alkoholisten i ett nötskal (lista för medberoende)

76 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
etanoldrift
Tack aeromagnus!

Ja.. jag skriver av mig. Det känns trots att jag innerst inne vet att det är precis vad han håller på med. Fick en intressant pratstund med svägerskan där jag helt sonika la korten på bordet och då kröp det fram, att vårt spruckna förhållande inte är det första han supit bort..
Redan innan han träffade mig, hade han smygsupit men tog tag i det hela i samband med en rattfylla. (fast han hade förlorat familjen flera år innan..) Alla trodde att det skulle bli bra, när vi träffades och gifte oss och han mådde också bra (bättre än han någonsin gjort säger hans vänner)
Tyvärr kan han inte släppa alkoholen och jag har sagt rent ut, at det är den som förstör hans liv.(vilket han naturligtvis förnekar)
Jag vägrar att gå under tillsammans med honom och snart när lägenheten är klar från vattenskadan så har jag en egen dörr att stänga om mig så jag kan börja ta hand om mitt liv.
Nej jag tror inte att historien slutar där, jag har en bit kvar också.. Men jag är på väg!
kram

etanoldrift
tack aeromagnus!

Ja, jag har skrivit för att det lättar.. Jag har pratat med min svägerska och det kröp fram att han i princip supit bort alla sina tidigare förhållanden och familj.
Han har smygsupit tidigare också och naturligtvis haft osannolika förklaringar till sitt beteende..
Alla trodde att det skulle bli bättre när han träffade mig och vi gifte oss (dock var det ingen som talade öppet om hans tidigare så grava missbruksproblem utan alla höll "god min") Det var bättre i början efter hans rattfylla, men när jag tittar i backspegeln så har problemen funnits där hela tiden.. Fast i varierande grad..
Nej kärleken är inte blind.. men djävligt närsynt!

Slutkörd
Flytta

Hur gör du nu när du bor kvar hos honom i väntan på flytt? Umgås ni? Äter ni ihop? På helgerna när du är ledig är du med honom då? Om han är nykter menar jag.
Jag går och väntar på att få flytta men nu under tiden tycker jag att det är svårt att veta hur jag ska bete mig? Han har verkligen offerkoftan på. Tycker att det är onödigt det jag håller på med osv han dricker mindre just nu, började jobba i måndags efter semestern. I helgen följde jag med till landet, jag brukar åks hem direkt om han dricker. I helgen drack han både fre och lör men jag kände att nää jag stannar orkar inte hela tiden ge mig iväg. Nu vill han att jag åker med i helgen igen. Men med antabus. Ska jag åka med eller helt enkelt säga nej. Usch jag vet inte.

aeromagnus
Gör egna saker

Hitta på eller gör saker som ni själva tycker är roligt. Umgås med era bekanta. Strunta i era partners, de har ju inte valt er utan flaskan.

Lovise
Missbruk o medberoende

Hej alla!

Jag är syster till en narkoman och har en ex-make som rökte hasch. Jag hade inget förhållande på flera år men träffade för 6 månader sedan en man som jag nu insettt är alkoholist. Jag undrar ju varför jag alltid dras till denna typen av män. Det är först nu jag insett att jag är medberoende. Intressant att läsa era berättelser här - jag förstår varför man inte lämnar i första taget trots att man borde. Vi är medmänniskor o vi vill väl. Ni är fantastiska människor och jag önskar er lycka o glädje i livet! Tack för era berättelset som get mig styrka att - förhoppningsvis - fatta rätt beslut.

Ullabulla
Länge sen sist..

Hur går det för dig etanoldrift?
Hur mår du och hoppas att din plan att röra på dig funkar i verkligheten.

etanoldrift
Jag har inte haft någon dator på en månad

Så jag har inte kunnat hålla er uppdaterade..
Men jag HAR flyttat och gubben är precis lika ambivalent som förr hehe.. Löften som tas tillbaks.. "köpslåenden" som jag avvisar (varpå han blir sur..) men NU har jag en dörr att låsa om mig.. (nej, han vet inte ens portkoden till min nya adress..)
Det ÄR sorgligt att se hur hans missbruk eskalerade i samband med en resa där han tjatade sig till att köpa ett par boxar vin (som dracks ur på mindre än en vecka)
Han anser fortfarande inte att han har några problem och att mina skäl att lämna honom är "löjliga" och påhittade..
Nåväl, förutom löftet att kunna använda bilen, så är det ingen större skada skedd.. Jag visste redan från början att han inte skulle hålla det, men jag får själv inte tillgång till en egen bil förän om en månad.. Och EN månad är inte så lång tid, även om jag får avboka lite saker jag tänkt åka på och be vänner hjälpa mig att handla hem lite tyngre saker..
Offerkoftor.. ja, i det fallet har herrn ifråga en hel garderob.. ;-) Det finns alltid någon anledning till att han har ångest och mår dåligt (och råkar ut för olyckor) UTOM alkohol då förståss.. *asgarv*
Nåja.. Jag har säker en bit kvar själv, innan jag lyckas släppa allt. Gubben har förvarnat att han vill ta ut skilsmässa och går runt och berättar för alla som vill höra på hur "fattig" han kommer att bli (när jag tömt huset på vad som finns..)
Han kommer att vara tvungen att sälja både hus och bil för att ha råd att "leva".. Och med hans definition av leva, så ingår rätt stora mängder öl och vin. Nej, jag tänker INTE sponsra dom vanorna..
Han är mycket förvånad över att jag har råd att ha en bil för min pension är ju mindre än hans.. Att det är en prioriteringsfråga och att vi uppenbarligen prioriterar olika saker vill han inte se.. Han tycker bara att det är orättvist att jag på detta sätt slagit hans liv i spillror..

hevvi
medberoende

Har kämpat i nästan 35 år o äntligen fått veta att jag är ok som lämnat förhållande, som tagit mig i botten,o jag har nyligen börjat resan, tufft men svårt o släppa taget om vad som jag har varit med om !!när alkoholen är så viktigt för henne att hon säger att hon inga problem har!!!!!!

etanoldrift
Hej hevvi!

Ett fantastiskt exempel på att det aldrig är för sent!
Ja, det är tufft att lämna, men ibland är det tuffare i längden att stanna kvar!
Du får gärna fortsätta att berätta om du vill..
Kram!

hevvi
upp o ner

har kommit en bit på vägen, en ny bostadsrätt o den är nyrenoverad,först var jag sååå taggad, o nu är det neråt
o allt står still!! ska få hjälp, men det tar så lång tid, och jag behöver det nu!!! vi träffas för vi har hus ihop och hon har förorsakat en glödbrand i huset o bor på annat håll just nu, men vi träffas o vi tjafsar o hon försöker o köra på som vanligt,men när jag säger emot så är hennes svar jag får säga vad jag vill!!!
om jag ger lite, så tar hon mer!!! finns ingen kärlek kvar för mig men hon vill!!! hon köpte en hund som jag har tagit hand om vovven är 1.5 år och 1.3år har jag skött allt med hunden, som man gör, hon kliade honom bara!!!!! sen efter fall o skador 8 liter vin o glögg i okt-nov !!!! så vill hon ha hunden och jag säger att hon har skickat ut mig o vovven, givit bort honom till mig!!! hon svarade att hon var onykter då, så det gäller inte 0CH hon var sååå tacksam att jag tagit hand om vovven!!! men jag mår skiiit av o inte få ha honom o det skulle lätta på på mitt hjärta!!! men efter alla dessa år av alkohol, så ser jag nu att hon har så många skador ,som jag inte sett innan !!! hon har inga problem med alkoholen nu heller, hon får ju ett glas vin på kvällen o en 3.5 öl eller cider ibland för aptinens har hon!!!!! så jag hoppas på vovven!!!! kramar till alla som vill ha

etanoldrift
Hej Hevvi! Trevligt att se

Hej Hevvi! Trevligt att se att du inte försvunnit helt..
Ja, det tar ett tag innan man hittar sin balans i tillvaron.. Många gånger tror man allt ska bli så bra, bara man har fått en egen bostad..
Sedan kommer känslorna ikapp.. Och ofta finns det bitar kvar (rent praktiskt) att lösa i samband med en separation.. Måna har hus och andra ägodelar som ska delas på ett rättvist sätt.
Vad jobbigt med hunden! Det är nättopp lika allvarligt som med ett barn. Egentligen värre, eftersom man inte kan ringa till soc..
Fast det finns djurrätts organisationer som bryr sig! Och man får inte missköta djur heller pga missbruk.
Hör med "Djurens vänner" som brukar finnas på många ställen i landet, hur du ska göra.. De brukar vara rätt duktiga på att ge råd (kanske kan någon hjälpa till och hålla ett öga på hund och matte, för att se ifall det funkar?)
Det där med "ett glas vin" och eventuellt någon öl tror jag tyvärr inte ett smack på.. Det är nog mer, om hennes ekonomi tillåter..
Glödbrand låter inte heller bra.. Om det blir en undersökning, så får du faktiskt poängtera att du tror att det beror på hennes alkoholvanor.. Kankse kan hon få någon hjälp om andra börjar undersöka och ifrågasätta hennes alkoholvanor.
kram / e

hevvi
upp o ner

hon bor hos sin bror o svägerska o hon för inte låna deras bil ,jag har förklarat varför för svägerskan!!! hon har "offerkkoftan" på sig för jämnan hon kommer ingenstans o jobbigt ! hon vaknar tidigt o går ut med vovven o sköter honom bra tycker svägerskan och hon själv, det är svägerskan som vet hur hon är o bjuder ett glas vin på kvällarna; och vet inte att hon hjälper till med hennes abstinens; jag förklarade för henne vad som gällde; så nu vet jag inte !! men jag vet att hon mår dåligt idag!!!! klart med huset, det ska saneras nu o bygga ett helt nytt trossbotten!!!! hon får betala en del av skadan för oaktsamhet ! dom vet hur hon mår har jag fått reda på!!! hon har inga problem!!!! vi har samma läkare, nu vet han !!!! ibland slår dåliga samvetet på mig när jag skriver!! VARFÖR kramis

etanoldrift
God förmiddag hevvi!

God förmiddag hevvi!
Ja, det är inte lätt, när du blir överrumplad och övehopad av känslor och bekymmer..
Jag tror att det är dags för dig att försöka inrikta dig mer på DIG och DITT mående!
Hur hon gör och om svägerskan låter henne dricka, kan du inte göra något åt!
Det dåliga samvetet är ett medberoendemönster och du har egentligen ingenting att ha dåligt samvete för.
Du har gjort det du kan, och nu får du försöka lära dig att släppa taget..
Det är lätt att vi sitter kvar i "medberoendet" lång tid efter att vi separerat från vår alkoholist/beroende.. På något sätt har det ju varit enklare att inrikta sig på att förändra en annan människa. Nu börjar jobbet att göra sig fri från sitt medberoendemönster och dess tankesnurr.
Ta du hjälp av andra för dig själv, för dina bekymmer, både praktiska och själsliga, men släpp henne och hennes så gott det går! Där kan du ändå inte förändra någonting!
Har du varit i kontakt med Al-Anon? Jag tror att det skulle kunna vara bra för dig! I någon av mina trådar har jag lagt upp lite info och där finns också en länk
Ha en fin dag så länge!/ e

hevvi
upp o ner

hej o tack för goda råd o tankar!!
har bra läkare, och han har ordnat så jag får prata med en psykolog i ämnet, och är nu fortsatt sjukskriven i 3 månader!!!
har även pratat med en dam i Al-Anon och fått lite nummer och ställen jag kan ringa till och vi pratade ganska länge o hon tycker som du !
jag förstår ju att jag måste släppa henne i allt, men svårt när huset är kvar och skall säljas när sanering o huset är lagat!!!!! och det tar mellan 3-5 månader!!! har även fått medicin så jag kan sova bättre o slippa tänka!!!
min syster vet mycket om det här hon har själv varit om detta, så klart att systrar hjälper varandra!!!!!!
god natt o tack för att du stöttar på vägen!! ta hand om dig och det du har på axlarna!!! vi kämpar

etanoldrift
God morgon hevvi!

God morgon hevvi!
Skönt att du fått någon att prata med! En sepatation, oavsett anldening, känns, även om det inte finns missbruksproblem.
Jag förstår att du har det dubbelt jobbigt.. Och jag hoppas att du kan få lite lugn i själen, när du fått lite mer stöd.
Det är inte dig det är fel på! Oavsett vad din fd, säger eller hittar på! Henne kan du inte få nykter, för det är något som hör till HENNES inre person och ansvar! Och den som är beroende försöker oftast på alla sätt, skylla det på yttre faktorer och personer.
Deras sätt att tänka är så förvridet i den alkoholkidnappade hjärnan, att det är svårt för oss att förstå, utan ibland får man bara acceptera att man varken förstår eller kan göra mer än man redan gjort!
Min fd, förstod visserligen att det var fel att köra bil alkoholpåverkad, men kunde inte sätta det i samband med sina egna alkoholproblem (eftersom han inte ansåg sig ha några..)
Utan skyllde på yttre omständigheter.. Om bara inte någon ringt och "satt dit honom". Om ingen hade ringt och "tjatat" att han var tvungen att komma över.. Om han bara inte hade kört för fort.. Ja precis ALLT, utom att han drack alldeles för mycket på ett osunt sätt!
Fortsätt gärna att skriva av dig här och starta gärna en egen tråd, så är vi fler som kanske kan stötta dig!
kram / e

Noppan
Medberoendeoro

Jag läste inlägg o kände igen mycket! Jag tvivlar på mig själv många gånger. min man dricker öl ständigt o när jag påpekar det tycker han inte att jag har med det att göra! det angår mig inte! Det blir gräl o han pekar istället på mina fel o brister, som jag ser som ett försvar från honom.Jag googlade för att få fram lite om alkoholism/alkoholist. Mycket fakta som jag läste förstod jag inte men när jag läste i det här forumet kände jag igen mig ! Jag frågar honom: Har du druckit den där ölen nu? Han svarar: Ja det har jag! Jag säger: Men vi har varit på en helgresa o där var det verkligen mycket dricka ! jag tycker du har problem som sätter dig o dricker nu på en måndag efter en sådan helg!! Jag har sett, räknat burkar, iakttagit hur många -mycket han dricker när det är typ festligheter. Själv är jag uppväxt med en alkoholiserad far , jag har facit i handen. Min man köpte 2 flak öl på resan. Någon skämtar om att då har du i alla fall denna kommande vecka. Han säger det räcker ett helt år! Måndag på hemma plan märker jag att han har ställt dessa backar på ett ställe i en undanskymd plats som om han vill ha dom ifred för ingen insyn hur burkarna försvinner. Jag ser att han även tagit därifrån, den första jag frågade om som stod på skrivbordet var en annan sort som råkade stå i kylen o då kan man ju dricka upp den! Nuär grälet igång o det är mitt fel som lägger mig i saker jag inte har att göra med! det är måndag kväll närmare 21.30 o jag börjar gråta sliter åt mig bilnyckeln o ger mig iväg till ingenstans. Jag upplever min barndom med en alkoholiserad far som var ett svin mot min mor! Jag ringer en vän som bor många mil bort, den vännen får åter igen höra mitt tugg om hur illa jag mår! Den bästa informationen kände jag att få andras berättelser!

Noppan
Medberoendeoro

Läser mångas inlägg o funderar över, men på väg dit då? Funderar man inte att det här går åt hell..!
Jag som hade en far som var alkis har tänkt ofta Kom ihåg du kan hamna där du också!
Jag tycker om vin o skulle kunna dricka varje kväll för att det är gott!
Det som känns så hopplöst är att den som jag lever med och måste dricka varje kväll försvarar sitt drickande!
Men han har inte kommit så långt som ni andra beskriver situationen och helvetet att vara beroende. Han ser sig inte beroende eller i farozonen!
Han har en strategi när han tar fram ölen, öppnar ölen! Hur han försöker dölja den med handen när han sätter sig o dricker på sitt kontor. Ställer burken skymd från mitt synfält! Jag tänker -Nej just det, angår mig inte! Har inte med det att göra! Det som känns jobbigast är att jag försöker få honom att inse och ¨då blir det gräl! Dom vill jag undvika och då lägger jag mig inte i hans drickande. Frågan är bara hur det kommer att sluta?? Men lycka till alla ni som verkligen kämpar för att få ett sunt o må bra liv. Förstår att det finns många som kämpar med ett beroende!

Smiles76
Igenkänningsfaktor

Vad glad jag är att jag hittade den här gruppen! Jag har läst, skrattat och gråtit om vart annat. Allt ni beskriver är på pricken min man. Han blir galen om jag vill kasta en kastrull med löst handtag, men säger " Skit samma att jag repade bilen, den är ändå inget värd!" Han ligger på rygg och fyllesnarkar redan vid tre på eftermiddagen och vaknar och fylleäter mitt i natten. Fylleomelett. Fniss, vad jag känner igen mig. Vill hjälpa till att måla om fönsterkarmarna i vardagsrummet från brun till vit. Tar mörkgrå grundfärg (medan jag är iväg och köper vit) och kladdar ner tapeterna och fönsterbrädan... Vill gärna laga mat, som aldrig går att äta. Gömmer sprit över hela huset och säger att jag är ett kontrollfreak och att det är mitt fel att han dricker... Hadde vi inte tre barn ihop (10, 12, 15) hade jag lämnat honom för länge sedan. Pysslar i trädgården (vilket han normalt aldrig gör) och "hittar" flaskor med cognac som någon "tappat" i buskarna. Jag har kommit så långt och blivit så luttrad att jag kan skratta åt eländet. Vad annat kan man göra? Jag ska försöka hitta en alternativ bostad åt mig och barnen och sedan flyttar jag ifrån honom. Jag har fått nog av att bli kallad kärring, subba och idiot. Det räcker nu. Jag vill sova på nätterna, inte ligga på helspänn och styra upp alla galenskaper han gör på nätterna.
Tack för att ni delar med er, det räddade min dag!

AliceAlice
Starkt...

Smiles! Både du och barnen kommer att må bättre utan honom! Fast det är svårt m barn. För vår del (barnen är bara lite äldre än dina) träffar de bara sin pappa när någon annan är med, oftast jag och jag orkar inte och pappan hör aldrig av sig längre.... så det blir inte så ofta. Visst sörjde barnen i början men de klarar det, bara man är öppen och ärlig och kan prata om missbruket. Idag har jag enskild vårdnad om barnen.

Du kan läsa om min resa ####redigerat#####

Se till att du och barnen är säkra på alla sätt, ekonomiskt, fysiskt osv!

Släpp kontrollen-vinn friheten av Carina Bång är också en bok som är väl värd att läsa!!!

Mycket styrka! Alice

Rosette
Hej och välkommen till forumet AliceAlice!

Först av allt vill jag bara förklara att jag var tvungen att ta bort länken då den innehöll en kontaktuppgift till dig och vill hålla detta helt anonymt för alla. Om det är så att man vill få kontakt med en specifik användare och båda vill detta kan båda maila till supporten/admin så ordnas detta den vägen men det är enda sättet tyvärr. Ledsen för detta.

Vad fint att du skriver och berättar om hur det varit för dig och vill dela med dig av din resa. Du är omtänksam som skriver så och därför kändes det dumt att plocka bort men vill någon som sagt få direkt kontakt och även du så maila så ordnar vi det.

Du vill hjärna hjäpa och bara genom att skriva ett svar och ge boktips ger du mer än du tror. Det hörs att du tagit ett stort beslut som blev rätt för er och det har säkert minst sagt varit en tuff resa. Du har kommit ur den starkare och det är modigt att berätta om det.
Sen kan det ju säkert se olika ut vad alla är hjälpta av, du har ett exempel på vad som hjälpte er familj att gå vidare.

Fortsätt gärna berätta hur det är för er och hoppas forumet kan vara ett stöd för dig, andras berättelser så som din säkert är för andra.

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

trött dam
humöret

Är tillsammans med en man sedan ca 32 år. Sedan vi flyttade utanför storstan, började han dricka mer och mer, humöret förändrades till det sämre. Vi grälade alltmer och ibland gick det till våldsamheter, kände mig rädd och hotad. En helt annan person trädde fram, en person jag aldrig träffat tidigare. Har sedan ca 5 år stått ut med hans lovande om en förändring; att vi ska flytta, att vi ska köpa oss en gemensam lägenhet (som ett komplement till det här fritidshuset vi bor i nu). Att vi ska prata med banken om ev bostadslån, att vi ska se över vår gemensamma ekonomi. Jag tror och lyssnar, ser den person som jag gifte mig med en gång träda fram, som är talbar och resonabel. Sedan händer allt snabbt; han får ett känsloutbrott över något trivialt t ex en detalj i matlagningen, i städningen, i vår konversation. Han blir yvig och irriterad, ibland hotande och omöjlig att nå. Sedan vi kom till den här bostaden, har han druckit mer och mer, det är mest öl, men han dricker det i ensamhet ute i friggan och tror inte att jag märker hans förändring. Kommer in och jag vet aldrig vilket humör han är på då. Det gör mig spänd och irriterad själv. Mitt humör har också förändrats, jag får allt svårare att behålla min jämvikt och balans. Han sårar och ber mig aldrig om ursäkt, lovar en sak, håller den aldrig, eller ändrar sig snabbt, vill bestämma helt själv. Känner mig som ett sorts påhäng, en "ko i köket" som ser till att lagad mat kommer till munnen. Nu har han börjat torrhosta, låter som astma för mig. Men han har aldrig haft astma. Han har däremot struma som han medicinerar för. Tar prov en gång om året och när han senast fick ok från läkaren om hälsan, så var det tydligen fritt fram för fortsatt drickande. Han vägrar diskutera varken vårt allt mer dåliga förhållande, eller sitt drickande. Nu känner jag att jag inte längre orkar hålla mig kvar här (och ta hand om). Ser mig om med ljus och lykta efter en egen liten lägenhet, så jag kommer härifrån.

Rosette
Hej och välkommen hit, "trött dam" !

Du har varit tillsammans med din man i 32 år och i många år nu har han haft alkoholproblem. Du har på flera sätt försökt att påverka honom och nå honom i detta och han har inte varit villig till en förändring. Nu har du fått nog och väljer att berätta här som ett steg på vägen för dig. Du vill flytta och börja ta hand om dig själv.
Du berättar att han kan bli hotfull och våldsam och att du själv går på spänn då han druckit, du vet aldrig vilket humör han kommer vara på. Som till flera andra här inne vill jag tipsa om Kvinnofridslinjen 020-505050, som du kanske känner till eller läst om någonstans. Dit kan man ringa anonymt, kostnadsfritt och prata om man känner sig hotad på något sätt, fysiskt eller psykiskt.

Hoppas forumet blir hjälpsamt för dig, att du delar med dig såhär är hjälpsamt för andra!

Finns något mer du tänker skulle vara hjälpsamt för dig i den här situationen?

Vänliga hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Muminmamma
Så jag känner igen mig

Jag känner igen mig i så mkt i denna tråden. Man kan le åt eländet samtidigt som det förtär en så totalt.
Trött dam, våra män är nog kloner. Har tappat räkningen på hur många gånger jag har blivit kallad idiot, jävla kärring och blivit ombedd att hålla käften.
Har 2 barn sedan tidigare i höstas 2 barn med min man.
Väntar in rätt tillfälle med att de stora är klara med sitt och jag hittar nytt boende. Har gråtit så mycket och räddat så många situationer dom min mans drickande har försatt oss i.
Stå på dig och börja leva ditt liv nu..
Stor kram

janel
trött trött!

Hittade denna sida började läsa.. kände igen mig i mycket. .har en man som dricker... smuslar. Gömmer vin flaskor, ölburkar .Man kan hitta dem överallt....Nä men han har inga problem. ..Är så trött på att ha honom liggandes i soffan kl 18 somnat till bollibompa! Där sitter man ensam fredag, lördag & söndag kväll... ja det kan vara vardag också...Tack gode gud att barnen är vuxna.. Jag jobbar oregelbundet inom vården så vad händer när jag åker till jobbet. ÄR så trött på att aldrig får känna mig trygg.. behöva ta allt ansvar det känns som man har en tonåring i huset....bortsett från en tonåring får man höra att man är elak & dum. Han är aldrig elak .. bara går upp i sig själv sover vaknar forsätter dricka..läser man här så säg alla flytta... tanken har kommit upp flera gånger... Men det är inte så jävla lätt. .. För när han är nykter så är han värdens godaste man... Han är inte elak när han dricker Det är inte så jäklar lätt att lämna någon efter 30 år....

Dionysa
Tyvärr..

Så lätt det är att känna igen det där scenariot! Vad är det med männen!? Hur vanligt är detta sorgliga beteende? Varför? Någon man därute som vet något (utan att känna sig påhoppad förstås)?

Kajgiz
Jag blir galen!!

8 liter vin + ett x antal öl på mindre än TVÅ dygn!!!
Haft en diskussion - ger absolut nada!
Han skyller på kärlekslöshet, sitt mående; sväller i halsen, ångest, sömnproblem, mig, värk, stress, koppla av etc - allt ifrån hur det passar honom - jag blir galen!!! Vad göra?? Lämna honom? Ja det är ett alternativ! Men det MÅSTE finnas andra vägar att gå!?

Sisyfos
Vägar

Ja, det finns andra vägar att gå för honom. Tyvärr är det inte ditt beslut att ta. Han skyller bland annat på dig.., jag kommer frän beroendesidorna. Han har inte fattat ännu. Tyvärr , jag är ledsen, men du kan inte göra något mer än att sätta gränser. Han måste fatta själv och sluta skylla sitt drickande på yttre omständigheter.

Kajgiz
Jag blir galen!!

Tack Sisyfos men det känns som vägs ände just nu....
Han har ju högt blodtryck oxå och tar mediciner för det, som han nu påstår inte hjälper och då måste han dricka för att sänka trycket!.
Han har ju redan börjat få skador av sitt drickande bl.a höftledsnekros för 4 år sen, där höftleden byttes ut 😔 minnet sviktar liksom humöret + annat.
Men vägrar i sten tillstå att han har problem. Jag funderar faktiskt allvarligt på att informera hans husläkare om hur det FAKTISKT är.... för han ljuger för henne när han är där liksom han gör för alla andra. Många av våra vänner har förstått och misstänkt att han har alkoholproblem/missbruk sen lång tid tillbaka. Känns lite jobbigt nu då pga semester, men på måndag börjar vi jobba igen och då kan han inte dricka på samma sätt....alltid något - då kan han bara dricka under ett par timmar på kvällen - automatisk begränsning tack och lov!

lizzbet
Kajgiz...

Vill bara lägga in en liten "förvarning" om att husläkaren med stor sannolikhet redan vet om hur det faktiskt är... Men hon kan lika lite som alla andra tvinga din man till behandling :(
Har varit där du är, känt på samma sätt som du, försökt allt. Till sist insett det lönlösa i att stånga sig blodig. Du kan kontakta alla läkare och sociala myndigheter, de kommer aldrig att ta hand om problemet på det sätt man önskar... Din man måste frivilligt söka hjälp, så funkar det Sverige idag, tyvärr.
Lycka till och styrkekram.

Kajgiz
Jag blir galen!!

Hej Lizzbet,

tack för din "förvarning" ☺ men jag är ganska säker på att husläkaren inte vet lika lite som de andra läkarna: gubben har ju bytt höftled pga nekros samt gjort GBP. Enda läkaren som frågat om han dricker, är en på Närakuten som vi fick uppsöka när han hade så pass ont i höften att han inte kunde gå innan höftleden byttes ut och info om att de som har ett missbruk kan få nekros just i höftlederna! Men gubben blånekade! Samma lika med GBP....

Sidor