Senaste kommentarerna i forumet

Hej Karin! Vad du är bra! När jag skapade en användare här i mitten av december var din tråd den första jag läste, helt på måfå. Även om våra problematiker inte sett precis likadana ut fanns det mycket igenkänning. Redan då hade du kommit långt, men det har varit ett privilegium att följa din fortsatta resa, du är grym och har kommit långt!

Även gårdagen gick bra och ja, det var otroligt skönt att vakna efter en vit helg.
Har storstädat och gått ärenden och unnat mig fotvård.
Konstaterar att jag har druckit fem öl sedan nyår.
Det är så skönt att vila från fylleångesten.

Jag låg med en prostituerad på fyllan en gång och brände 40 000 på en kväll. Helt jävla sjukt vilken ångest jag hade.

Det var väl skönt att vakna nykter i dag!!??
Vänligen
Ikaros

Lika ledsen som jag kan bli av att läsa här ... lika glad blir jag att läsa positiva inlägg som ditt igår ..
Såå otroligt glad för din skull och även din familj som fått en ny Elias ..
Känner igen mig i det du skriver .. hur gott smakar inte frukosten , men nybryggt kaffe och all tid som finns nu och framförallt glädjen till livet .. tror att det var Ikaros skrev : Äntligen se ljuset i tunneln igen ..
Jag är så glad att jag har hittat alla er här ... jag har ju kämpat så länge ensam ..
Många Kramar Ler

...tänka på att vingarna är fästade med vax!!!

Härligt för dej, bra jobbat!

Hej Ikaros,
Ska försöka axla manteln och om mina små glimtar här i forumet hjälper dig, och andra, är det glädjande. Kommer fortlöpande att rapportera om min resa, som jag hoppas ska leda mig mot ett alkoholfritt liv. Läser också dina trådar och kommentarer i andras, vilket ger mig mycket styrka!
Vi strävar på och stöttar varandra, och du - akta dig för att flyga för nära solen....

Hej Elia
Jag har nu en längre tid vandrar med Damoklessvärdet hängande över huvudet. Att jag lyckats beror på AA, det här forumet och i det särskilda personer. Du ör en av dem som haft mycket stor betydelse för mig varför jag helt självsvåldigt utnämnt dig till min skyddsängel. Med det följer inga förpliktelser du skall enbart vara den du är och du har inga skyldigheter gentemot mig och vice versa,

...idag.
Dvs. tog en härlig Power Walk utefter havet. Riktigt dimmigt och lite duggregn i luften, men härligt uppfriskande. Gick ut vid 10, vilket aldrig skulle varit möjligt tidigare. Dessförinnan hade jag ätit frukost i lugn och ro, lusläst tidningen och pysslat lite i köket. Nu har jag ätit lunch och har ändå större delen av dagen kvar. Fantastiska vinster med att vara nykter!
Lerigen, klart du får vara nyfiken! Frugan har nu kommit hem och har höjt rejält på ögonbrynen över min "förvandling". Bara positivt!
Tack för din varma kram, du får en riktig bamsekläm tillbaka!
Underbar vit helg på dig!

Grymt jobbat! :) Desdutom: chips och dålig film är inte så dumt.

Hjärnan har varit i konflikt hela veckan. Tänkt att jag såklart förtjänat en flaska vin ändå, men nej, sen tänkte jag att jag vill fasiken inte skriva här igen att det inte blev som jag hade planerat. Jag vet visserligen att ingen här någonsin dömer, men ändå.

Så. Tillsist köpte jag alkoholfri öl och chips och lade mig och kollade på en rätt så dålig film.
Till veckan blir det två AW's, men det blir ett senare problem. Först ska jag njuta över att jag gjorde som planerat ikväll.

delar med dig av den fina berättelsen om din vän B, Ikaros.

Nyfiken igen ...hoppas att det är ok ;-))
Som jag förstår så skulle din fru på resa till Thailand .. har hon kommit hem än ..
Om inte så har hon en riktig Överraskning som väntar hemma ....
Ny " Gubbe " hemma både till Kropp & Själ ..:-))
Har var snål med Kramarna ... Så här kommer en Stor kram till dig Elias och Helle och all ni andra som kämpar ..
Vi är alla värda att få må Bra ..

Starkt av dig
Trevlig vit helg.
Kram

Så bra att du även lyckas hålla sockret stången, Lerigen! Den ena segern efter den andra...
Firar treveckorsdag idag, så många vita dagar i rad har jag inte haft sedan förra årtusendet.
Känns riktigt harmoniskt och a-suget som kommer att visa sitt fula tryne senare idag ska jag räcka ut tungan åt och skaka av mig. Har jag klarat det i över 20 dagar, klarar jag det idag också. Vikten stadigt på väg neråt, minus fyra kg nu. 11 kvar till målet. Går det så här lätt kanske jag fortsätter ytterligare fem när jag är framme.
En dag på kontoret nu innan en skön vit helg rundar av veckan!

Med tiden brukar missbruket sudda ut de tidiga minnena av alkohol. Så har inte skett för mig. Jag bär med mig detta minne som en klenos och jag gissar att det mer än en gång bidragit att jag tagit till flaskan. Här är min berättelse

Första kontakten med alkoholen fick jag i hemmet året då jag fyllde tretton. Det var strax efter nyår och jag låg i min säng och läste ”Utvandrarna” av Vilhelm Moberg. Julen hade bidragit med sin känsla av trygghet och lugn. Min far missbrukade aldrig alkohol. Rönnbärsträden på gården hade kvar sina bär och de lyste röda mot den fluffiga vintersnön. Vi hade besök av farmor som disponerade mitt rum varför jag sov i vardagsrummet. Eftersom det hade varit jul fanns det alkohol i huset. I skåpet under det nyinköpta kylskåpet stod en flaska dessertvin.

När det var tyst i huset smög jag upp och tog några klunkar ur flaskan. Jag lade mig åter att läsa och ett värmande lugn spreds i min kropp. En värma som omslöt mig som en varm filt. Jag hade funnit min mentala islandströja. Efter en stund vågade jag mig upp och tog en klunk till varefter jag lade mig ner och njöt. Det snurrade lite i huvudet men jag kände mig tillfreds och jag tyckte mig känna Karl-Oskars närvaro från boken. Bilar som passerade på vägen lyste tillfälligt upp rummet. Jag såg upp på det gamla pendeluret, varje minut kändes som ett löfte. Jag hade funnit harmoni varefter jag somnade. Minnet skulle följa mig genom livet. Dessa korta minuter av lycka gjorde ett outplånligt och ödesdigert intryck.
Något som jag fått lida mycket för.
Ikaros

Jag tror att det absolut kan ha med sinnesstämning att göra. Känner man att det dryper ilska inom sig själv redan innan intaget av alkohol kan det väl slå ut efter att man blir berusad. Likadant med andra känslor. Jag tror att jag kan få "smäll i ansiktet"-kvällar även fast jag har en bra ro i själen. Ibland kan den vara nästan lite för bra. Du vet själv när man ska ut på krogen och hela kroppen skriker "Detta, ja detta kommer bli en bra kväll" eller "Ååååååååh, jag är så jävla taggad!!" Dessa kan vara tillfällen som jag redan innan kan känna på mig att något kommer gå snett. Ibland gör det och ibland inte som jag skrev i förra inlägget. Jag tror att dessa kvällar blir som de blir för att jag dels dricker för mycket under just den kvällen. Jag är en liten tjej som inte väger så mycket. Så det är klart att det spelar in i detta. Jag är lycklig med min pojkvän. Jag älskar honom. Men det finns stunder som jag bara skiter i allt, alltså när jag är för full. Men inte varje gång såklart. En av kanske 20 gånger så händer det alltid något skit. Jag blir arg, gör bort mig och dylikt. Hur går det för dig nu Sara? Hur mår du? :) Kram!

..

Tack som frågar Elias ..Det går riktigt bra med sockret .. har egentligen alltid gillat att leva hälsosamt med bra mat och träning,
så det är fortfarande en gåta för mig hur A lyckades nässla sig in i mitt liv och ta så stor plats ..det som började som en vän vart en riktig farlig fiende..
som jag fortfarande är rädd för ..
Efter händelsen i höstas vart jag som besatt av att rena min kropp ...drack kopiösa mängder med vatten , köpte hem gröna detox juicer som jag drack flera gånger per dag.... kan skratta åt det så här i efterhand när ungarna tyckte att det luktade hö i hela huset ;-))
Så känns bra att nu även sockret ska bort .. även om det inte är hela världen om det slinker ner ngn liten godsak då och då ,
huvudsaken att vi mår bra ..
Som Helle säger .. Så tror jag också att vi Alla blir oemotståndliga om vi bara undviker A och håller oss vita ..
Ok, Ny helg väntar igen runt hörnet .. och Elias , det kommer att gå lika bra som den förra ...både med A och jordnötter ..
// Ler

Jaa man drog ju inte vinstlotten på den fronten, alkholförmågan alltså. Nej förmodligen kommer dom inte helt genuint förstå men säkert respektera det ändå! Och du kommer vänja dig med att vara nykter bland dina kompisar och dem med dig! Men kommer säkert ta en stund att vänja sig men det är något du kommer bemästra! Ja man tänker ju så också att det var lite märkligt att hon släppte en så lätt. Kompisar i vått och torrt va vi ju tydligen inte men aja! Nej? Varför skulle jag inte tycka att människor här är starka? Jag själv tycker inte att jag är stark men det handlar ju om mitt självförtroende just nu. Jag blir ju påriktigt inspirerad av dessa kämpande människor här såå.. Vet inte riktigt vad i mitt inlägg som fick dig att tro tvärtom? Kram!

Har tänkt att skriva till dig flera gånger denna vecka. Jag tycker att din tråd är inspirerande och jag berördes väldigt mycket av ditt inlägg. Jag är själv en tjej i 20 årsåldern. När du beskriver hur vissa av dina kvällar sett ut när du har druckit alkohol så kan jag relatera. Det kan hända mig med. Började dricka alkohol när jag var 14 år. Jag drack nästan varje helg tillsammans med personer som var mycket äldre än mig. Tyckte att det var coolt just då. Idag känns det bara sorgligt. På gymnasiet drog jag ner med alkoholen då jag kände att det inte var så roligt längre. Det var först när jag började arbeta som alkoholen åkte fram igen. Det konstiga är att jag kan dricka måttligt men ibland slår det bara till. Som en stor fet smäll i ansiktet. Ett exempel på en "smäll i ansiktet"- kväll kan se ut såhär:
Jag kan börja med att laga mat på kvällen. Ett vinglas rinner såklart ner. Jag menar, för vem tycker inte om den känslan man får där med stekspaden i vänsterhand och vinglaset i högra handen. Känns som att man är en sofistikerad person just då. Sen övergår det till några fler påfyllningar under tiden. Äter mat. Tänker att "Ja, detta var riktigt gott. Vad duktig jag är på att laga mat". Belönas genom ett till glas förstås. Börjar känna mig lite full, eller rättare sagt fullare. Går ut på krogen. Pratar med folk jag inte känner. Är glad. Dansar vilt. Behöver bekräftelse.
Dagen efter: Vad hände? Vem pratade jag med? Får upp små bildfragment att jag var med någon? Vem var det? Hade vi sex? Var jag otrevlig?
Ångesten slår in. Letar efter bevis. Mobilen, finns det några bilder eller sms? Läser tidningen på nätet. Har ångest i flera veckor.

Jag kan hantera alkohol ibland och ibland inte. Det är som att det är förutbestämt att det ska bli såhär ibland när jag dricker. Jag HATAR det. Känner mig vilsen när det blir så. Varför kan jag inte vara normal? Eller vill jag ens vara normal? Är det alkoholen som gör detta och inte jag? Jag tror det. För aldrig i hela mitt liv skulle jag vilja något sånt som kan hända när jag har en sådan kväll. Varför inte kanske ni undrar? För att jag har pojkvän. Sedan tre år tillbaka. Hur kommer det sig att jag bara kan skita i allt då dessa kvällar? Är jag missnöjd med livet jag har med honom? Kanske jag är det när jag är dyngfull men när jag är nykter så är det bra. Jag vet faktiskt inte. Känns som att mina känslor är överallt.

Nu har jag inte druckit på några veckor. Vilket är skönt. Hoppas att ni mår bra ❤

Sikkynixx hur går det för dig? Hoppas allt är okej?! Kram

Hej Måbättreframöver
Jag ser detta som ett problem som bara din fru och du kan lösa tillsammans. Ändå ger jag några kommentarer.

En fråga som jag ställer mig är vad din din hustrus oro bottnar i? Oro är alltid en känsla att ta på allvar.
Min erfarenhet är att när omgivningen uttrycker oro för någons alkoholkonsumtion så brukar det vara befogat. Därmed inte sagt att det behöver vara så i ditt fall.
En följdfråga är vad du tycker att du skulle förlora på att skära ned din alkoholkonsumtion?
Vänligen
Ikaros

Det är så himla konstigt när ens vänner kan kontrollera sitt intag och man själv står bredvid och beställer in mer och mer och tappar kontrollen.
Men jag tror att de aldrig kommer förstå till 100%, det är ju inte så konstigt heller då de inte känner samma sak.
Jättetråkigt att du hade en vän som sa sådär till dig. Låter inte som att den personen var en så god vän iallafall? Man tycker ju att om någon har ett problem med hur en dricker kanske den personen bör säga det innan den dumpar en? Eller sträcka ut en hand och erbjuda hjälp och stöd?

Du kanske inte själv tycker det, men jag tycker att varje person här inne är stark på sitt egna sätt. Att inse sina egna misstag och aktivt söka stöd är jobbigt och kräver mod.