Senaste kommentarerna i forumet

Lyckades få ner provet från 1.7 till 0.8 men det köpte inte kirurgen så nu blir det 3 vita månader... skam den som ger sig ????

Grattis till 10 nyktra dagar, vilken start! Jag kan passa på att tipsa er båda om att vi erbjuder ett nätbaserat självhjälpsprogram här på Alkoholhjälpen som är hjälpsamt för många i förändringsprocessen. Det går att jobba igenom det helt på egen hand eller med stöd av en rådgivare som skickar återkoppling. Ni hittar det under fliken Program.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hejsan!
Kände igen mig i mycket av ditt inlägg!
Jag är en 25 årig man som precis bestämt mig för att leva nykter, jag önskar att jag kunde hantera drickan men tyvärr när jag dricker så finns det oftast inget stopp och det slutar ofta med att jag hamnar i problem jag aldrig skulle hamna i som nykter. Vill bara önska dig lycka till som nykter i fortsättningen! Är själv inne på dag 10 som nykter, är rädd att man tar till flaskan igen men jag hoppas jag klarar mig utan för det är nog så värt det.

Redan i ditt val av användarnamn uttalar du tydligt att det är dags för något nytt nu. Alkoholen har funnits i ditt liv sedan tonåren, först förknippad med härliga fester och skoj, men allteftersom så har du börjat märka av allt mer negativa konsekvenser i ditt liv som är kopplade till alkoholen. Du beskriver så ärligt och modigt hur det har sett ut. Du har en väldigt klok plan framåt - nykterhet sedan en vecka tillbaka, träffa alkoholterapeut, träna, äta bra. Det låter som väldigt viktiga steg för att ta dig närmare det liv du vill leva, kanske även för att bygga upp din självkänsla igen och våga träffa en tjej så småningom. Det är verkligen bra att börja med nya vanor när man tar bort alkoholen, istället för att bara leva i ett tomrum och en saknad. Nu kanske träningen kan bidra med vissa kickar och skapa en god cirkel där du vill nå resultat med träningen och därmed även äta bra för att det hänger ihop.
Fortsätt gärna att skriva om hur det går för dig och vad som blir hjälpsamt för dig i nykterheten, det finns ju många olika vägar ut ur alkoholproblem (AA är en väg som passar en del, men inte alla).
Allt gott!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Till att börja med vill jag säga välkommen! Du har tagit ett stort och bra beslut att ta tag i det här. Jag önskar jag också gjorde det när jag var 25... Läs andras trådar här, det hjälpte mig oerhört mycket under min första nyktra period! Mitt misstag var, och är fortfarande, att jag inte tog hjälp så se för guds skull till att gå till alkoholterapeuten!! Jag är ”duktiga mamman” som är fullständigt livrädd för orosanmälan och soc därför försöker jag ff bli nykter på egen hand. Det går sådär kan jag ju säga.. Jag har haft ett kärleksförhållande med alkoholen sedan jag var 14 och det är inte lätt att bryta det. Så ta hjälp och fokusera på allt bra nykterheten ger dig, vinsterna kommer och de är fantastiska! Skapa nya vanor och försök undvika umgänge där det dricks mycket. Önskar dig stort lycka till!!??‍♀️

Hej gott folk!
Har läst lite i detta forumet och det känns som att jag har hamnat rätt.
Jag är en kille i 25års åldern som har kommit till insikt med att jag är alkoholist.
Jag drack väl för första gången när jag va 14-15 kanske. Men då var det bara "på skoj". På skoj var det även på gymnasiet. Jag va väl som alla andra. Älskade när det blev fest. Blev kanske fullast av alla många gånger men det va ändå inte så ofta det blev fest. Gick inte runt me det djävulska suget på den tiden.
Tror problemen började när jag va 20 o pluggade 1 år i en ny stad. Bodde på ett internat me andra festprissar o ölen blev helt plötsligt fler o oftare. Kändes så jävla skönt att va föräldrafri o slippa ansvar. Men det va först då den där råa ångesten börja komma på bakfyllan. "Va hände igår? Va sa jag? Va gjorde jag?". En ångest som skapade mer drickande. Det va också först då jag började dricka i ensamhet för att det kändes skönt.
Efter det året flyttade jag hem igen. Började känna mig jävligt deppig. Visste inte va jag ville bli eller göra me mitt liv. Tog det ganska lugnt me alkoholen där ett tag. Men efter ett tag så flyttade jag till ny stad igen. Det va då det börja gå åt helvete. Det va också då jag hamna i fyllecell för första gången. Började bråka me polare. Åkte till systemet direkt dan efter ibland. O sådär har det hållit på i 2-3 år nu. Har försökt sluta flera gånger utan lyckat resultat. Bor nu i egen lägenhet vilket inte gjort saken bättre heller. Supit o gjort bort mig mitt på dagen. Förlorat vänner. Sjukskrivit mig från jobb pga bakfylla. Satt återigen i fyllecell i somras. Har haft sån kraftig ångest o panikattacker att jag bara velat dö. Har vart så jävla ensam. Har tänkt att jag aldrig kommer träffa en tjej.
Jag ser ganska bra ut, är väldigt rolig o social men alkoholen har gjort mig handikappad o har skapat en jävligt tragisk och isolerad person.
Är helt övertygad om att jag hade lyckats bra både med kärleken och jobb ifall det förbannade giftet inte hade pajat mitt liv fullständigt. Jag har gått upp massor i vikt o jag känner inte igen mig själv längre i spegeln. Den starka o självsäkra person jag en gång var är som helt bortblåst..

Jag har varit nykter nu i drygt en vecka och planen är att hålla det så. Ska snacka me en alkoholterapeut o börja träna mer. Äta bra. Det känns bra nu men va känner jag om en vecka?
Är inte alls intresserad av några 12-stegs möten. Har stor respekt för det och alla ni som gör det men för mig blir det kontraproduktivt att sitta i grupp o lyssna på allas miserabla eländen. Det blir som att se djävulen(alkoholen) rätt i ansiktet. Har ni några goa tips på hur jag kan tänka?
Varma hälsningar

Hej gott folk!
Har läst lite i detta forumet och det känns som att jag har hamnat rätt.
Jag är en kille i 25års åldern som har kommit till insikt med att jag är alkoholist.
Jag drack väl för första gången när jag va 14-15 kanske. Men då var det bara "på skoj". På skoj var det även på gymnasiet. Jag va väl som alla andra. Älskade när det blev fest. Blev kanske fullast av alla många gånger men det va ändå inte så ofta det blev fest. Gick inte runt me det djävulska suget på den tiden.
Tror problemen började när jag va 20 o pluggade 1 år i en ny stad. Bodde på ett internat me andra festprissar o ölen blev helt plötsligt fler o oftare. Kändes så jävla skönt att va föräldrafri o slippa ansvar. Men det va först då den där råa ångesten börja komma på bakfyllan. "Va hände igår? Va sa jag? Va gjorde jag?". En ångest som skapade mer drickande. Det va också först då jag började dricka i ensamhet för att det kändes skönt.
Efter det året flyttade jag hem igen. Började känna mig jävligt deppig. Visste inte va jag ville bli eller göra me mitt liv. Tog det ganska lugnt me alkoholen där ett tag. Men efter ett tag så flyttade jag till ny stad igen. Det va då det börja gå åt helvete. Det va också då jag hamna i fyllecell för första gången. Började bråka me polare. Åkte till systemet direkt dan efter ibland. O sådär har det hållit på i 2-3 år nu. Har försökt sluta flera gånger utan lyckat resultat. Bor nu i egen lägenhet vilket inte gjort saken bättre heller. Supit o gjort bort mig mitt på dagen. Förlorat vänner. Sjukskrivit mig från jobb pga bakfylla. Satt återigen i fyllecell i somras. Har haft sån kraftig ångest o panikattacker att jag bara velat dö. Har vart så jävla ensam. Har tänkt att jag aldrig kommer träffa en tjej.
Jag ser ganska bra ut, är väldigt rolig o social men alkoholen har gjort mig handikappad o har skapat en jävligt tragisk och isolerad person.
Är helt övertygad om att jag hade lyckats bra både med kärleken och jobb ifall det förbannade giftet inte hade pajat mitt liv fullständigt. Jag har gått upp massor i vikt o jag känner inte igen mig själv längre i spegeln. Den starka o självsäkra person jag en gång var är som helt bortblåst..

Jag har varit nykter nu i drygt en vecka och planen är att hålla det så. Ska snacka me en alkoholterapeut o börja träna mer. Äta bra. Det känns bra nu men va känner jag om en vecka?
Är inte alls intresserad av några 12-stegs möten. Har stor respekt för det och alla ni som gör det men för mig blir det kontraproduktivt att sitta i grupp o lyssna på allas miserabla eländen. Det blir som att se djävulen(alkoholen) rätt i ansiktet. Har ni några goa tips på hur jag kan tänka?
Varma hälsningar

Samma här.

Jag är fast i helvet och mannen är inne på att lämna mig

Har du fortfarande problem eller kan det varit något tillfälligt? Jag har skickat ett meddelande till dig så att vi kan se till att det fungerar för dig.

Vänliga hälsningar

/magnus
alkoholhjälpen

Hej,

Jag har anmält mig till alkoholhjälpens program men det verkar inte fungera så bra på min iMac (apple). Allt jag fyller i och sparar - sparas inte alls... Det känns då lite meningslöst och irriterade att sitta och lägga tid på detta. Är det fler som har problem med detta?

Kom i kontakt med min sponsor i ett sammanhang där de ”föreläste” om alkoholism och 12stegsprogrammet.
Bra jobbat med nertrappning. Jag har själv genomlidit abstinensfaser från helvetet tidigare. Får du svår abstinens tror jag redan du fått tipsen om att söka vårdhjölp.
All styrka till dig.

Tack ”tackohej”,

Tack för tipset om bok, jag beställde den och ser fram emot att läsa den.
Helgen har varit en testperiod av nedtrappande för mig, det har varit otroligt jobbigt, men jag är ändå stolt att jag lyckats trappa ner enligt det mål jag satte. Jag tänker baby-steg...

Var fick du en sponsor ifrån - här på detta forum eller aa kanske?

Vänliga hälsningar!

Delar bara min väg till nykterheten som funkade för mig:

Läste boken skål ta mig fan. Insåg att jag hade allvarliga problem
Fick hjälp via vården med att bryta
Åt antabus längre period
Skaffade sponsor
Körde 12-steg.

Tufft att klara själv, jag hade aldrig varit nykter snart 9 månader utan hjälp utifrån

Lycka till!

Det låter som att du verkligen är på gång nu, härligt!

Här kan du hitta mer information och anmäla dig till programmet: https://alkoholhjalpen.se/programmet

Trevlig helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack så mycket Rosette,

I ett par dagar nu har jag försökt trappa ner och dela med min fru de råd jag fått härifrån. Än så länge har det gått bra.

Jag undrar, var hittar mer information om själhjälpsprogram samt stöd man kan få av rådgivare?

Stort tack!

Du har bestämt dig för att förändra dina alkoholvanor om jag förstår dig rätt, nu har du tagit steget att skriva och berätta här hur det är för dig. Bra gjort! Det krävs både mod och kraft för att göra det.

Tidigare har du tänkt att alkoholen inte är ett problem om man inte dricker varje dag, samtidigt märker du att det tar energi från dig de gånger du dricker.

Det låter som att du upplever att alkoholen kan ta lite överhanden och att du själv inte kan stoppa efter du kommer över en viss gräns. Det är nog många här som kan känna igen sig i detta. Bra att du är här och berättar, det är ett steg mot att förändra.

Fortsätt gärna skriva och läsa, ibland tar det lite tid innan man får svar och det kan vara hjälpsamt att skriva flera gånger så ens inlägg hamnat högt upp.

Igen, varmt välkommen!

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har startat en tråd här och frågar lite kring Peth. Det låter som att du är inne i en förändring av dina alkoholvanor och känner dig stressad inför en provtagning. Det är inte konstigt att vara stressad inför det, samtidigt oavsett vad provet visar så låter det som du kommer kunna hantera det. Du vill vara påläst och är utforskande som person, det är styrkor att ha i en sån här förändring. Tyvärr har jag inget rakt svar på din fråga men ville ändå skicka ett svar och välkomna dig hit.

Berätta gärna lite mer, om du vill, kring hur du har det och hur du vill ha det med alkoholen så kan vi här ge dig stöd.

Igen, varmt välkommen hit!

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Du har hittat hit och startat en tråd och berättar hur det är för dig just nu, vilken plats alkoholen tar i ditt liv och du vill verkligen ha det på ett annat sätt med alkoholen. Du har annat i livet som är meningsfullt och som du hellre lägger din tid på. Fru, husdjur, trärdgård mm.

Du är insiktsfull och medveten om att alkoholen tar mer än den ger, omtänksamt ser du hur den påverkar din fru och er relation. Du har även oro över vad som sker om du inte drar i handbromsen. Du vänder dig hit och ber om hjälp. Starkt och modigt att sätta ord på hur det är. Du får lite råd här om att sluta helt och även kring abstinens, precis som rådet lyder brukar vi också tipsa om att oavsett hur man vill ha det på lång sikt, måttligt drickande eller kontrollerat är det klokt att ta hjälp om man druckit mycket en period.

Kanske är du inte där nu att du är redo för att ta steget att vara vit eller minska ner utan söker motivation att ta de stegen genom att skriva här och berätta? Så kan det vara för många och ibland kan det vara en bra idé att samla på sig lite ”verktyg” innan man ger sig av. Att skriva här var kanske ett verktyg, kanske följer du tipsen här om att söka dig till vården också eller så hittar du något annat när du känner dig redo.

Om du inte sett det har vi även ett självhjälpsprogram, det är möjligt att få stöd längs vägen av en rådgivare om man så önskar också. Vet inte alls om det är något för dig men just ifall du inte sett det.

Hoppas du hittar mycket här som blir hjälpsamt som andra skriver eller i det du själv skriver.

Igen, varmt välkommen!

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej,

Du fick inte den hjälpen du ville ha? Tyvärr så kan jag inte ge något annat råd än att faktiskt tala om vad som fungerade för mig och har fungerat för andra. Vilket är att sluta och att dricka och aldrig börja igen.

Vill även förtydliga att med hjälp av sjukvården menar jag hjälp med att trappa ner, då det är farligt att sluta när du druckigt dom mängderna. Var det otydligt ber jag om ursäkt.

Mvh

Du ska inte sluta dricka helt och direkt om du dricker en hel flaska starksprit om dan och gjort det länge. Du kan rent av dö av abstinensen så du behöver antingen trappa ner nån vecka eller två eller få lugnande preparat från läkaren.

Testa med ett AA möte, inte för att sluta, men för att se hur det är.

Sen ta ett snack med din läkare. Du kan behöva träffa en psykolog några gånger i veckan första månaden och följa upp med blodprover.

Kommer vara piss jobbigt.

Eller så kan du fortsätta - och dö om några år.

Hej Abods, alkholism är en sjukdom, arbetsgivare ska erbjuda hjälp så att du blir nykter. Det är snarare om du vägrar ta emot hjälp som det kan bli problem, men arbetsgivaren får ej diskriminera pga en sjukdom.

Sen är ju inte dina läkarjournaler offentliga. Varken arbetsgivare eller staten eller någon annan har tillgång till dem.

Ett bra första steg är att tala med en läkare på vårdcentralen. Eller en alkoholmottagning, rekommenderar varmt Riddargatan 1 om du bor i Stockholm...

När det gäller medicin så brukar Antabus vara det vanligaste om man ska sluta dricka helt. Man mår helt enkelt piss om man blandar, kan tom hamna på akuten... Så att ha det i åtanke när man vaknar på morgonen tar bort en hel del av suget... Men det gäller att ha självkontroll att ta pillret... (brukar stanna i kroppen ett par veckor så gör inget om man missar nån gång...)

Lycka till!

Jag vet att jag behöver sluta dricka. Därav ämne ”snälla hjälp”. Jag uppskattar att du svarade men svaret gav mig ingen hjälp. Du får det att låta som att det är lätt och att det bara är att göra ”detta och detta”. Jag är medveten att det är upp till mig i slutändan men är vi inte här för att stötta varandra?

Hej och Välkommen

Du behöver sluta att dricka, dock är det ganska troligt att du behöver hjälp av sjukvården om du har druckigt 70cl sprit varje dag under en längre period.
Om det är så ring sjukvården ta den hjälpen som finns, fundera inte så mycket, drick aldrig mer. Oavsett. Det kommer att vara tufft i början, men så småningom vänder det och blir sakta bättre för att sedan bli bra. Så enkelt är det, eller så krångligt beroende på hur du väljer att se det.

Mvh

Hej,

Snälla hjälp.

Jag är helt ny på detta forum.

Jag har ett lyckligt liv på ytan. Min fru är fantastisk. Vi har inte barn men två underbara husdjur,.
Vi bor i ett hus vi båda älskar och har en trädgård vi båda tycker om.
Jag dricker för mycket.Jag dricker ett helrör whiskey varje kväll. Single malt. Dyrt.
Numera blir jag knappt påverkad av ett helrör.
Jag saknar och tycker synd om min fru.

Snälla hjälp mig, vad ska jag göra??

Alkoholen påverkar mitt liv, mig, min fru, min ekonomi och min framtid.

B