Senaste kommentarerna i forumet

Hej

Näe, bara väldigt full. Idag är första dagen jag känner mig någotsånär pigg...
Jag kan dricka väldigt mycket och för var gång jag dricker blir de lite mer. Jag är väldigt rädd för mig själv att jag har sån tolerans.

Hur går det för dig? Läste nåt inlägg på Ulfs tråd som du hade skrivit. Jag hoppas att det går bra för dig, ta en dag i taget och ha ingen alkohol hemma.

Bra punkter tycket jag.
Hoppas dessa kan hjälpa mig nu i början då jag inte känner mig redo att ta hjälp utifrån än.
Och super bra att du klarat att vara nykter i 3år ???

Hur klarar du så mycket alkohol?
Blev du inte medvetslös?

Klarade inte alls av att hålla mig nykter.... I fredags drack jag 1liter vodka.. 1JÄVLA LITER!!!! Fy fan!
De är bara att kavla upp ärmarna och börja om och hoppas på att det går bättre den här gången

Känner igen det du skriver, är också liksom bakis trots att det bara blev Ramlösa hela kvällen. Skakningarna var värre igår men har huvudvärken from hell idag istället. Men det gör inget för det känns ändå underbart att vakna och känna att man lagt sig nykter. Ingen ångest, ingen snustorr mun och inga minnesluckor. Känns så skönt, eller hur? Visst är vi duktiga? En hel vecka utan alkohol. Och fler dagar ska det bli. Kan tycka att kvällarna känns lite tråkiga utan alkohol. Man sitter där och glor. Men det har ju inte varit roligare tidigare utan man har lullat runt i ett falskt rus. Nu måste man fylla dagarna med saker man gillar och inte låta alkoholen göra jobbet.

Det har gått bra. Idag är det en vecka sedan jag tog mina sista återställare.
Sömnen är dock inte nåt vidare. Klåda o svettningar. Men värst är skakningarna.
Vaknar o känner mig nästan bakis men igår blev det bara cola. Var ute och åt middag med familjen och jag kände mig stolt över mig själv som beställde alkoholfritt.
Taggad på att fortsätta så här. Suget kommer och går men märker att det inte är ihållande så värst länge. Trist att killen blivit full och trött och sovit en massa. Det är då jag brukar bli rastlös och dricka och kedjeröka.
Hur mår du idag och hur går det för dig?.

Vi får tänka på varandra ikväll. Jag är inne på dag 6 och har också en lite slirig karl här hemma. Han dricker väldigt måttligt dock men man märker ju nu när man inte dricker själv att den andra är påverkad. Tidigare hade jag ju själv varit lullig och då tänker man ju inte på hur andra är. Vi får kämpa ihop här och tänka på hur bra vi kommer att må i morgon bitti. Heja!

AA är jättebra, det händer att jag går dit ibland. För där träffar man människor som förstår vad det handlar om. Men alkoholen är ingen demonisk kraft alls. Alkoholhaltiga drycker är som det mest runt om: Skapat av människor: Alltså inget demoniskt alls.

Och visst, be till Herren kan man göra, och det gör jag själv, då jag är troende. Men inte ens Gud kan hjälpa dig. Du måste ta beslutet och kämpa själv, ungefär som med träning.

Men återigen: AA är bra, man behöver ett nätverk med likasinnade.

Att vi är olika och att det är så himla bra att folk delar med sig om olika sätt och tankar hur de har gjort och gör.

Jag gillar ju tex AA.
Det betyder inte att jag tror att det hjälper alla eller att det är det enda rätta för alla.

Grattis och bra jobbat Jajamänsan!

Tack för hejarrop.
Suget är rätt stort nu. Ska hämta min karl på tåget och hörde att han redan är slirig. Blir en tuff helg. Men det ska gå. Imorgon ska jag vakna upp utan fyllångest och återställare....

Kram

Som tur är fick jag jobba extra ikväll och på söndag, så denna helg kommer jag att fixa :)
Sen hoppas jag att de blir lättare längre fram.
Men de är väl som du säger att boka in så mycket som möjligt dagtid, sen unna sig god mat på kvällen.
De känns så skönt att äntligen vara påväg!

Tack för ditt/ert stöd

Väldigt väldigt bra för din och din kropps skull att du är inne på dag fem.

Strålande :)
Förstår att det är jobbigt men kanske kan du se klådan och det andra som att något bra sker?

Kroppen håller på att hjälpa dig att få bort alkoholen.

Ramlade över dina inlägg här på forumet. Jag har en liknande situation som du och är också inne på min femte dag. Vill bara säga" Heja dig!"

Inne på dag 5. Har gått genom abstinens tror jag. 3e natten var hemsk. Inatt klåda över hela kroppen. Sover rätt hyggligt men är ändå trött. Har en situation med barnen som är jobbigt o suget var starkt i förrgår och igår. Igår vågade jag inte ens gå in på Coop pga detta.
Nu ska jag klara helgen....kan ju inte ge upp nu.

de har på någotvis varit så med drickandet att jag har känt skam och ångest efter jag druckit för att senare när det lagt sig blivit väldigt glad och upprymd. När ja då sen har varit glad ett tag så dricker jag igen och karsullen bara går runt;runt år efter år. Hur kommer livet se ut om man fortsätter att var nykter? kommer jag att kunna hitta den där glädjen som alkoholen tillfäligt ger mig. När jag dricker känner jag allt som oftast ett inre lugn kan slappna av och så vidare ger mig också en typ av adrenalin Kick ingentig är omjöligt osv. Har som jag nämnt tidigare många intressen men ingenting har skänkt samma längtan åtrå och kick som alkoholen.
Hur ska jag hitta ett substitut? måste nästan var i still med Bungyjump eller fallskärms hoppning.

Är inte så att jag sitter o har tänkt dricka ikväll men hur löser man de här på långsikt? lägger sig den här åtrån och längtan med tiden som en kärlek tänker jag, man saknar den man älskat till minnena mer eller mindre börjar blekna. Har sagt till mig själv att jag aldrig mer vill dricka så länge jag älskar att dricka vilket jag ju på ett sätt gör annars hade det nog aldrig blivit så här, ska jag nånsin mer dricka vill ja kunna känna likgiltighet in för att dricka eller inte.

En del i mitt Beslut är att jag Lovade mig själv redan som barn att aldrig bli som min Pappa, han var nog ungefär som jag gillade o festa med polarna osv Sen när alla började stadga sig så vart han kvar i sitt tonårsbetende. Han drack Mycket hemma framför oss barn, är otalig gånger som barn man inte fått sova pga Nån rockkonsert från steron.

Sen vaknade man alltså upp den 4/1 av tanken men vänta nu vad har hänt? är jag fortfarande jag eller har jag blivit min far? de man lovade sitt unga jag aldrig skulle ske är i princip här, skillnad är bara att jag oftast men inte alltid har nån att dricka med, suget och åtrån och problemen dom är dock dom samma. Har gömt mig bakom en fasad att jag åtminstone har varit på en "riktig" fest men i själva verket vet jag att precis som min far lika gärna skulle kunna dricka själv är ändå i slut ändan alkoholen jag vill åt.

Tack Kashmir och Macadi för era uppmuntrande ord.

Tack Leverjag för din omtanke :) Jo, det är fortsatt stabilt och mår till och med väldigt bra. Det där lugnet som jag hört andra prata om, sett andra uppnå har jag nu fått lite smak på. Inga större förändringar eller äventyr finns i mitt liv just nu men det passar mig.

Hur har du det och hur går det för dig Leverjag?

Förstår att du oroar dig. HUR mycket dricker du och hur OFTA dricker du?

Jag förstår dig precis! Samma här. Min strategi är just nu att vara upptagen så mycket som möjligt, så jag inte har för mycket tid att tänka och fundera.Jag unnar mig också god mat. Egentligen borde jag gå ner några kilon men just nu är det högre prio att reducera/ta bort alkoholen.Tror kanske också att en liten viktminskning kan ske av bara farten när man inte häller i sig vin i tid och otid.

Vet inte hur ditt liv ser ut för övrigt, men kan du inte prova att göra något helt annat än att gå ut i helgen? Jag har tre barn på 15, 11 och 9 år och fördelen är att de två yngsta gärna fortfarande vill hitta på saker med oss föräldrar. Jag har bokat in saker vi ska hitta på i helgen så jag ska vara så upptagen som möjligt. Kanske din 16-åring inte uppskattar att umgås med dig på samma sätt (pga av sin ålder, alltså) men OM han vill göra något med dig, så gör det. Hyr en film och smaska lite gott. Spela spel ihop. Gå på bio. Laga mat tillsammans. Åk på utflykt.

Nu låter jag väldigt präktig, märker jag, men jag vill bara försöka peppa dig. Jag är inte alls så präktig som jag kanske låter. Jag känner samma rädsla inför helgens komma skall. Jag går in här på Forumet flera ggr per dag för att känna stöd och kommer göra även så i helgen. Skriv gärna om du får panik eller vill ha stöd. Det tänker jag göra...

Vad är naltrexone? Försvinner suget efter alkohol med de?

De är så sjukt allting. Nu har det gått några dagar och det närmar sig helg, och vad är de jag tänker??? Jo, att de skulle vara kul att gå ut i helgen. Jag vet att jag får en sån sjuk ångest efter en kväll på krogen. Så här har de pågått i så många år. Min son har verkligen fått lida för mitt drickande när han var liten (han är 16 nu), och han lider säker fortfarande fast han säger att de är ok om jag går ut osv. De känns så himla hopplöst.

Hej Elin!

Jag förstår dig precis och det gör säkert alla andra här på forumet. Vi sitter alla i samma båt. Jag är också ny här. Gick med igår efter en rejäl fylla i lördags. Och det var inte den första, så klart. Jag hoppas dock att det var den sista i mitt liv. Jag har också panik och så svår ångest över min situation att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är gärna med dig på din resa. Vi kan försöka stötta varandra.
Kram!

Jag tycker du ska söka hjälp. Det är inte så farligt som det verkar. Jag gick själv till min husläkare, och fick naltrexone utskriven och tro det eller ej, men det hjälpte, åtminstone som lite stöd.

Skriv här på forumet. Jag använder min tråd lite som en dagbok och jag tycker verkligen att det hjälper. Man får hjälp och stöd av de andra på forumet. Nu har jag inte min tråd här, utan i "Förändra mitt drickande". Men jag var in här och kikade lite.
Gå in du oxå och läs andras trådar, det hjälper och du kommer att se att det är många som klarar det tack vare detta forum.

Du klarar det! Ihop med oss! Kramar

Hur har du det? Känns din strategi bra? Hoppas så att du får leva fri från press och krav och bara må bra. ?

Katy hur går det?

Kram