och feedback från de övriga gjorde det jobbigare men oj vad skönt det känns nu, och oj vad rörigt det blev i huvudet efteråt men på ett bra sätt. Känns att jag är på rätt väg nu..

Satte upp ett huvudmål för mig nu det är att nå 8 oktober utan alkohol, det är då jag har rehab samtal med chefen och då har det också gått 95 dagar, och sista dagen på behandlingen.

Fram till dess tänker jag dag för dag och vecka till vecka varje dag blir ett nytt delmål.

Vilken dag det blev. Var dags att redovisa första hemläxa på behandlingen..

Varför är jag här?
Jag är en känslo människan vanliga fall och den senaste tiden har jag verkligen haft nära till känslorna…
Var rätt tufft att berätta sin livs historia och var alkoholen kom in och den följt med som en röd tråd genom livet eller gjorde.

Det blev känslosamt och feedback från de övriga gjorde det jobbigare men oj vad skönt det känns nu, och oj vad rörigt det blev i huvudet efteråt men på ett bra sätt. Känns att jag är på rätt väg nu..

Satte upp ett huvudmål för mig nu det är att nå 8 oktober utan alkohol, det är då jag har rehab samtal med chefen och då har det också gått 95 dagar, och sista dagen på behandlingen.

Fram till dess tänker jag dag för dag och vecka till vecka varje dag blir ett nytt delmål.

@Körsbärsblomman usch så hemskt, det låter som panikångest. De hade jag för många år sedan. Det kom så plötsligt och oväntat. Särskilt på kvällarna när hela familjen hade somnat. Jag förstod aldrig varför jag fick de, men jag tror att det var en inre stress som satte igång det.
Jag visste inte då att jag var på väg in väggen. Hoppas att du slipper de igen, det är verkligen fruktansvärt.
💕 sländan

Hej alla, hittade detta forum via google och har läst lite kommentarer ang alkoholism.

Idag tog jag äntligen beslutet att berätta för min läkare här i Spanien, har haft problem länge, men det är på ngt sätt som om man skäms över sitt beteende när det kommer till alkohol.

Hon skrev direkt ut Antabus, vilket jag är sjukt orolig för att ta. Så nu gjorde jag den idiotiska saken att skjuta upp det till imorgon.

Kan någon berätta positiva saker om Antabus, inte de skräckhistorier man läser hela tiden, så att jag får mod till att plocka ut de imorgon och börja?

Tack på förhand!

Hej Bangsimon,

Varmt välkommen till oss på forumet! Du är långt ifrån ensam om att ha bekymmer med alkoholen. Skriv gärna och berätta lite mer om din situation, om du vill. Här finns många som vill stötta.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej RhesusM och varmt välkommen hit!

Vilken tydlig beskrivning du ger över hur reptilhjärnan kan resonera när suget efter alkohol sätter in. Det är oerhört vanligt med bakslag under en resa mot nykterhet, och ofta kan det bli ett tillfälle att få syn på och undvika risksituationer i framtiden. Klokt av dig att konkretisera i skrift att du inte vill dricka alkohol.

Ibland kan det ta ett tag innan det dyker upp svar i nya trådar. Jag är dock helt säker på att det finns många här som känner igen sig i det du beskriver, så fortsätt gärna berätta om hur du har haft det under de senaste dagarna, om du vill.

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen

@Blenda Jag är också en kulturtant sen många år tillbaka, men nu som nykter och post-corona ska jag bli en ännu flitigare kulturtant 😍 Jag kan bli hög på wow-känslan som konst i alla former väcker hos mig, och om den väcker sug efter mer så är det bara positivt.

Kram 🐘

Igår när jag skulle somna kom ångesten som en stor smäll, urk…. Lyckades dock somna efter ett tag, men vaknade efter 1 timme med panik. Gick upp och drack lite vatten och kunde sen somna om.
Vad var detta?
Idag känns det i alla fall bättre!

@Sländan Jag brukar att gilla att träna (få massa positiva må bra hormoner), men det knasigaste är att sen jag slutade dricka har jag åkt på någon segdragen förkylning som verkar komma och gå så jag vågar mig inte riktigt på träning än. Men ska försöka ge mig ut och promenera med någon bra pod i lurarna.
Idag ska jag och familjen åka till min brors familjs sommarstuga det hoppas jag blir kul!
Kram

@Arktos Det är bra med envishet, den har tagit mig igenom många svårigheter. Jag tycker det låter som att du är mer kompetent att greja saker än de flesta andra i och med att du just nu har ganska jobbiga förutsättningar!
Kämpa på!

Jag sover bättre och jag vaknar lugn. LUGN. Vilken nåd att stilla bedja om.
Rehab-programmet har kört igång rejält, det är ingen vilokur direkt :)
Många hemuppgifter att göra mellan träffarna. Det kommer, åtminstone delvis, att bli rejält smärtsamt.
Tror och hoppas att det riktigt djupa reflekterandet tillsammans med konkreta handlingsplaner är vad jag behöver för att kunna läka på riktigt och gå vidare mot ett äkta liv i större sinnesro.
Idag har jag både individuellt samtal inom rehab-programmet och kvinnomöte i AA inplanerat.
Däremellan ett par timmar att tillbringa på egen hand i en hyfsat stor stad. Tror det får bli konstutställning, lockar mer än affärer. Jag är också en riktig kulturtant (och det ända sedan barnsben, kulturtanter finns i alla åldrar och kön :)) Konst, teater, böcker och musik ger mig livskraft. Läste i andra trådar att jag inte är ensam om det.

@Ina42 Välkommen hit!
Här på forumet finns massor av peppning, stöd och klokskap!
Själv har jag precis klarat av mina 3 första nyktra veckor.
Kram

@Körsbärsblomman Tack! Jag hoppas kunna bidra här också på något vis. Stressen genom min situation och sjukdom ökar tills jag måste få ledigt, och då köper jag en hela och drar i mig, eftersom tillvaron, måsten och sjukdomen alltid gör sig påmind. Efteråt kommer blandat ångest, ånger och tillförsikt, och jag är liksom resettad. Så gnetar jag på i tillvaron, stressorerna gör sitt och efter cirka två veckor får jag nog igen och det blir en hela. Och så tuggar det på. Jag har ensam ansvar för en gammal mor och tre barn varannan vecka, och hemmet med dess nödvändigheter måste ju fungera, och får eller känner kritik eftersom jag inte når upp till standarden. Får ofta höra ”varför har du inte gjort så och så”, och alla tror det är så lätt att ordna hjälp för det som behövs. Socialt funkar inte att ha svår kronisk sjukdom, och någon relation kan man glömma. Kort sagt får jag hela tiden känna mig som en värdelös idiot, inte att jag har rättigheter eller medkänsla på grund av handikapp. Men jag är envis.

@Ina42 kronisk smärta är en utmaning. Det gäller att hitta sin nivå. Jag har också dövat smärta med alkohol, men det har inte ökat mina möjligheter. Alkoholen har gjort att jag fått ledigt från min sjukdom men jag har inte presterat mer. Alkoholen var nog också en flykt från smärtan efter ett misslyckat äktenskap. Jag är periodare. Men hälsoeffekterna och minnesluckor med konsekvenser skrämmer, så nu vill jag bli alkoholfri. Jag har gått en terapiform som heter ACT för smärtan. Men det finns inga underkurer. Man får hitta den nivå på allt man klarar. Det är ibland en svår balansgång och man kan hamna i konflikt på grund av sin sänkta aktivitetsnivå. Då är det bra att ha något bra forum att vända sig till med folk i liknande situation, som kan förstå.