Senaste kommentarerna i forumet

Det betyder mycket för mig. Linnea, jag tror visst att du orkar. Annars hade du nog inte sökt dig hit om du inte innerst inne visste att du hade det i dig att vinna den här kampen :) Jag tror på dig! Hur mår du idag?

Vilken förfärlig retorik man ägnar sig åt inom AA. Ta det för vad det är , ett försök att skrämma fram nykterhet. Om deras program misslyckas, ja, då har du ett medfött fel som innebär att du är oärlig. Köp inte detta!
Du har samma möjligheter som vem som helst.
Jag försöker för min del att fokusera på vinsterna jag får av att hålla mig nykter. Funkar för det mesta.
Tror det är jättebra om man kan ta sig ur skiten utan piller.
Håller på dig!

Har försökt få antabus utskrivet, men enl. läkare är jag en av dem vilkas lever inte skulle tåla antabus. Har käkat campral och revia, men käde ingen som helst effekt av dem, som att äta sockerpiller. Tolvstegsterapi - bet inte på mig, fast jag verkligen försökte i flera år. Kände mig väldigt misslyckad - de måste ju betyda att jag är en av dem olyckliga själar som "inte förmår vara ärliga mot sig själva, de är inte deras fel, det tycks vara medfödd". Vilken fruktansvärd dödsdom, om t.o.m de som har allvarliga psykiska störningar kan tillfriskna om följer programmet, men inte jag. Tänker nu att mitt enda alternativ är att själv ta tjuren ur hornen och jaga bort den. Det tänker jag göra nu. Två dagar nykter, det är väl i alla fall en början. Många kramar till er alla!

Orkar söka hjälp eller vill söka hjälp? Kan ju äta antabus kan du inte dricka.

känner igen mig med, just dessa minnesluckor och denna ångest, Det har dock blivit bättre, tack vare detta forumet. Bara att kämpa på och var inne och läs här.

Jag är som en kopia av dig Karin01. Den enda skillnaden är att numera även dricker för ofta. Var många år så att jag med lätthet kunde sluta efter en dag, och inte saknade alkohol på ett halvår eller så. Men nu är jag fast i skiten. Har provat med allt möjligt men ingenting tycks hjälpa. Jag känner mig dödsdömd men orkar inte söka hjälp. Känns som om det ändå inte kommer hjälpa. Men jag får ju inte ge upp. Det skulle bli så synd om barnen då. Det känns nattsvart just nu. 2dagar nykter och jag bara ältar och ältar. Fruktansvärt att sitta och vänta på nästa tur till helvetet. Kram till dig och hoppas du orkar kämpa.

Det får man verkligen, unna dig båt gott el nåt fint. De gör jag, spar ju en del pengar som nykter

Jag tror nog det, att man hittar en anledning att få ta sig ett glas och lägga nån slags dimma över sig själv.
Är det fel tycker ni att unna mig nån slags "belöning" när jag uppnått en viss tid utan en fylla? Låt säga att jag köper något jag länge velat ha. Ni som förstår psykologi bättre än mig, tokigt eller okej?

I mitt umgänge så kretsar det alltid kring alkohol oavsett veckodag. Vet inte när jag var ute och fikade sist. Drack kaffe alltså. Nu är det öl- eller vinfika. Det är alltid ett par glas vin. Undrar om det inte är så att vi vill ses bara för att ha en ursäkt att få dricka lite vin. Det är ju mer accepterat att dricka i sällskap än ensam på kammaren. Vill inte lägga någon skuld på mina vänner och familj för det är aldrig någon som behöver sätta någon pistol mot min tinning utan jag föreslår gärna vinet själv. Tragiskt!

Att du kan ha den öppenheten.
Visst är det märkligt hur det mesta sociala kretsar runt alkohol i vissa bekantskapskretsar? Jag har få vänner som vill ta en promenad eller gå och fika.

Ja, jag är rätt öppen med några i min närhet om mitt drickande. Pratar mkt med min vuxne son som många gånger uttryckt oro över mitt drickande. Alkoholkonsumtionen är rätt hög både i mitt jobb och bekantskapskrets tyvärr.

Jag ska verkligen inte ropa hej för jag har själv druckit till sista droppen trots att jag bestämt motsatsen.
Men så länge vi försöker så är hoppet högst närvarande.
Hur ser det ut runt omkring. Har du vänner/familj som du ventilerar med?

Går inget vidare för mig tyvärr! Drack alldeles för mkt igår fast jag bestämt att inte dricka alls. Mår inget vidare idag förstås. Ska satsa på en vit månad. Äta sunt och skippa alkoholen. Kommer förstås inte bli lätt men det måste bara gå. Vill/måste sluta helt men måste nog ta små steg i taget. Har försökt tusen gånger förut och misslyckats. Är ju här igen? Tur att det här forumet finns!

Drack en flaska vin i helgen, hemma i lugn och ro. Halva i fredags och halva igår. Var precis ute och sprang så det har varit en fin och ångestfri helg.
På tisdag "firar" jag två veckor utan berusning.
Hur är din situation?

Hur går det för dig?

Hur gick det i helgen Mariamagi?

Läser era inlägg och känner grymt mycket igen mig. Det verkar alltid så mysigt med det där lilla glaset som sedan efter matlagning ,tv, mys med tända ljus och musik slutar med en halv bib. Vill så gärna dra ner eller eg sluta helt men halkar ständigt tillbaks. Känns som jag kämpar mest mot mig själv. Ska hänga här igen och tackar för att ni ger mig motivationen tillbaka.

... Är det troligt att det är flr mycket flr just dig.
Jag och min alko terapeut har pratar väldigt mycket om risk drickande i förhållande till allmänheten och i förhållande till mig.
Skillnaden ligger just i vad som påverkar mig negativt. Oavsett om det är flr mycket jämfört med normen eller inte. Om jag funderar eller mår dåligt av det är det för mycket flr just mig oavsett mängden.
Starka du som reflekterar nu!
Kram //V

Instämmer med Sisyfos. Problemet är att från det du beskriver nu till att det blir värre är att många inte ens reflekterar över det innan det är riktigt illa. Vänd den trenden så kanske du kan få ett normalt förhållande till alkoholen. Vägen till att det blir en flaska på balkongen efter jobbet var dag är tyvärr kortare än många tror
//PP

Ja, det är ett varningstecken. Jag önskar att jag slutat när jag började fundera över om jag hade ett sunt förhållande till a. Då var det inte så mycket, ungefär som du kanske. Men sakta men säkert hamnade det över riskkonsumtion och jag försökte gång på gång sluta och det blev ett sämre o sämre förhållande till alkohol med ångest som följd. Mitt råd är att du ska hålla dig under 9 glas per vecka. Förstår känslan o längtan alltför väl. Kanske kan du träna istället? Jag mår bra av det och får då den kroppsliga avkoppling jag behöver. Hur som helst, bra att du börjar tänka. Det är en dålig vana och den kommer att göra att du mår sämre på sikt. Sömnkvaliten blir sämre och du kommer att få ångestkänslor och dricka mer o mer.

Jag hade det likadant tidigare, nu har jag dock andra issues kring alkohol.
"Felet" jag gjorde var att jag romantiserade rödvin. Vin och matlagning, vin och en bok, vin och städning, vin och ett bad, vin och en film. Allt blev liksom "bättre" med vin. Det gör jag fortfarande i tanken, men bröt vanan. Gjorde alla dessa saker utan vin och lärde mig att göra mig av vid den ovanan.

Jag höll på som du. Drack mycket på helger inget i veckorna. Sedan började det med en återställare sen två sen tre. Sakta men säkert så eskalerade och till slut så gick det över styr. Fyllecell socutredning fyllecell igen ny utredning fylla i annan stad inlagd på sjukhus. Osv osv. Nä det sårade ur och man vet inte när. Det är tufft. Så jag ber dig tänka dig för innan för det kan gå åt helvete....

@aeromagnus;
Tja jag förstår inte heller, känner bara att jag har fel förhållande till alkohol och dricker på tok för mycket alldeles för ofta, sen kanske jag per definition inte är alkoholist, jag kanske snarare överkonsumerar men jag ligger absolut i riskzonen. En box vin per vecka el helg är inte ok! Mycket möjligt att jag dricker som en flykt, men det spelar inte någon roll i sammanhanget, eller jo det är klart det gör, om jag är deprimerad el nåt borde jag ju ta tag i det också såklart, hur som helst, jag är här för jag vill ändra på drickandet, för att få och ge pep till andra.
Men din kommentar var mycket positiv för mig, började tro att jag redan utvecklat alkoholism och blev vettskrämd häromkvällen, din formulering fick mig att tänka ett steg till; jag ligger nog bara i riskzonen, vilket ju inte är bra heller, men ändå :)
Tack!

Oerhört starkt av dig att skriva här! Tack för att bjuder in och berättar om din situation. Jag hör att du mår väldigt dåligt, ingen ska behöva må som du. Som flera skrivit redan så finns det hjälp att få, och det är väldigt viktigt att du tar emot hjälp när den erbjuds och att du ber om hjälp när du inte orkar klara dig själv!

Det är många som har läst ditt inlägg och jag skulle tro att det är fler än jag som tänker på dig.
Skriv gärna igen och berätta hur du mår.

Karin,
Alkoholhjälpen

Har absolut inget underlag för detta, men jag tror mer att det var en jättebra plats för att möta din ångest. En bra plats för att uppmärksamma alla känslor, inklusive ångesten.
När jag gick till jobbet igår utan fylleångest så kände jag mig glad. Det fick mig att inse att trots generell ångestproblematik och tidigare sjukskrivning pga stress så är det fylleångesten som är den största boven i mitt liv.