Senaste kommentarerna i forumet

Jag fick oxå en bipolär diagnos för 2,5 år sedan. Då gjorde jag precis som du, jag använde medicineringen som ett svep skäl för att sluta med alkoholen. Allt gott med det men det, men det var dock inte förrän jag vågade erkänna för någon annan än mig själv att jag faktiskt är en alkoholist som jag på riktigt kunde och vågade tro på en nykter framtid. Jag besökte NA där jag fick stöd och energi att jobba med mitt beroende.
Hur processen ser ut är såklart olika för alla och du kommer (om du inte redan har gjort det) hitta ditt sätt.
Kämpa på och ta hand om dig.
Mvh Jonny

Tack för alla era värmande kommentarer. Har inte druckit på 5 kvällar nu, även fast sambon arbetat natt 3 av kvällarna. I helgen var det jobbigt för tänkte "vad ska jag göra nu istället för att dricka? Vilken tråkig helg!" Sen så tänkte jag på allt det positiva jag har i livet. Var påväg att tok köra till bolaget några minuter innan det stängde men kunde låta bli. Min Karl sks iväg på resa i 9 dagar snart och fasar för det. Men började träna idag för att få något att göra på kvällarna och ta tag i min hälsa. Svårt men försöker peppa mig positivt med alla forum på denna sida. Kram

Du är kirurg! Ta tag i detta innan du råkar skada någon, snälla!

Tre år sedan op för mig nu. Räknar nyktra dagar, och äntligen är de nyktra fler än de onyktra, sedan nyår.

Vete tusan Leverjag om jag har några nya kunskaper att dela. Jag har lärt det mesta av infon här på A-hjälpen, filmer, böcker osv. Vissa saker är nya andra är repetition. Det sistnämnda är intressant för det går mer på djupet och det blir lättare och lättare att känna igen sig. För min del handlar det om att omsätta informationen och kunskapen till hur jag fungerar som person. Vår väg UR missbruket och vår nyktra livsresa verkar se olika ut beroende av personlighet och livssituation. Både du och jag (och ett flertal andra) har levt ett tag och är nu inne på 2,3,4 osv, varvet av tillfrisknande. Kanske vi bör se tidigare "snedsteg" som gåvor. Gåvan att få insikt om vår känslighet för A, gåvan att vi gett oss själva en ny chans att lyckas. Jag har valt att ta emot gåvan genom att BESTÄMMA mig för ett nyktert liv.

Min senaste upptäckt gällande a-sug är; när jag är ute med vänner så vill jag dricka/göra SAMMA saker som de andra. Det handlar inte alla ggr om att jag är sugen på just A utan jag vill inte avvika från de andra. Det tror jag är en grundläggande känsla av att man vill "höra till", känna gemenskap osv. Det paradoxala är ändå, att NÄR jag dricker alkohol så är jag den som avviker. Ibland har det skett offentligt genom att jag blivit ordentligt på fyllan, men för det mesta har jag avvikit genom att åka hem och fortsätta dricka..i hemlighet. Det har fått mig förstå, att samhörighet/ gemenskap uppnår jag INTE med hjälp av A.

För mig känns det som jag har en lång väg att gå...ja livet igenom, helst som nykter :) Det är mycket jag behöver ta ställning till, utsättas för osv för att klara av det. Märkligt nog känns det ändå lätt men lite läskigt (tänk om...osv). Att välja ett liv med alkohol vet vi ju är mycket svårare och absolut förutsägbart.

Mina 2 stöttepelare är att jag 1. HAR BESTÄMT MIG (oavsett; sug, meningslöshet, omotiverad, svag). 2. Jag har tillit till att jag kommer klara detta (jag har ingen aning om hur det kommer att gå till, men jobbar med tilltro när allt känns konstigt och osäkert).

Jag är bara i början på detta livsprojekt men väljer även idag att fortsätta :)

Ha en skön dag och vi hörs igen/ Kram!

Kämpar på, tog en paus från allt och åkte iväg ett par dagar för att ladda batterierna pga. tråkigheter med en släkting. Varit ute i glesbygden utan uppkoppling och bara varit ute i naturen.
Annars så tuggar jag på som vanligt. Nyår var inte speciellt spektakulärt heller, åt mat och drack julmust...
Nu är det är det till att återgå till vardagen och försöka hålla nyårslöfterna, dricka sundare och träna mer. ?
Hur går det för er?

Hej Sandra.
Jag känner så väl igen mig i det du berättar. Ja, varför? För egen del så ska jag vara perfekt i mitt arbete och sen orkar jag inte med det jag vill göra hemma. Då häller jag i mig lite vin och orkar lite till för att sedan i det närmaste vara sängliggande på söndagen. Känns verkligen inte bra. Det låter som att du har en förstående samt stöttande man. Ta emot hjälpen han ger dig! Min man är inte förstående.
Var stark!

Och du är så varmt välkommen hit.

Bra funderingar du har. Om du nu är så lycklig, ja, men, varför dricker du då? Under tiden du reder ut den biten; gör en god sak för framför allt dig själv och släpp alkoholen för ett tag. Se hur det känns. Även om det blir jobbigt och du sitter där om kvällarna utan den där blöta snuttefilten så härda ut. Skapa lite avstånd till drickandet. Då klarnar hjärnan, du slipper bära på allt detta tunga med ångest och skuldkänslor. Att få minnesluckor, dricka ensam och smyga är sånt jag också gjort och man är inte riktigt måttlig med alkoholen när det gärna blir på det viset.

Du verkar ha en väldigt fin sambo som säger som han gör. Ta vara på dina chanser och vänd detta. Det går och det är värt det, hur mycket som helst. Du kommer att upptäcka det själv med tiden.

Stor kram från mig till dig.

Vill berätta lite om mitt X....

Han började dricka när han va 13-14 år, är 50 idag och grov alkoholist.
Han är en utåtriktad och rolig person nykter (sålänge du inte har sett hela hans register, dvs även när han är onykter ) så kan tänka hans roll varit som din blivit...den som blir fullast, den folk skrattar åt pga alla grodor som görs och sägs...
Hur mycket betyder dina vänner för dig, dom du super med???
Har du vänner du inte dricker sprit med???

Om du inte vill dricka en helg så säg att du inte mår bra till dina fylle polare, bli hemma....tillåt dig låta bli!!!! Va ego där....va rädd om dig själv.
Du måste inte dricka för att andra gör det....prata med ngn vuxen (18 år är inte vuxet ) dina föräldrar om du kan...

Framför allt, va rädd om dig!!!!
Bryt ditt mönster om du kan, va tråkig när folk ber dig följa med på fest el dyl...
Byt vänner.

En alkoholist är ingen 'vacker' människa....inte mot sig själv o inte mot sin omgivning.
Du vill inte bli en av dom, prata med någon på riktigt!!!

Fick leta för att hitta rätt på dig. Du vanliga kloka människa som gör mig glad i min tråd, verkar läsa och fundera mycket. Ge oss gärna lite smakprov på nya kunskaper här.

Du, jag håller med dig. Mycket av det som triggar mig är vanor. Jag har ju inget sug efter alkohol i kroppen. Ibland efter socker men det har jag lärt mig för länge sedan att inte stimulera med sötsaker. Däremot finns det mycket i A. Vanorna gör att jag inte ersätter A med socker. Det är vanor som startar tankar som startar sug. Själva suget är väl kemiskt betingat nu efter missbruk men orsaken till det är vanorna, upplever jag. Intressant det där och det är därför det är så svårt tror jag att inte börja igen trots att vi klarat oss utan länge. Vi behåller vanor och tankar! Jag tror verkligen att beteendeterapi och hypnos kan hjälpa till här.

Önskar dig en skön helg. Kram?

Sex nyktra dagar har gjort underverk . Sovit bättre och ätit bättre och idag tom en timme på gym. Ska försöka att köra Vätternrundan i år , behöver sätta upp mål och få focus på annat än det destruktiva . Har gett mig tusan på att jag ska ta ansvar för min egen hälsa . Så många man svikit genom åren, det får vara slut med det nu. Vilken ynnerst att få vakna och inte vara bakis , det är vardagslyx det. Kämpa på därute!

Hej farmor :) "Den som söker finner" . Ja, tänk vad vissa saker börjar klarna efter en tids nykterhet. Jag inser att mitt beroende började i mycket tidiga år med socker. Jag har läst att det kan vara inkörsporten till senare bruk av nikotin och alkohol. Just nu läser jag "Sockerbomben i din hjärna" av Jonsson/Nordström. Tack farmor för länktips, det ska jag kika på. Jag har ändå själv valt att nyansera innehållet/villkoren i ett beroende. Jag vill tro att det inte enbart är ett kemiskt beroende utan också vanan har en stor roll i det hela. Det gör att jag inte känner mig så vansinnigt sjuk/ödesmättat i mitt beroende och att om jag bryter vanemönster så är mycket vunnet.

efter en gbp operation kommer alkoholen ut i blodet och till hjärnan mycket snabbare, hjärnan får en större kick. Den större kicken leder till att hjärnan tycker om det och beroendet är på gång...

Jag tänker nog att jag skall lämna relationen, jag vill verkligen inte ha massa alkohol runt mig. Tack för ditt stöd ❤️

Rent, fint och lugnt. Så bra att du tänker vara snäll mot dig! Att slå på sig själv hjälper verkligen inte till.

Hur gick det med tjejen? Bra att du kan se hur du lurar dig in i alkoholmissären gång på gång. Du har nog lite hjälp att du redan påbörjat resan och varit mer nykter de senaste månaderna.

Tror på dig ?

Undrar nyfiket hur det går för dig med allt?

Duschat, damsugit, tagit bort alla burkar, diskat och intagit mat och vitaminer, tänt ljus och ligger nu och försöker bädda in mig i bomull. Tänker vara snäll mot mig. Jag lyckas bättre om jag tänker snälla tankar istället för att anklaga mig själv.

livet känns som ett spel som man slår tärning och går framåt, en del rutor händer inget och en del åker man tillbaka till ruta ett, och en del framåt. Träffade en tjej som tyvärr älskar alkohol. Och det är det minsta jag behöver. Nu är det omstart och framåt som gäller. Varför envisas jag med att jag tror att jag kan dricka. När jag bevisat att det inte går om jag inte förbereder mig, med att ha bara en viss mängd. Har jag mer dricker jag tills jag stuppar. Nu är allt slut. Och målet är två månader.. Dag ett börjar nu

Heja aqua! Bra att du hittar information och argumenten som stärker dej! Om du är sockerberoende rekommenderar jag Lchf. Kolla på kostdoktorn.se eller googla på det.

Jag fattar att det känns omtumlande att ha fått en diagnos.
Men om den känns rätt för dig och du känner att du fått bra stöd så kanske äntligen du ges rätt förutsättningar för att få må bra.
Det är du värd.
Det är vi alla värda, att få må bra.
Imponerad över att du inte bara tycker synd om dig själv utan ser klart på det hela med alkoholproblemet också.

Det är att inte självömka och jag har äntligen insett att jag inte kommer någon vart genom att tycka synd om mig och självömka.

Bättre att kavla upp ärmarna och börja jobba för en förändring :)

Lättare sagt än gjort men häftigt att lära om i sitt eget tankesätt när jag känner att det ger positiva resultat.

Önskar dig verkligen lycka till!
Var rädd om dig.

och tryckte på 'Anmäl'. Verkade inte särskilt seriöst heller.... Skulle återkomma senare och berätta vilka de är. Hej å hå.... / mt

Personligen tycker jag inte att det känns bra med reklam på det här viset i forumet.

Man dricker för att man har alkoholproblem och/eller är alkoholist.
Finns hur många anledningar som helst till att folk dricker men grundproblemet är ju att man har alkoholproblem och/eller är alkoholist.
Annars försöker man knappast lösa sömnproblem, värk, dålig ekonomi, osv med alkohol.

Jag börjar min medicinering i slutet av denna månad. Det känns både bra och omtumlande att ha fått en diagnos, men jag har fått bra hjälp på vägen. Tänker dock inte dölja mitt A missbruk bakom en diagnos, jag vet vad som behöver göras. Kan dock förstå mig lite bättre, psykisk ohälsa och A missbruk ligger i släkten. Själv har jag missbrukat allt, mat,träning osv. Träningen ska jag dock återuppta ( det behövs många förändringar i tillvaron nu.) Inne på dag tre som nykter, så nu kör vi 2016!

Jag är en dag efter dig med nykterhetssteget. Lycka till :)
Jag är antagligen också en person med diagnoser. Har det i min nära släkt. Läkare har velat utreda mig men jag har avböjt eftersom jag inte velat gräva i mitt inre eller beteende med alkoholen. Medicinerar mot depression och tar anti-hjärt-klappningsmedicin ( glömt vad det heter) Hursomhelst: Lycka till :)
Kram