Senaste kommentarerna i forumet

Jag drack med tonic zero igår, med is och citron. Faktiskt en trevlig lördagsdrink! Poppade popcorn till.
Har återupptäckt saft med. Vill inte alltid ha bubblor.

Åh en spahelg får man ju lätt för de pengarna! Riktigt unna sig och ta hand om sig, kan det vara nått att se fram mot i trista februari?

🖐@Thompa_68 och tack! 🤗
Ja den gick över förväntan!
Festade till med Tonic water indian? Tror jag att den hette, light varianten riktigt god!
Eller hur ?! Något bra ska väl komma ut ur eländet 🤣

@lejla77 Härlig läsning, så fint att du haft en bra lördag! Vilken kanonidé att sätta upp ett sparande istället för pengarna som kastats i sjön. Det blir till guldkanter i vardagen och firande av kommande milstolpar skulle jag tro, låter suveränt. :-)

🖐Tack @Molnet 🌼 först ska man krypa och sen ska man gå och absolut inte ta " det första glaset"

@lejla77 .Heja heja.Bra jobbat!🌺

Lördag och nykter.. en väldigt ovanlig kombination men har gått över förväntans jäkla bra! Än så länge..
Var till gallerian idag för att titta på nya vårkläder plus ett evenemang jag ska på längre fram. Flera timmar senare kom jag på att jag inte ens hade en tanke på att systembolaget var där ... Också lite lustigt att det inte ens dök upp i tankarna, brukar vara prio 1 på det..
Har hunnit med att både helgstäda, rensa lite bland alla kläder- borde öppna egen affär 🤣
Tränat, som kroppen svarade riktigt bra på , leende i själ och på läpparna när jag for hem.

Igår kom jag på en skrämmande sak.. Var in på bankens utgiftskoll ..ca 3- 5000/ mån har jag kastat ut på a giftet!! Vansinne!
Nu klarar jag mig ekonomiskt ändå men tänk !
Det är mellan 36- 60.000 kr på ett år!
Gjorde mig illamående och fick en rejäl tankeställare..
Så nu har jag satt upp ett nytt sparande som konstigt nog heter "A"
Där jag ska lägga över samma summa, en morot och belöning som man göra något betydligt roligare och hälsosammare för!

Trevlig nykter helg på er alla som kämpar därute !🌹

@Jamila70 Jag tycker att du vekar vara väldigt insiktsfull, så jag tror starkt på att du vinner din kamp mot A. När det gäller ditt jobb så föreslår jag att du kontaktar facket. Bästa!

Tack @Thompa_68 ! Felräknat dock , blir 11 dgr idag men har en stark känsla att det kommer att gå bra- har än så länge ingen längtan efter a. Det är den där nya nyktra smekmånaden just nu då allt är ljust, hoppfullt och livet leker 🤪🤣
Och trots att det är fredag.. Men jag vet också att den där falska akompisen kommer att smyga sig på en när man minst anar det och vill att man ska "köpa nåt götta"
Men som du skriver just nu är det en tid för återhämtning och vara snäll mot mig själv och kroppen, för gud vet det behövs!
Jag smygläser för fullt just nu, kanske går in och kommenterar en dag- när jag är redo.
Just nu är jag inte det, men jag är så imponerad på alla som lyckats avsluta relationen med a och lever som nyktra friskare människor.
Jag hoppas att jag kommer dit en dag.
Men som när man ska lära sig något "nytt" det kanske tar några vändor innan man lär sig.
Invanda rutiner, vi är människor(vanedjur) och man måste ge sig tid att programmera om hjärnan till nya nyktra rutiner.
Det tar tid, och jag är en sådan person där allt ske typ igår-- tålamod, tålamod tålamod 😁

Tack återigen för ert stöd och råd. Visst har jag insikt att alkoholen är ett problem för mig. Låter ju så bra när du Gåbert säger att jag skulle vara vit ett tag för att sedan landa i måttligt drickande. Men förstår nog att jag inte kommer klara det för jag har gjort så många gånger. Aldrig är jag så glad när jag hållt upp ett par veckor även nån gång en månad. Då firar jag ordenligt och tycker att jag varit så duktig. Men jag ser ju hur knäppt det är. För mkt handlar ju om när jag får dricka igen. Jag gör lite sunda nyttiga grejer ibland och vissa dagar. Det känns bra. Men kopplar lätt av med vin. Ja och mitt jobb är stressigt och krävande och jag har inte trivts på länge där. Känner mig otillräcklig.. Men det är som jag med åren tappat kraft och ork att förändra. Vinet en tröst och avkoppling. Men vad som beror på det ena eller andra vet jag inte. Och Thomas ( tror vi är lika gamla). Jag har alltid haft en nära relation med alkoholen så jag tror jag ska göra som du. Måste göra som du för att inte bli sjuk och få dålig liv sista åren i livet. Jag ska bara bestämma tid. Kanske gå till ett möte. Jag återkommer. Få starta ny tråd på sluta dricka tråden. Tack för era kommentarer. Hjälper mig få klarhet. Tänk vad härligt det vore att tänka på nåt annat än när jag ska få dricka nästa gång. Vi kämpar vidare

@lejla77 Grattis till dina 11 dagars nykterhet! Nu lägger du grunden till att kunna fatta bra beslut om din framtid i lugn och ro, och ger din kropp och själ lite välbehövlig återhämtning. Fortsätt gärna dela och ta del av andras klokskaper här, det finns mängder av goda råd och historier man kan känna igen sig mycket i. De har varit ett viktigt stöd på min resa.

Hej
Ja men det gick ju bra sist...eller?
Till en början absolut, men sen barkade det helt..
Tänkte väl som många andra, ett glas skadar väl inte?
Men kan man hålla sig till ett glas , nej!
Svepte en tetra på typ 2 dagar och en flaska bubblor på det som någon form av dessert..
Dagarna, månaderna gick och föll tillbaka i samma jäkla ekorrhjul.
Några glas vin efter arbetsdag, många glas vin alla lediga dagar.
Drack till och med vin någon timme innan träning (helt sjukt , jag vet)
Så har jag hållit på , inte en helt nykter dag tills nu 5/1 .
Hade förberett mig hela helgen före att jag ska sluta för det håller inte i längden.
Så 11 dagars nykterhet än så länge.

Första dagarna var hemska!
Svettades och var så trött , bakfyllekänsla gånger 100! Och då blir jag inte bakfull i vanliga fall, blev inte ens full med de mängder jag hällde i mig.
Nu är jag bara trött men med en liten gnutta hopp om livet.
Jag önskar som så många andra att jag kunde dricka som en vuxen civiliserad människa , men har kommit till insikt att jag får nog hålla mig till alkoholfritt.

@Jamila70 Tack för att du delar dina tankar! Jag tror, som många andra, att en alkoholpaus på åtminstone ett par veckor är ett bra sätt att återhämta sig och få kraft till att fundera över sin situation och fatta beslut om framtiden i mer lugn och ro. Det kan vara jobbigt om man har annat i livet som man använder alkohol för att hantera eller orka med, men som @Gåbert skriver, ta en dag i taget, de första positiva effekterna visar sig snart.

För mig har det inte funnits något sätt att bli "omvänd". Att jag nu sent i livet förhoppningsvis inlett min sista alkoholfria period bygger på att jag ärligt för mig själv insåg och accepterade att jag inte kan styra när jag dricker alkohol eller hur mycket jag får i mig. Denna gång förstod jag också och accepterade faktumet att det innebär att jag inte kan dricka alkohol längre. Till sist, med stöd från många i forumet, började jag dra av mig offerkoftan och sluta tycka synd om mig för att jag inte kan dricka alkohol som "alla andra". Istället försöker jag fylla livet med positiva upplevelser och uppskatta de möjligheter som ett liv utan alkoholens grepp ger. Det har för mig tagit väldigt lång tid, men jag är så glad och lycklig över att vara på en betydligt bättre plats än vad jag var för bara knappa tre månader sedan.

Om du efter en alkoholpaus kan prova att dricka kontrollerat eller borde satsa på fortsatt alkoholfrihet är något du behöver avgöra. Jag är säker på att många kan lära sig dricka kontrollerat, men jag vet också att många, likt mig, gått genom nyktra perioder och sedan återgått till destruktivt drickande, gång efter gång. Det gäller att ärligt rannsaka sig själv.

@Jamila70 Tack för att du delar med dig av dina utmaningar. När jag läser tänker jag att ditt jobb verkar vara stressande för dig och att när du självmedicinerar mot stress så funkar du mkt sämre dagen efter på jobbet? Och då känner du skuld, så det blir en negativ spiral? Jag tycker att du verkar ha en dos insikt och motivation samt att du ändå lyckas hålla dig nykter till och från. Vi är alla olika, men skulle det kunna funka för dig att börja med en vit dag (då du kanske gör ngt trevligt/sunt) och sedan klappar dig själv på axeln och funderar på att ta en dag till. För det blir bättre dag för dag (med vissa svackor) för de flesta av oss. Håller tummarna för dig!

Hej. Nu är jag här igen.Tack AnnaPanna, Aeromagnus och JHL för er respons. Det är svårt det där med alkoholen. Jag förstår att jag har en så osund relation till den. En gång i tiden hade vi (jag o alkoholen) en rolig relation. Det var när det var fest och roligheter. Nu är det tyvärr aldrig så nästan. Ibland gör jag ett ryck. Dricker inte nåt på ngr dagar. Aktiverar mig med annat och sen. Sitter en liten jävel på min axel och säger att nu ska vi hem o ha myskväll. Åker och köper vin. Åker hem själv ( lever själv) och tänker det här är min kväll. Musik på, hundarna glada, glas vin, promenad, lite mat. Och ja allt känns bra. (Även om det är en typ tisdag). Blir inte full på nåt sätt men mys. Somnar gott. Och sen ringer klockan och arbetsdag dan efter. Hjärtklappning, ångest och hur ska jag klara detta. Dagen blir hemsk. Bara uthärdar. Inget vin den dagen. Dagen efter mår jag bättre och då.. gör vi favorit i repris. Men alltså, vem.. har jag blivit. Vill bryta detta men vet inte hur och skäms över mig själv. Men vet liksom inte längre vad jag tycker är roligt eller vad jag vill. Nu ser jag helt ok ut och ingen misstänker något mer än att jag kanske är lite ojämn i energi och koncentration på jobbet. Har lite stresskänslighet. Vad ska man göra? Forsätta så här eller kapitulera och krypa till AA och ge mig själv en chans till "normalt" liv..? Åka på nåt strikt hälsohem och bli omvänd? Hur hittar jag motivation till förändring? Ja mkt tankar men inga svar. Ingen kommer rädda mig förstår jag utan behöver hitta kraften att bryta och ta mig upp själv liksom. Ja lite tankar denna onsdag. Glad att få skriva av mig här och att det är ngr få som läser och responderar lite anonymt än så länge. Tack.! Och vet att andra kämpar med.

@1985h, jag såg att du har en ny tråd om ångest efter senaste krogbesöket men drog mig till minnes denna tidigare tråd om ett annat orosmoment du hade. Om du vill kan du berätta hur det gick med detta och vad det var som gjorde att din påbörjade nykterhetsperiod avbröts, kanske bra att börja där?

Mycket handlar om att hålla motivationen uppe, hantera ev sug och att försöka dra lärdomar av vad som inte fungerat tidigare för att hoppa upp i sadeln snabbt igen! Ett sätt som funkat för många är att läsa runt bland trådarna här på AH för att få tips och inspiration, skriva av sig litet om hur man känner osv. Lycka till!

@Sheriffen välkommen! Beklagar sorgen med er förstfödda.
Jag skulle nog dra öronen åt mig lite när man känner att man måste dricka något varje dag för att slappna av och bedöva sig. Av 2 anledningar. Mängden är kanske inte det farligaste men rutinen du skapar att bedöva dig för att inte bearbeta saker som hänt under dagen eller längre tillbaka kommer bli en saftig restfaktura att göra upp någon gång. Tror även risken är överhängande att mängden kommer öka för att uppnå önskad effekt. Med det sagt så är det riktigt bra att du skrev här och förhoppningsvis kanske kan få lite bra tips och input! Förstår känslan av att vara en stöttepelare för familjen och man i stunden känner att man är den sista som får lov att visa sig svag. Om du har en massa obearbetat så ta en kontakt med vården och be att få prata med någon. Beskriv dina bekymmer så kommer de att hjälpa dig. Tror som de ovan börja med ett alkoholstopp en tid. Kanske det räcker. Kommer definitivt inte föra något negativt med sig!

@Sheriffen Mitt alkoholberoende cementerades under småbarnsåren, det är en tuff period för både en själv och ens relation. Det började med en mindre mängd vid regelbundna tider, som efterhand ökades och kunde intas både regelbundet och vid behov. Så jag tänker att du har ett mönster som har en potentiellt kraftig nedsida. I backspegeln önskar jag att jag hade gjort något åt det innan det var för sent, så det får därför bli mitt råd till dig också.

Det finns alltid anledningar till att man behöver få i sig alkohol. Dina historia nyper verkligen om hjärtat, men drickandet kommer förstås inte att bättra situationen eller ge dig bättre möjligheter att bearbeta historik och hantera vardagen, istället precis tvärtom.

Jag tror du skulle må bra av en alkoholpaus på minst ett par veckor, för att ge kroppen och själen lite återhämtning och fatta välgrundade beslut om hur du ska tackla tillvaron och alkoholen framöver. Kanske kan du dricka kontrollerat eller så mår du bäst utan alkohol, det får tiden utvisa. För mig har det också varit viktigt att dra av mig offerkoftan och sluta tycka synd om mig själv, för att istället fokusera på positiva upplevelser i livet och de möjligheter som uppstår utan alkohol. För att kunna göra det kan man behöva hjälp från ens livskamrat, vänner och kanske också någon professionell samtalspartner.

Oavsett vad du tycker om vad jag skriver så är 5 enheter vid ett och samma tillfälle varje dag långt över gränserna för riskbruk av alkohol, så för din hälsas skull är det något du bör förändra.

@Sheriffen
Hej och välkommen hit för att utforska din relation till alkohol.
Menar du 10-20 cl starksprit per kväll? Isf är det ju en del, ett standardglas är 4 cl. Så oftast 5 enheter/kväll gissar jag?

Oavsett så skulle jag säga att om du känner att du måste få din alkohol varje kväll, vardag som helg, även när du ska ta hand om små barn, så ja det är nog ett problem. Som du själv börjar misstänka.
Under fliken Fakta och sen Alkohol här uppe kan du läsa lite mer om enheter och mängder isv. Jag tycker det låter mkt på en vecka och din hjärna vill kanske inte ge upp den snuttefilten utan fight.
Jag förstår hur man kan hamna här med denna vanan i din situation. Men kanske är det dags att försöka hitta ett annat sätt att ta hand om dig? Ett som leder framåt och gör att du får må bättre igen. Du måste ju inte hantera allt ensam och kanske kan du göra det lättare för dig själv på några plan iaf även om småbarnsåren ju är himla krävande.

@Sheriffen Hej 👋🏼 Det var en knepig frågeställning du kommer med tycker jag men tänker ändå att jag vill ge dig input i form av frågor istället för svar - dem sitter du på själv.

20cl x 7 dagar =140 cl så lite mindre än 1,5 dl - verkligen inga mängder = 5,6 dl i månaden och nu börjar det kännas mer. Vad som kanske är ett observandum är frekvensen - varje kväll? Verkligen? Blir det bara ett glas varje kväll eller blir det fler någon gång? Eftersom ett missbruk alltid är eskalerande så kommer kanske kvällen då du behöver två glas eller tre för att domna av och då går det plötsligt fort att komma upp i stora mängder.

En annan sak som slår mig är att du har så många anledningar till att dricka. Du förhandlar med dig själv. "Jag behöver det här för att x, y, z" - det kommer alltid att finnas en anledning. Har du funderat på om det är "alkoholen som talar"? Som talar om för sig att det är på grund av x du behöver en liten pruttare?

Du inleder med i princip samma frågeställning som du avslutar med vilket får mig att ställa frågan "är det jävligt behövligt" med en stänkare på kvällen för alla människor? Mitt svar är att jag inte tror det. Jag som ändå varit inne och vänt i alkohålet har absolut inget behov av en kvällsstänkare när livet är jobbigt. Jag har också svårt att tro att gemene man känner så. Jag tror att du kanske tom skulle sova bättre de där sex avbrutna timmarna om du inte tog det där glaset. Samtidigt som du aktivt (?) letat upp AH och lättar ditt hjärta, vilket är superbra, så ställer du en fråga som enbart du (med handen på hjärtat) kan svara på. Om du tycker att det är ett problem så är det ett problem. Tycker din sambo att det är ett problem? Har du provat att bara låta bli? Ligger du i sängen och förhandlar om glaset ifall du inte tog det? Går upp och tar det för att det ska bli lugnt på Hjärnkontoret? Då skulle jag säga att du har början till vad som kan bli problem. Tänker du "visst det är lite för mycket men jag har det under kontroll" - ja då skulle jag också säga att problemen börjat. Ingen människa tänker "idag ska jag bli alkoholist" och börjar supa. Det är alkoholen som smyger sig in och kräver mer och mer utrymme - fler ursäkter från oss osv osv.

Avslutningsvis vill jag be om ursäkt om jag någonstans uttryckt mig klumpigt eller framstår som om jag kommer med pekpinnar. Mina frågor och svar springer endast ur goda tankar och omtänksamhet. Hoppas du får någon hjälp i tanken att komma vidare med dig själv och vad du vill och behöver. 🩵

Hej. Har på senare tid insätt att jag kanske har ett problem med min alkoholkonsumtion. Dricker i regel cirka 10-20 cl sprit varje kväll innan jag ska sova för att jag mentalt känner mig helt jäkla dränerad. Lite livshistoria… Förlorade ett barn i spädåldern för 7 år sedan som jag inte har haft möjlighet att bearbeta då hela fokuset inom vården och allmänt dedikerades min fru medan så jag skulle vara en ”stöttepelare” gentemot henne. Arbeta, försörja och trösta. Ett år senare föddes våran andra son, vilket resulterade i att min fru blev omedelbart utbränd och jag större delen fick kombinera kolik, fruns mentala ohälsa, arbete, och omhändertagande för båda både under och efter arbetstid. Efter ett år valde vi att flytta till hennes familj (långt från min) för att hon skulle få stöd och hjälp för att hantera sina problem vilket delvis har hjälpt. Men det tog inte lång tid innan hon valde att bryta kontakten med hennes familj i storhet bortsätt från få av den väldigt äldre generationen. Vilket resulterar i noll avlastning i familjelivet. Min levande son har ADHD och kräver mycket utav oss som föräldrar, då han är för liten för vården ska bry sig ang medicinering (måste påverka skolan för att nån ska bry sig) så är det självklart jävligt energikrävande att vardagsgrejer som tandborstning tar en timme vardera morgon och kväll. Utöver detta så sprack en kondomjävel som resulterade i ytterligare ett barn som visserligen är en normal, lätthanterlig söt varelse. Men som alla barn tar sömnen ifrån dig i tidig ålder…

Vad jag egentligen undrar är… är det verkligen alkoholmissbruk eller helt enkelt jävligt behövligt med en liten hastig 10-20cl whisky för att domna av på kvällen innan man får sin dagliga 6 timmars sömn med 3 avbrott

Men det finns hopp. Glöm inte det.

"Om drickandet är ett problem har du fortfarande en chans. Om det är din lösning har du redan förlorat."

Hej!!! Låter som du börjat, genom att hitta hit och skriva och be om råd och hjälp!
Mitt första tips, är att läsa runt här i olika trådan, samt kanske formulera lite mål och pepp. Under fliken stöd finns ett program man kan starta med mkt bra verktyg och info man kan lösa igenom pö om pö.
Även om målet är att dricka normal kan det vara väldigt bra att starta med en alkoholfri period. För att ge hjärnan och kroppen en chans att ta smarta beslut utan alkoholens påverkan. Jag lade mkt tid här min första helg och skrev mkt första veckorna, så himla skönt med stöttning av folk i samma sist, och man är sig mkt om hur alkohol faktiskt funkar.
Jag var med rädd för vården och valde därför att prova förändras själv en sista gång. Fast med stöd härifrån, finns ju även fler program, som AA tex.
Bestämde tre månader utan alkohol. Nu efter en tid har perspektivet ändrats lite och börjar fundera på om det inte skulle vara skönt att slippa börja dricka igen. Framtiden får utvisa, men är just nu nöjd med att ha 6 månader som nästa steg.
Vi hörs igen!

Vet inte vad jag ska starta, men har väl varit en presterandealkoholist ett tag.
Säkert flera år. Sökt fester, anledningar till att göra det ”okej” att dricka, fotboll, träffa en vän på en bar osv you name it.

Nu har det eskalerat för är i en relation dör min sambo är alkoholist, har fått antabus i omgångar. Jag har märkt hur mitt drickande eskalerat över de senaste månaderna och har nu tappat kontrollen. Aldrig sett mig själv som någon som skulle va ”dum eller svar nog” att falla in i missbruk. Men nu är jag här. Vill söka vård men är livrädd för att bli stämplad och att det ska finnas i min journal. Vill verkligen vidare och dricka normalt, vill inte sluta helt, men till ett drickande som är hanterbart. T. Ex vara nykter i veckorna dricka max en eller två öl om man ses med en vän osv. Vill bara vara normal.

Var börjar jag?

@Suey, jag ska rapportera. Har snart mitt första möte men ingen läkare utan terapeut :-). Tror inte jag ska träffa en läkare alls faktiskt.

Ha en fin dag och här kommer en kram tillbaka :-).

@Bubbelmorsan Gör det, rapportera till oss. Lycka till, vi behöver vården. Vi är nog inte så skilda åt ändå, du o jag.

Och jag har varit den som hela tiden sagt: ta hjälp av läkare och tro inte på allt vad folk har varnat om därvidlag om lömska läkare och dritt senaste året. För alla vågar inte gå till VC för förkylningar längre. Detta är faktum. Fastän läkarna är till för oss. Så har jag sagt.

Jag hade ändå legat lite lägre vid mitt första besök hos alkoläkaren om det varit nu. Stämplar de mej som beroende vid avslutad behandling av alkoberoende, vilket det ju lär ska vara, kronisk alltså - som jag kanske var/är - och min läkare följer TS direktiv - vilket de allra flesta inte gör, som jag också har trott mig känna till, och tar mitt kort är mitt liv som jag känner det slut.

Och det har inte varit fråga om att köra rattfull. Såklart du inte gör. Sådant gör väl ingen av oss. Man behöver inte vara ansvarslös bara för att man är semi-beroende, det är ju det TS inte har fattat. Det är just det som är problemet.

Med en mamma på 95 år boende bortåt norgehållet, och jag 50 mil i öster, och hon med ny operation efter trettonhelgen, behöver jag mitt kort. Min läkare varnade mig för TS. Men är det nån som inte vatt rädd för läkare, Bubbelmorsan, så är det jag. Tror du fick fel bild av mig där.

Jag menade inte att du skulle missleda läkaren; men du vet vart du vill så du behöver inte lägga dig platt och be om ursäkt, var pragmatisk, vilket jag inte var.

Kram vännen