Som många andra här så dricker jag inte "för ofta", men däremot så kan jag inte sluta när jag väl börjat. Jag dricker helt enkelt så länge det finns alkohol. Om jag köpt hem en flaska vin så känner jag ångest när jag ser att den snart är slut och vet att jag inte har mer alkohol hemma.
Jag tycker om att dricka vin. Tycker om att gå ut och äta och ta ett par glas och de gånger jag lyckas göra det så får jag ofta underbara kvällar.
Jag har gjort så mycket dumt på fyllan. Varit otrevlig, osmaklig, blivit omhändertagen och allmänt bara skämt ut mig. Dejter har slutat höra av sig ibland och jag har då förstått att jag varit väldigt osmaklig. Själv minns jag aldrig vad jag gjort och skäms för mycket för att fråga. Jag sticker bara huvudet i sanden istället. Det känns som att jag nu hunnit skämma ut mig inför precis alla i min omgivning. Det finns inga kvar som inte sett mig redlös och pinsam.
När jag är nykter är jag rationell, snäll och glad, så jag förstår inte riktigt själv hur kontrasten kan bli så pass stor.
Jag försöker ofta lova mig själv att nästa gång blir det bara 2 glas vin, sen vaknar jag på morgonen med kläderna på och undrar hur jag kom hem och är livrädd för att kolla min telefon.
Jag vet inte vad jag söker här. Kanske behöver jag mest få ur mig detta inför människor som förstår. Få "säga" detta högt.

Karin01

Hjärnan har varit i konflikt hela veckan. Tänkt att jag såklart förtjänat en flaska vin ändå, men nej, sen tänkte jag att jag vill fasiken inte skriva här igen att det inte blev som jag hade planerat. Jag vet visserligen att ingen här någonsin dömer, men ändå.

Så. Tillsist köpte jag alkoholfri öl och chips och lade mig och kollade på en rätt så dålig film.
Till veckan blir det två AW's, men det blir ett senare problem. Först ska jag njuta över att jag gjorde som planerat ikväll.

Karin01

Även gårdagen gick bra och ja, det var otroligt skönt att vakna efter en vit helg.
Har storstädat och gått ärenden och unnat mig fotvård.
Konstaterar att jag har druckit fem öl sedan nyår.
Det är så skönt att vila från fylleångesten.

linus

Hej Karin! Vad du är bra! När jag skapade en användare här i mitten av december var din tråd den första jag läste, helt på måfå. Även om våra problematiker inte sett precis likadana ut fanns det mycket igenkänning. Redan då hade du kommit långt, men det har varit ett privilegium att följa din fortsatta resa, du är grym och har kommit långt!

Björkek

Att vakna nykter och utan ångest är helt underbart. Det är något jag tänker på varje morgon när jag vaknar nu. (Har 16 dagar nykter idag).

Karin01

Jag bestämde mig för att köpa hem vin igår och dricka lite efter att jag hade pluggat.
Tog två glas vin framför Netflix och verkligen letade efter att alkoholdjävulen skulle börja styra och att jag därmed skulle sänka hela flaskan. Det fanns dock inte på världskartan att jag ville riskera en fylla och att vilja stanna hemma från jobbet idag.
Det var som att jag behövde testa lite om jag ens är på rätt spår?
Jag litar dock inte på mig själv för fem öre så att göra så här var verkligen att leka med elden.
Nu går jag inte på systemet mer den här veckan så inga mer soffexperiment.

linus

Vad skönt för dig att det kändes kontrollerat och bra. Jag tror att du absolut är på rätt spår. Jag vill inte på något sätt vara den jobbiga jäveln, men jag funderar ändå på hur "skarpt läge" det är. Jag menar verkligen inte att ta ifrån dig att du känner att du kan ta en kväll som igår och det funkar bra, utan jag tänker snarare att den specifika situationen när du nästan testar om det funkar kanske inte är helt representativ för hur du skulle agera i andra situationer. Det skriver du ju själv också iofs och behöver verkligen inte mig som skriver dig på näsan om det...

Karin01

Jag är helt enig i det du skriver, och just därför lade jag till att jag varken litar på mig själv eller kommer fortsätta experimentera för sakens skull. I en stimmig miljö litar jag inte på mig själv för 5 öre (inte hemma i soffan heller för den delen).

Skriv mig gärna på näsan, jag är helt övertygad om att jag behöver det när alkoholhjärnan vill ta över min logik :)

steglitsan

Har läst din tråd och ibland svindlade det till av igenkänning. Men helvete vilken resa du gör och fan vilken krigare du är. Jag är helt övertygad om att du kommer att hitta din lösning.

Jag var mest aktiv här för ca 2 år sen och det gick bra! Lite för bra. Höll upp helt i ca 8 månader. Sen började smuttandet på mingel och aws. Inga bekymmer! Men tiden går och minnena bleknar. Så visst har det hänt att det svartnat sedan dess. Inte så många gånger som tidigare men om det har att göra med att jag inte är ute och svirar lika ofta som tidigare eller för att jag faktiskt har lärt mig något låter jag vara osagt. Hur som haver så märkte jag under hösten att jag började dricka vin som avslappning, eller så var tröttheten en ursäkt för att dricka vin? Jag blev ju inte direkt piggare av att dricka så ofta. Oftast med vänner på aw två-tre glas flera gånger i veckan. Hade jag vin över från middagar med vänner brukade jag dricka upp det när de lämnat. Detta var ett nytt beteende. Vid ett par tillfällen hade jag gått till systemet för att köpa vin och dricka hemma. Något jag aldrig gjorde tidigare. Jag gillar inte vinsmaken och för mig har alkohol varit en social komponent. I början av januari fick jag en minneslucka och kände att jag svikit mig själv, det där jävla sveket alltså. Det var ett sånt kvitto på att jag begär av alkhol vuxit sig starkt under hösten genom frekvent smådrickande.

Nu gör vi detta. Ingen mer minneslucka 2017.

SL

Unicorn

Hej! Nu ja läst ikapp din tråd igen, det låter som att du är fått lite kontroll på alkoholen (förutom i stimmiga miljöer)? Så glad för din skull :)
Har du några kommande "prövningar" på gång eller försöker du undvika de?
Nu ska detta bli ett år utan bakfylleångest och suddiga kvällar!!

annaconda

Hoppas din helg blir som du hoppats. Du har i alla fall förgyllt min lördag då jag läst hela din tråd och känner igen det mesta! Känner framförallt igen envisheten. Det ska gå... Heja dig!

linus

Har flera gånger frågat mig vart du tagit vägen. Jag hoppas det är fint med dig. :)

Kram

Jag undrar också?
OM du inte mår bra, skriv några rader ändå. Vi finns här för varandra.
vänligen
Ikaros

Karin01

Tack snälla ni för värmen jag kände när jag återigen gick in här och såg att ni hade skrivit. Jag har tänkt på er och hur ni mår.
Tyvärr gick saker riktigt illa för mig i slutet av januari vilket har resulterat i påföljder och nödvändiga samtal. Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara känslan jag haft sedan dess. Det känns som att jag vandrat omkring i en motsägelsefull bubbla där allt känts hopplöst men eftersom jag ändå fortsatt framåt så har jag känt mig stark?
Jag har åtminstone inte varit onykter sedan dess.

steglitsan

Det är flera med mig som drar en lättnandes suck när vi läser dina rader.

Tråkigt att höra att du haft det tufft, jag hoppas att det blir bättre för dig.

Du är så sjukt stark, jag är glad att du förstår det själv.

Kram

BElisabeth

Så skönt att du varit inne! Många av oss var oroliga, och vi förstår att oron var befogad. Skönt i alla fall att du rest dig och börjar återhämta dig. Jag hoppas att du orkar ta fortsatta steg framåt.
Kram!