Senaste kommentarerna i forumet

Finns som ljudbok, jag lyssnar på den då och då. Har gjort stor skillnad i mitt eget tänk.

@Flarran Det är då goda vanor kan göra skillnad. Att varje dag göra vissa saker, som till slut går helt automatiskt. Små, små saker men att de görs dagligen gör att de till slut kräver noll förhandling i skallen. Lästips: 1%-metoden - små förändringar, stora resultat av James Clear.

Kram 🐘

@Ny dag Det är en verkligen en gamechanger att fullt ut inse att man inte bara kan kötta på. Att man behöver vila innan och efter vissa åtaganden. Att en väldigt social period behöver följas av en mer självsam period. Dansa, pausa. Tricket är att inte tömma våra batterier helt, då krävs mer för att fylla upp dem igen. Redan när de börjar signalera rött 🪫 behöver vi dra i handbromsen. Backa. Gå undan. Fylla våra batterier igen 🔋

Kram 🐘

God morgon! Torsdag är det och har faktiskt sovit i minst fyra timmar i sträck vilket inte hör till vanligheterna men som faktiskt behövdes. Minns att min gamla mor brukade säga att man blir tokig om man inte får sova ibland liksom. Har öppnat köksfönstret och tittat ut på gården. Tolv grader varmt sade termometern att det var och det och känns väl nästan som lite höst redan.

Men måste faktiskt säga att jag trivs bra mycket bättre med den här temperaturen än när det var så där galet varmt när det var värmebölja så att man höll på att bli totalknäpp ett tag. Men nu så är ordningen återställd och kanske kan man hinna med att få sig ett litet dopp i nån badvik innan de gröna löven vissnar och trillar ned på marken igen. Det står faktiskt på min önskelista att bada inom kort.

Har inte hunnit äta frukost än och är väl faktiskt inte hungrig än. Funderar så smått på att dricka något starkt, och nu tänkes det inte på nån alkohol utan bara vanligt starkt nykokat kaffe som när det kokat färdigt om en stund kommer att sitta fint att intas i en kopp på balkongen så här på tidig morgonkvist. Man ska inte tänka så mycket utan bara göra, visst är det så. Man kan grubbla så himla mycket att man tappar energi av sånt också.

Man är väl lite trött i ryggen och mör i knäna idag också, men så är man ju ingen tonåring fast man väl nästan gick omkring och trodde så tills man nyktrade till för drygt 1 år och nio månader sedan. Man kan ju fastna i ett lite omoget läge om man börjar dricka en massa alkohol för tidigt har man läst om på nån webbsida. Håller väl på att hinna i kapp med mig själv. Filmade nån selfie i somras när jag var ute på utflykt i naturen och upptäckte att jag börjat på att bli lite gråhårig. Vem sjutton kunde väl nånsin tro att man skulle få hinna uppleva en sån grej bara.

När jag var tio eller tolv så trodde jag ju aldrig att jag skulle stå ut och hålla mig på banan till tjugoårsstrecket ens. Men allt går om man bara tar det hela lugnt även i stunder av närmast total panikkänsla, och då gör HALT och tar allt med ett steg i taget. Nu är kaffet klart och ska hällas i termosen sedan kan kaffefesten på balkongen börja. Vem vet kanske lyckas man sedan även ta sig utanför dörren och gå ett varv runt huset. Tänker på lite kloka ord från en webbsida om att all rörelse räknas och att bara gå upp och ned för en trapp en gång dagligen kan göra mindre underverk med humöret liksom.

Det var trevligt att ni @Molnet och @Andrahalvlek tittade in en sväng i går kväll. Sånt uppskattas alltid mina vänner. Såg precis så här i skrivande stund att du @Himmelellerhelvette också tittat in nu och måste säga att det känns bra att man inte är helt bortglömd fast man är rätt isolerad och inte har vare sig släkt, vänner eller bekanta eller något som helst nätverk. Använder mobilen exempelvis bara till att ringa efter taxi och när man nån gång kontaktar sjukvården för kanske mer akuta prylar.

Tror det var mer än ett år sen man besökte nån läkare sist. Men har ju fått det som de kunde erbjuda. Har ju provat alla antidepp de hade och fick bara diverse knepiga biverkningar av sånt alltså. Har sällan även nån ork till att vara social och då blir det ju inte så lätt att skaffa vänner i det verkliga levande livet så att säga. Har inte energi till att vara i nåt dagligt sammanhang som att arbeta gratis och serva andra som volontär eller sånt där.

Min energi räcker väl oftast precis till att klara mig själv. Det är ju faktiskt ett lite mindre mirakel att jag inte satte igång att råsupa när jag fick sjukpension eller sjukersättning som det väl heter numera. Det är väl bara min enkla barnatro och känslan av att skaparen och Herren trots allt väl ändå är med mig om dagarna som får det hela att gå runt skapligt. Nej, nu är det nog dags för lite kaffe på balkongen känns det som.

Ha det gott mina vänner!

Idag är det hemresa från stugvistelsen. Det är superfint här men jag längtar hem lite. Jag njuter så av att bara gå och skrota och pyssla hemma och inte ha krav på "leverans" och prestation hela tiden. Mitt jobb är mycket att vara på tå hela tiden, snabba tempoväxlingar, redo att rycka in och ha koll på grejer. Då är det väldigt skönt att ha det mindre kravlöst på ledig tid och semester. Väl hemma är det lite mer än en veckas semester som återstår.

Bra jobbat @Flarran ❤️ Riktigt bra!

Jag skulle gissa att det där hemska måendet du dras med är anledningen till att du började dricka från början. Sånt ligger nog oftast dessvärre kvar där när man slutar dricka, det är det som dom säger att vi behöver jobba med att få nystat ut och läka. Det vanligaste är nog att vi behöver hjälp med att få ordning i det där virrvarret med hjälp av samtalsterapi. Har du någon chans att ta hjälp utifrån?
Har du ett socialt nätverk runt dig med människor du kan bolla ditt mående med?

Stor kram och ge inte efter för alkoholdjävulen! Du kommer snabbt hamna där du var när du slutade och värre är jag helt övertygad om. Kompisens pappa tog ett återfall efter 6 år och söp ihjäl sig inom ett par år!
Fortsatt skriv, du är inte ensam❤️

Dag 4 snusfritt o dag femtioelva alkoholfritt.
Igår kväll var det jobbigt. Efter lite efterforskningar visade det sig att just dag 3- 4 visst är extra tuffa. Rastlös, okoncentrerad, tankar som kommer smygande " är det verkligen värt det?" Faktiskt precis samma tankar som jag hade när det blev alkoholstopp.
Det är väl fördelen att det är dopamin inblandat. Höll mig från småätande och inget godis alls igår.
Lite stressplitor ( rosacea) på ena kinden poppade upp. Jag liksom betraktar abstinensen klinisk och tar den för vad det är. Hjärnspöken pga substansbrist. Exakt det samma som i december då hjärnan " Tant Sug försökte bjuda in mig till vinpimpel med ord som " det är inte så farligt" , alla gör det, du kommer att bli tråkig....ska du verkligen aldrig mer. Tant Sug klingade av även om hon dyker upp i periferin då o då så är hon mest som en irriterande fluga om sommaren.
"Tjatiga Nikolina" kommer göra det samma bara jag håller ut o inte lyssnar på hennes" köp en nödfallsdosa o ha i kylen" , du kan ta 1 prilla när det blir för jäkligt."

Jag ska klara det här! Munnen slemhinna börjar att repa sig. 38 spänn ytterligare in på " snusfritt" kontot . Känner ett jävlaranamma som är starkare än suget.

En sak är lite kul. Kampen mot nikotin kan man göra offentligt och få hurrarop på vägen.
Alkoholstopp gör man väl endast på AA offentligt. För ett alkoholberoende är skamligt.
Hur fan kunde det bli så?

Må så gott alla!🥰

Snart slut på semestern, på måndag börjar vardagen igen och då det innebär omställning/förändring är det lika med risksituation för mig. Jag hoppas och tror att jag förebyggt detta denna gång. Jag har gjort plan för veckan, tagit bort onödiga måsten och vi kommer åka hem till huset en dag tidigare så att jag hinner landa i lugn och ro utan att känna onödig stress. Tidigare har jag maxat semestern och kommit hem på kvällen innan för att direkt gå till jobbet. Det funkar inte för mig längre (har nog aldrig gjort det men har inte tänkt i dessa banor förrän nu). En dag i taget har igen blivit 31 och snart 32 för jag ska vara nykter imorgon också.
Att bli nykter är att våga lyssna inåt, våga stå upp för sitt eget mående och ibland faktiskt vara egoistisk. Jo så är det så här i början för jag har utvecklat en sjukdom som kallas beroende och för att bli en bra person för mig och min omgivning på sikt så måste jag prioriteras just nu.

@Flarran Heja dig! När du faktiskt gör, så mår du bättre. Sluta tänk så mycket - bara gör! Och var stolt som en mallgroda när du gjort!

Kram 🐘

@Majamaja5 2:a dagen för mig här. Hoppas dagen gått bra för dig

@Flarran .Bra jobbat!

Kände bara för att skryta lite och det får man väl göra på sin egen sida när man känner att det är någorlunda befogat. För lyckades faktiskt ta mig utanför dörren fast det var extra motigt denna dag. Soppåsen kom iväg och det blev av bara farten även en spontan promenad efter lite färdigrätter och några pizzor. Vilket ju är bra att ha på lager då man väl inte vet när man lyckas ta sig utanför dörren nästa gång liksom Mjölk inhandlades också, så nu är chokladfester för ett bra tag framöver säkrade alltså. Man har även limpa i huset nu, så känner mig faktiskt rätt så nöjd med min prestation idag faktiskt.

Ha det gott allihopa!

@Molnet på pricken, så är det. Stressen, ångesten och det dåliga måendet har bara blivit värre av alkoholen. De där flyktiga timmarna som bäddas in i alkoholdimman är ju försvinnande få jämfört med alla andra timmar av oro, ångest, stress över vad man gjort, vad som hänt och hur man mår av alkoholen. Men det tokiga är ju att när man är mitt inne i karusellen av drickande så fattar man inte hur man ska lösa det utan alkohol. Rädslan över att bli avslöjad som en som har problem med alkohol gör också sitt till. Jag är så tacksam att jag börjat skriva här och för allt stöd ni ger. Har läst många trådar de senaste dagarna, gamla trådar där jag ser hur andra kämpat länge. Alla ups and downs som den här resan bjuder på. Det hjälper väldigt mycket att hålla kursen mot en ljusare tid framöver.

@Dan_Måne tack!

Nu har jag klarat 2 dagar iaf, får se hur sömnen blir..

Det var trevligt att du tittade in här @Himmelellerhelvette. Det går lite upp och ner här i humöret. För det svänger rätt fort, men det går att hålla det hela under kontroll i alla fall och är inget direkt livshotande och riktigt tungt mörkt i alla fall. Så där som det var när man drack utan att bry sig alls. Men det är inte så bra egentligen, förstår jag.

Detta då jag väl har förhandlat lite väl mycket med mig själv av och till ett tag med det här att kanske våga mig på ett besök till den där butiken man som tidigare överkonsument av alkohol inte ska gå i närheten av om man inte är helt i balans. Har tänkt att man så här medans det ännu är lite kvar av sommaren kanske skulle kunna våga sig på ett inköp av en flaska portvin eller nån finare likör som man väl saknat ett tag. Sommaren i år har varit en rejäl utmaning.

Men vet ju att det inte bara blir en flaska och fråga om nån måttlighet och följande av några riktlinjer om godtagbart antal standardglas när man väl sätter igång. Det blir precis som tidigare och man är snart inne i det där skadliga drickandet igen. Nu har då bolaget stängt för idag så det går då att pusta ut för den här gången.

Tankar på drickande vill inte riktigt ge med sig alltså. Stressen efter onyttiga drycker som legat på idag har då gett med sig i stunden alltså. Det är knepigt att vara så trött och ofokuserad också. För nu så skulle jag ju inte sitta och skriva som jag gör. Började ju göra mig i ordning för att försöka att gå ut på en sån där liten minipromenad. Men tappade helt plötsligt orken och fokus och gick ut här i köket och slog på datorn i stället.

Det fungerar väl lite som terapi och lugnande medicin när jag är orolig liksom. Har då tagit min utskrivna lugnande medicin och det känns väl aningen bättre nu. Ska försöka göra ett ryck till och samla ihop lite ork för att få ut den där soppåsen. Det är ju märkligt att man ska vara så splittrad och ofokuserad då det ju inte är nåt som ligger på. Har det ju så pass bra egentligen som alkoholfri så man borde ju må hur bra som helst alltså. Men det här sättet man känner sig på nu är ju ett normaltillstånd som jag hade innan man började dricka för en massa år sedan.

Men då var man ju ung och mer pigg i grunden liksom. Kunde lätt cykla flera mil utan att planera eller tänka, bara brukade liksom flyga iväg utan tanke alltså. Vet att jag behöver röra på mig mer då stillasittande ju skapar ångest då kroppen ju är byggd för rörelse. Det är jobbigt att vilja, men att inte orka. Skulle ju varit kul om man hade haft energi till en liten cykeltur och kanske ett snabbt dopp till i år i nån närbelägen badvik innan vattnet bli för kallt igen. Men det hinns väl kanske med förhoppningsvis. Kämpar då alkoholfritt vidare trots allt.

Ha en fin kväll kompis!

@Silvertärnan Heja heja!Bra kämpat.En sak som kan vara svårt att se själv är att man ” trott” att man kurerat stress,dåligt mående med A.Sedan blir man full,bakfull & får ännu värre.Det är så A funkar det är kemiskt.Sedan blir ju inte allt toppen för att man är nykter heller.Men då är man kapabel att börja jobba med stresshantering,gnag,skav osv. Som inte är möjligt annars

Välkommen hit!
Läs runt i " trådarna". Följ de du känner igen dig i. Fokuserar på små positiva framsteg. Ekonomi, mindre ångest, bättre hy, bättre sömn osv( den listan kan göras lång) Det tar några dagar att märka det lilla bra som händer men det händer.
Suget kan vara jobbigt men är inget farligt.
Läs på om alkohol, kolla insta o övrigt på nätet. Poddar, böcker.
Det hjälpte mig att lära mig så mycket som möjligt och försöka förstå hur just mitt " sug " funkade.

Varmt lycka till o kram!

@Silvertärnan

Heja dig! Vad grym du är och fint att du delar med dig.

Så tråkigt att läsa att du känner dig nere @Flarran ❤️ Har det känns så länge? Ibland kommer man ju bara inte iväg ens med soppåsen när man är riktigt nere men ibland kan det också vara så att man just efter att ha tvingat sig ut på en liten femminutare med några steg i den friska luften ändå kan känna sig snäppet bättre! Jag hoppas att du kan få upp lite styrka till en liten sväng ut❤️ Skriv här om du känner dig ensam, det tycker jag brukar hjälpa❤️Stor kram❤️

@2ansikten Förstår dig verkligen, känner med dig. Det gör vi! En dag i taget. Vi är inte ensamma. ❤️

Så kände man sig plötsligt tom och eländig igen. Det kemiska beroendet av alkohol har man lagt bakom sig sen länge och har nu ”bara” det psykologiska beroendet kopplat till knepiga tankar på att återuppta en förhoppnings måttlig konsumtion igen. För bara EN liten jäkel kan väl inte göra nån större skada. Det logiska tänkandet fungerar då som det ska. Så har nu gjort HALT och börjat läsa igenom en del tänkvärda texter om beroendeproblematik man samlat på sig, för att friska upp den nyktra tankegången. Ja, nöta, nöta, nöta och åter nöta in nyktra tankegångar alltså.

För vet ju nu att det är mina psykologiska utmaningar och inte minst dystymin som spökar och att det kunde ha varit värre alltså. För har det ju egentligen ganska bra. Men hade nyss ambitionen att försöka att ta på mig kläder för att gå ut med den där soppåsen som jag SKA få ut idag! Vilken är min starka målsättning. Det här låter så klart för vanligt normalt folk som nåt helt befängt och otroligt konstigt och rätt så fånigt. Men så har jag det för närvarande.

Det är väl bara att få ändan ur vagnen och göra vad som göras skall. Inte tänka så himla mycket utan bara agera och inte fundera så jäkla mycket tänker väl de flesta. Har nog liksom trillat ned i ett lite deppigare läge igen. För köpte ju en ny mobil för ett tag sedan för att den väl hade lite bättre kamera och var bra att ha i reserv också. Men har inte kommit mig för att orka prova den fast jag väl vill, bara man kunde fokusera på det hela. Brukar göra egen musik men har inte haft nån lust till det heller på ett par veckor alltså. Men har då idag lyssnat på lite gammaldags Rock n Roll och det var ju trevligt. Så det finns då hopp ännu. Så nåt åkande in till bolaget efter vin och sprit och diverse starköl blir det då inte idag heller.

Kämpar vidare alltså!

Hej allesammans! Tack för alla era snälla ord och insikter, det värmer att läsa.
Jag har fått bra hjälp av en psykolog tidigare (icke-kbt). Jag "skyller" inte på någon när det kommer till min uppväxt, men jag tycker det är viktigt att inse hur uppväxten har påverkat en, så man kan lägga pusslet om hur och varför man beter sig på vissa sätt (behöver inte heller vara rätt eller fel :)).

Som ni förstår har jag "slutat" dricka tidigare och det har inte gått, men denna gång har de (nu) 32 dagarna förflutit väldigt odramatiskt. Jag befinner mig i en väldigt jobbig situation just nu, då min sambo lämnade mig förra veckan efter 3 år. Nu är det jag och hunden. Men jag har inte haft någon tanke alls på alkohol eller att jag borde dricka, fast än jag är väldigt ledsen och sårad. Det känns skönt att få vara det för en gångs skull och inte gömma det bakom alkoholen.

Jag har återupptagit min stoiska litteratur och fastnat för ett stycke jag tänker på mycket just nu:
To lose someone you love is something you'll regard as the hardest of all blows to bear,
while all the time this will be as silly as crying because the leaves fall from the beautiful trees. But the falling of the leaves is not difficult to bear, since they grow again, and it is no more hard to bear the loss of those whom you love; for even if they do not grow again they are replaced. "But their successors will never be the same?" No, and neither will you.

Jag vet att det bara har gått 32 dagar, men jag vill något annat nu, jag vill inte dricka längre. Jag brukar tänka på när jag slutade snusa efter 8 år. Då vaknade jag upp (bakis såklart) utan snus, och var då tvungen att pallra mig iväg till Ica. Blev så sur och tänkte för mig själv aldrig i livet ska jag vara så här beroende av något (annat än mat och vatten kanske) och slutade på stående fot. Det var snart 7-8 år sedan. Jag får använda mig av min lathet och envishet!

Nu känner jag att jag har hunnit skriva ikapp om vart jag står just nu!
Önskar er allt väl!

Då kan andra vårdgivare INTE läsa din journal ska det vara.

@Dan_Måne Jag har provat Naltrexon men för mig fungerade det bara 1 vecka, sen hade kroppen vant sig. Jag vände mig till psykiatrin eftersom jag redan har kontakt med dem. Då kan andra vårdgivare läsa din journal.