Senaste kommentarerna i forumet

Vi käkade lunch på en riktigt trevlig restaurang idag. 😃 Jag fick då faktiskt ett riktigt ölglas för att hälla upp min alkoholfria öl i. Mao inget barnglas! 👍

En annan sak som jag satt och funderade över där var menyn över drycker. Där fanns bla en sektion för öl, där man listade namnet på ölen och respektive procentsats. Men procentsatsen där gick inte ner till 0 (eller 0.5) utan dessa öl stod listade under ”alkoholfritt”.

Bra kanske vissa tycker och lätt att hitta, men öl som öl - fast med olika procentsats tycker jag. MEN på detta och de flesta andra ställen anser man att om ölen då faller ner till 0/0.5%, då ska det minsann inte stå i öllistan!

Vet inte om jag är petig eller tänker fel? 🤪

@E börjar om Ja, det stämmer verkligen…! Ofta gick serveringen väldigt långsamt och man satt där med sitt glas tomt i alldeles för många sekunder. 😁

@Lavendelblomman Tack🥰 Hur går det m dig?

@Himmelellerhelvette Tack🥰 Ja, man behöver verkligen öva. Men..jag visste inte att du hade en mamma som använder droger. Inom NA är ju även alkohol en drog men jag tänker att du menar andra droger.

@GegganTack🥰 Bipolär är en jäkla skitsjukdom! Jag har varit otroligt medberoende men gm min behandling har det blivit bättre.

Jag är så otroligt tacksam över att vår dotter pratar m mig och min man samt tar emot hjälp fr oss. Idag ringde min dotter och jag tillsammans t vuxenpsykiatrin. Fick prata m en fantastisk sjuksköterska. Min dotter kunde förklara hur hon mår. Något som är så svårt och så smärtsamt att se är hennes blandepisoder som jag har lärt mig att det heter. Att pendla mellan depressivt och maniskt tillstånd flera gånger under en dag.

När min dotter blev dålig igen började jag tänka på hur mitt liv sett ut sedan jag blev färdig socionom för 18,5 år sedan. Under dessa år har jag hjälpt andra barn, ungdomar och vuxna i mitt yrkesliv samtidigt har mitt privata liv varit kantat svårigheter. Jag har ibland undrat hur länge ska jag hålla??? Men det är som om i min roll som förälder så tar aldrig förrådet av kraft slut…jag förstår det inte riktigt…men om inte jag/vi finns när livet blir svårt för vår dotter vem finns där då??
Funderar ibland på byta jobb…

Har varit på eftervård i em. Så himla bra och skönt🙏🏻

Godnatt alla forumvänner…ni vet..en dag😴🥰🐬

@Liv1 Bra gjort! Fortsätt så, fokus på positiva tankar som ger sköna känslor och kör över negativa tankar och negativa känslor. Det är mer styrka och kraft i dessa tankar och det för dig framåt!💪💕

I morgon 1 månad nykter 😊 och jag fortsätter denna bana. 2 månader kvar och sen tror jag nog att jag kör 3 månader till.

Just nu känns det lätt, jag tänker inte speciellt mycket på alkohol. Har en ny dricka, citronlemonad som inte innehåller så mycket socker. Vid 18-tiden (min fd vintid) blir jag sugen på något och kan ärligt säga att citrondrickan 🍋 är så mycket godare än vinet.

Men vi har haft tuffa dagar, har kommit på sonen att ljuga (igen) vilket ledde till en stor diskussion mellan min man och mig. Det har gått väldigt dåligt för sonen i skolan detta år och vi kan nu se att hans nya skola som han började i förra hösten har en stor anledning till detta. Vi upplever ett motstånd och ska inte använda ordet rasism men främligsfientlighet. Detta har visat sig på så många olika sätt, både sonen som blivit mobbad nu under hösten och skolan ser honom som ett problembarn som inte sköter sig samt skolans bristande information och kontakt. Sonens självförtroende är i botten och han hatar skolan vilket jag förstår. Sonen som i sin förra skola hade fina betyg när han gick ut förra våren.
Vi flyttade till denna bergsby i september förra året. Nu har vi kommit fram till att om sonen ska ha en chans att må bra och klara av skolan så måste vi nog flytta. Det känns tungt men nödvändigt.
Hela denna process drog upp gamla saker hos mig. Att bli utesluten som barn är så smärtsamt och jag har erfarenhet av det med. Hade tyvärr inga föräldrar som var fungerande så till vida att de kunde möta mig i min förvirring och ledsenhet. Jag svalde mina känslor, tog på mig skulden och tänkte att det är mig det är fel på, att jag är dålig och värdelös. Denna osörjda sorg har nu kommit upp till ytan. Det ledde till att min man totalkraschade och upplevde att allt ligger nu på hans axlar att lösa. Han har levt med mig i över 20 år och pmds fick mig att åka ner i ett svart hål av ångest och självhat varje månad i 1-2 veckor. Den blev värre med åren där jag till slut hade enstaka dagar i månaden som jag mådde ok. Min man fick bära ett stort ansvar under min sjukdomsperiod. Det blev en flashback för honom och han fixade inte det. Men vi har nu pratat, han förstår att jag inte försvinner till sängen 1 vecka för att jag känner sorg.

Tillbringade fm i meditation och eftermiddag med att måla 🎨. Mår helt ok nu och även min man. Under denna process har inte alkohol funnits i mina tankar 🙏 när jag drack hade jag inte fått kontakt med den djupa sorg som legat begravd så länge i mig, påverkat mitt sätt att se på mig själv under åren.
Jag är tacksam över alla fina delningar här på forumet som bl.a. skrivit om att känslor kan komma upp till ytan. Det gjorde det enklare för mig att möta känslorna och låta dem komma. Stort tack 🙏 det är så viktigt att ha er som går före och har mer tid av nykterhet under vingarna ❤️

@vår2022 Tack för att du skrev så klokt till mig. Lite jobbig eftermiddag men valde att tänka som du skrev. Att jag gör något bra för mig själv och fokuserade på den känslan. Blev bra! Sprang och rensade i badrumsskåpet. Ska ladda med mjuka och vänliga aktiviteter och tankar framöver.

@Ken79 Jag skrev i din tråd nyss :-) Det är ju jättebra att du satt upp ett mål. I kväll är det tredje kvällen i rad som jag låter bli alkoholen och det känns helt ok. Det bästa kommer i morgon bitti när jag vaknar och kommer på "att jag var nykter i går"
Ha det fint!

@Kihlas tack! Jag kämpar på.

@Varafrisk jag har en nära väninna sedan 50 år som är kraftigt bipolär. Det har tidvis varit väldigt jobbigt och man blir medberoende. Måste vara ännu värre med ett barn. Lätt att det känns gränslöst. Känner verkligen med dig. Min ena dotter hade självmordstankar som ung. Nu är hon 40, med barn, partner o är högfungerande. Fast skör ibland. Kram! 😘

@berlen Nu är det snart en månad! Heja er!❤️🌺🙏🏻😎

148 dagar skulle det vara, inte 48…🥰

@June76 Du kan hoppa över allt som gäller det, men kanske du menar Alkoholkalendern? Jag har fyllt i den varje dag, nu 48 dagar. Även om det alltid står noll glas, så har jag också fyllt sug. I början fyllde jag i var, med vem osv men övergick till att bara skriva en egen kommentar. Då kunde jag se varför jag hade ett sug vissa dagar och inte andra. Exempelvis om jag varit ledsen och stressad eller gjort något som påmint mig om något…
Jag tycker jag haft lite nytta av att skriva en sådan dagbok. Och så kan man ju njuta av alla dagar som samlas efterhand…🥳❤️

@PlingPlong Heja dig! 💪🏻 Känner igen mig i ditt drickande. Jag sitter också & kollar på serier medans jag dricker. Har gjort så varje dag under ett års tid ungefär. Men inte idag. Nu har jag tagit beslutet att hålla upp en vecka. Låter nog inte så mycket, men för mig känns det stort (& svårt). Men tycker att det känns bra att läsa i forumet & få inspiration. Någon tipsade om en bok ”Skål, ta mig fan!” som jag laddat ner & tycker känns väldigt bra. Kämpa på 🙂

@Lonely Man tack för din pepp inne hos mig. Hur mår du? Har du bestämt dig för hur du ska gå vidare?
Jag är den sista att komma med råd, men vill skicka hopp och pepp. Jag ser dig🌸

@Lavendelblomman Tack snälla du. (Lavendel är en av mina favoritblommor) :-)

@Kennie Bra förslag. Jag har planerat att gå ut med soporna vid 18-tiden för att sedan promenera vidare till affären för att köpa på mig någon dryck (alkoholfri) och eventuellt något att tugga på när jag är tillbaka igen.

@June76
Hej!
Ja, vi verkar vara många som har det här problemet med kontrollförlust, flera andra här på forumet som har liknande historier har jag märkt.

Jag är inte säker på att jag själv helt har velat sluta dricka tidigare heller, jag har insett, efter flera försök att dra ner på drickandet, att det är vad jag behöver göra, att måttlighet aldrig kommer att fungera men har nog ändå inte helt varit villig att ge upp alkoholen fullständigt. Kanske är det därför jag fallit tillbaka i gamla hjulspår efter några månader.

De senaste året eller så är det dock någonting som förändrats och jag har mer och mer börjat se nykterheten som någonting positivt att sträva efter, inte bara ett måste för att jag inte kan hantera alkoholen. Jag kan föreställa mig en framtid där jag inte dricker och trivs med tillvaron.

Jag tror och hoppas att det skall bli annorlunda den här gången, känslan är mer att jag gör det här för att jag vill och inte för att jag måste. Därmed inte sagt att jag inte har mina farhågor som jag nämnt lite om tidigare i den här tråden.

Jag är övertygad om att både du och jag kan klara det här, som Amanda L skriver ovan har många andra gjort det innan och om de kan klara det, varför skulle inte vi kunna göra det?

Bra där- insikter och klarhet efter bara en vecka 💪🏻
Mycket död skriver du, men det eländigaste av allt är ju att alkoholism ju är en progressiv och dödlig sjukdom. Lång eller kort process. Och även innan hjärtat slutar slå så är det icke värdigt att vara full/bakfull denna korta tid vi fått på jorden.
Jag lovar dig att allt blir bättre. Att vara nykter är inte kul varenda dag men det är värdigt, rikt.
Heja dig, och en dag i taget funkade bra för mig i början- ibland en stund i taget. Kram 🌱

Dag 22 det känns riktigt skönt att vakna och vara sugen på en kopp kaffe i stället för en öl. Vi kämpar vidare en dag i taget. Ha en bra vecka.

@Smilans
Du klarar detta. Du har rätt inställning. Fattar inte heller hur jag klarat av jobbet.
Vi kämpar tillsammans..✌️

@Smilans
Gratulerar till din tid.

@June76 Då har samma inställning och behov. Vi får hjälpas åt och ta dag för dag. ❤️
Jag har bestämt att om jag inte klarar det på egen hand ska jag söka hjälp i vården.
Mina fallgropar är just nu att min man som verkligen är måttfull inte alls förstår och inte tycker att jag har problem. Lite märkligt men han är ju inte med i mitt osynliga drickande. Samt sommar med umgänge med mycket alkohol.
Vad är och blir svårast för dig?

@Amanda L tack snälla du ❤️ Jag startade programchef gjorde första delen imorse. Men det med alkoholdagboken, hur gör en med den om en inte vill dricka alls, sluta helt!

@Liv1 Jag är nog i exakt samma skede som du. Jag fyller 47 i höst, har två större barn, unga vuxna och en liten dotter som är 10 år. Min egen mamma var manodepressiv och gravt alkoholiserad på slutet. Hon gick bort i cancer tillslut när hon var endast 49 år, då var jag 23 år och min lillebror bara 12 år. Så jag är själv uppvuxen med psykisk ohälsa samt en mamma som blir full och beter sig mycket illa. Samtidigt var hon rolig och karismatisk och underbar, så det är så svårt. Men jag har alltid sett tillbaka med avsmak på min uppväxt med detta hos min mamma. Och nu är jag tydligen precis likadan själv. Utsätter min dotter för exakt detsamma som jag själv gick igenom. Det får mig att känna mig helt vidrig och jag måste sluta helt! Att få till en måttlighet kom er inte att fungera tror jag. Jag har haft insikten i flera år egentligen, men inte viljan att sluta helt förens nu. Det känns som ett uppvaknande för först gången någonsin, jag behöver ta den här chansen nu när jag insett på riktigt. Oj…vilket långt svar 😬

@FriNu Så fint att höra att det gick bra.❤️👍❤️