Senaste kommentarerna i forumet

Jag gjorde min op för 13 år sen,kan nog inte skylla pp den då det är dom sista tre åren som jag druckit betydligt mer.Sen blir man ju snabbare påverkad helt klart.

Hej Anecta.
Jag gjorde en gbp aug 14. Har alltid varit den nyktra på festen och tagit hand om både mina och andras barn. Men sen min op har jag blivit mer och fortare full. Detta året har det blivit alldeles för mycket drickande. Vet inte varför jag har låtit det gå så långt. Nu har jag inte druckit på 19 dagar. Kämpa på

Jag op mig -15 i Jan o har varit väldigt måttlig dock! märkt att jag dom få ggr jag druckit har jag märkt att jag druckit för mkt redan innan op?Men efter op är jag beroende o håller på att ställa till det rejält för mig själv då jag dricker folköl 2,8% 8-9 st Varje Dag?Går hos en teraupets men har inte ens där kunnat vara ärlig? o gör en massa saker som jag Aldrig skulle göra annars?Är Förtvivlad???????

Hej
Ni borde ha någon form av alkohol och drog policy på företaget om ni har det så kanske den kan ge en hint? Kolla med HR?
Jag har själv varit/är i samma sits, blev för full på en konferens. Jag fick ett erbjudande om hjälp, valde att ta den, blir samtalsterapi med prover antar jag. Hur som är jag, så här i efterhand, glad att det blev som det blev för jag mådde verkligen inte bra av att dricka.

Allt att vinna inget kvar att förlora.

Vad du än gör så lycka till!

Ni är båda nära mig i hjärtat. Det vet ni. För att ni är ni och att för att jag känner mig nära, ni förstår
utan att man behöver förklara. Känner inte riktigt igen mig i andras inlägg, som har vardagsberoendet.
Med Dig Ikaros, kände jag nog att det var ett medvetet val att inte vara här. Och då respekterar
jag det. Man får lite dåligt samvete när man tar en break så gör man människor oroliga. Brukar säga till när jag
har plan på att vara härifrån ett tag. Vill inte oroa i onödan. Saknar dock att fråga dig saker som jag undrar över.
Saknar ditt lugn och din klokhet. Har nog ändå känt på mig att du inte har tagit ett återfall.

Blir självklart glad att ni har det alkoholfritt.

Och att ni mår bra, trots dysterhet. Livet är så ibland, försöker jag intala mig.
Mitt liv är inte heller på topp eller rättare sagt så är det skitjobbigt just nu men
tar jag mig igenom detta nykter då klarar jag nog allt....

Life is hard

Många varma Kramar till båda

MM

Ingen måste sluta. Frågan är vad du vill. Förmodligen kommer det mesta gå utför om du bara kör på. Sluta drick i tre månader nu. Den fjärde januari så tar du ett nytt beslut hur du vill leva. Det kan vara en bra idé. Att det spricker något blodkärl kan säkert kopplas samman med alkoholen. Har själv haft det i tarmen när jag var yngre. Vill du dricka?

Dagarna går bra, em o kvällar värre!
Bor på landet kan inte åka ner o köpa nåt utan det kräver planering. Det betyder inget hemma. Ev folköl men inget annat. Nu när jag åker till ”stan” för samtal....har jag inte kunnat låta bli 2 av 4 träffar gå in o handla! Redan där ångest! Men jag säger till mig själv Du ska inte dricka bara ha hemma när vänner kommer! Eller hur?? Sitter verkligen i skiten!
Nu har jag läst ansvarsFULL riktigt bra biografi känner igen det mesta men ändå inte så illa som att spy mm. Tacksam jag inte är ensam, hoppfull men hur ska jag ta mig dit!?

Och bra att du valde bort alkoholen i ditt dåliga mående, och istället tog hjälp utifrån. Det där mörkret som lägger sig i kropp o själ är så jobbigt. Hoppas att du mår bättre! Har själv börjat äta antidepp, och tror att det kan hjälpa. På sätt o vis så hoppas jag att det även hjälper alkoholproblemet?! Inte själva problemet såklart, men kanske risken att självmedicinera minskar. Jag är dock fortfarande dipsoman alkoholist. Inget tvivel.....

Vänligen/Anders

Drickandet är inte dagligen längre men efter 6 vita dagar, vin för mycket! Sen 5 vita och på’t igen. Sån ångest!!! Denna vecka inte bra! Har lust hoppa samtal måndag men det är väl därför jag ska gå!! För att erkänna för mig själv att det fungerar inte! Inte studsa in o vara sååå positiv, det går jätte bra! Eller hur??
Vem f.. ljuger jag för, mig själv och den yttre bilden av mig. JAG klarar inte dricka alkohol, ingen botten liksom. Usch!!!

Tack för att du tänker på mig. Jag är för närvarande i Tyskland och spelar en schackturnering. Jag har inte druckit men känt mig deprimerad och kämpat med det inre mörkret. Fick hjälp från beroendekliniken dit jag vände mig när jag var rädd för att söka lindring i alkoholen. Jag fick mediciner och är nu på väg upp ur mörkret. Jag vill med detta hälsa till alla som läser detta inte minst MM.
Jag vill också framföra att det går att få hjälp trots att man inte tror det när det är som svårast.
Hälsningar
Ikaros

Vad bra att du hittat hit och dryftar dina funderingar!

Om du vill läsa om vad "vetenskapen" säger om vad som räknas som en riskfylld konsumtion så kan du läsa mera här: https://alkoholhjalpen.se/fakta

Men sedan är ju våra kroppar så olika och reagerar olika på alkohol så det är nog viktigare att titta just på sig själv, sitt eget liv och hur alkoholkonsumtionen påverkar fysiskt, psykiskt, familjen, ekonomiskt osv. Vad kan du se att det får för effekter för dig?
Din partner upplever något sorts obehag inför alkoholkonsumtionen, vad är det sambon ser och känner gällande detta?

Hoppas att du hittar en väg framåt som känns rätt för dig!

/Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Hej!
Förlåt, men din konsumtion låter oroväckande hög. Försök dra ner eller sök hjälp. Var inte rädd för att ta hjälp av närmaste AA-grupp. Du kan gå på ett "öppet" möte och du behöver inte prata själv ifall du inte vill. Du kan bara lyssna.
Allt gott till dig!

Hej!
Bara du vet om du dricker för mycket. Och du har ju sökt hjälp! Bara det säger ju en hel del. Fortsätt skriv och var snäll och förlåtande mot dig själv.
Lycka till!

Hej!
Gå gärna till ett "öppet" AA-möte och testa! Där är alla välkomna, även de som inte själva har problem. Du behöver inte säga något, bara lyssna. Prova! Det kan räcka långt.
Lycka till!

DetGårBättre:
Tack för svar!

På AA är alla välkomna som har en önskan att sluta dricka. Så, du definierar dina egna problem och om du passar in. Olika grupper har olika bra gemenskap!

Välkommen till forumet!

Ursäkta om det tagit tid för dig att få respons. Vi har haft problem med kinesiska spam så vi har inte varit lika uppmärksamma på er nya som har kommit till forumet. Men ni är lika välkomna för det!

Det låter som att du har träffat en bra läkare och terapeut som du kunnat prata med. På så sätt har du kommit fram till ett beslut som du vill hålla dig till. Sedan snubblade du på vägen. Inte så konstigt, eller hur? Att bryta vanor och mönster är inte det enklaste och brukar innebära många framsteg och några baksteg innan man hittar en stabil väg.

Du har viljan att förändra, det är det viktigaste steget!

Hoppas du vill skriva och berätta mera om din process.
/Carina
Anhörigstödet & Alkoholhjälpen

Ja vi får vinka till varandra ute på Djurgården!

Känns bra att jag insett att det inte går längre. Nu är jag övertygad. På riktigt.

Undrar också hur Ikaros har det - skulle vara skönt att få se ett avtryck från honom.

Kram på dig//A

Campral fungerade inte för mig. Till störst del för attt jag glömde ta dom. Man skulle ta 2 på morgon och 2 på kväll

Skönt att du har kommit till insikt. Vit flagg - I give up. Menar du har ju inga problem att hålla dig utan A, bara problem att då och då inte fatta att det inte går. Typ 1 gång per år. Bra också att du tagit itu med sömnisarna. Vet att du skrev om det förra sommaren, men inte riktigt vågade släppa dom då. Nu har du tagit det beslutet. Det är ju verkligen ett jättekliv till. När du tog ditt återfall sist så var jag inte rädd för alkoholen, utan för att du skulle peta i dig för mycket tabletter. Nu går tankarna till Ikaros. Undrar vad som hänt honom?

Så ja på riktigt. Stor risk att faktiskt droppa ner död om vi inte slutar.
Direkt eller indirekt alkoholrelaterat.

Ta dina 3 veckor och lägg fokus på harmoni, lugn och djup, fin energi.
Djupandas och ta vara på ditt värdefulla liv. Hösten är underbar.

Köpte ny cykel för ett par veckor sedan, vi kanske korsar våra vägar ute på Djurgården.
I så fall:
Hej Anders.

Kram

MM

Hej RussianIdiot!
Hur kan du veta att du alltid är snäll och trevlig om du får minnesluckor? Jag har också alltid trott att jag varit schysst och rolig när jag dricker. Men tyvärr är jag bara jävligt dryg och jobbig. Jag bestämde mig idag för att ha ett väldigt långt uppehåll från alkohol. Förhoppningsvis sluta helt. Jag sabbar för mig själv och gör bort mig gång på gång.
Jag tror, som de andra skriver, att du säkert förstår själv att du har problem. Take care!

av det jag tar men någon skillnad som jag glömt. Funderade vid något tillfälle att testa den men inte kommit mig för. Kommer bli kalas det där. Passa på att cykla och vara i naturen när du kan också. Har läst att det är naturligt lugnande för kroppen. Och jag tycker att exempelvis skogen har en väldigt avslappnande och upplyftande effekt på mig. Det ger en viss distans till det hektiska fear of missing out samhället. Men allra bäst är en vandring i fjällen. Brukar göra det ibland när det är som värst. Men som sagt det kommer bli bra med medicinen.

Tänker för mycket, har en tendens att älta o grubbla. Jag med! Jag började knapra något som heter Escitalopram igår. Lite nervöst innan av nån anledning. Idag tablett 2.....-ska försöka att inte isolera mig, jag förstår hur du menar. Håller kontakt med mina vänner - och tvingar mig ut. Idag på AA-möte och sen en ganska lång cykeltur. Sitter o väntar på biverkningarna (du ser, sitter och tänker för mycket igen...:-). Blev sjukskriven 3 veckor till att börja med - och det känns skönt. Kan slappna av och behöver inte ha stressen att vara "fit" för att gå till jobbet. Vi får se hur det blir - känns ändå som att jag är på rätt väg.

Tack för dina svar//Anders

Tänker för mycket. Får ingen ro av alla tankar som väller fram och ältande och grubblande. Jag tycker medicinen hjälper att få bättre grepp om det. Kanske bra att sjukskriva dig eftersom det kan vara tufft första tiden. Tyckte dock inte jag märkte så mkt av det vad jag minns. Hur som helst akta dig för att sjukskriva dig och samtidigt isolera dig. Det är lätt att dra sig undan när man är deprimerad men det är tyvärr en reaktion som försämrar läget. Så håll kontakten med vänner, familj eller andra som du vet att du annars (när du inte är deppig) gillar att prata med. Jag har provat att isolera mig och det var värsta tiden. Kämpa på!

Tack för dina rader. Träffar ju läkaren imorgon - och jag är så beredd att påbörja behandling med SSRI känns det som. Kan inte fortsätta på det här sättet, att bara "ta mig igenom" dagen - och längta till den kravlösa kvällen - och att få gå och sova. Vet inte vad han kommer att föreslå - men en sjukskrivning till att börja med bör det bli. I nuläget så kan jag inte gå till arbetet. Det går inte. Sen vill jag ju inte heller bli en enda lång sjukskrivning - tror att det inte heller hjälper i längden. Jag har svårt att bara "lämna över", utan sitter och tänker hela tiden på olika lösningar. Måste sluta med det. Jag vill ha hjälp helt enkelt - och jag tar ju hjälp - och fortsätter hos min psykoterapeut. Träffade henne idag, och hon förstår helt och hållet - och ansåg också att det kanske var läge för detta. Dessutom ville hon boka in en tid redan nästa vecka - för att kunna "finnas där" OM jag påbörjar medicinering och upplever ökad ångest osv vid insättande. Klok kvinna - hon kommer att finnas med hela vägen. Glad för det.