Senaste kommentarerna i forumet

Fy vilken jobbig stress!
Jag minns för några år sedan, jag hade beställt medicin i god tid innan jul, klarade mig inte utan den (mot yrsel). Den kom inte .... och kom inte ....och kom inte... Hur många gånger jag ringde under typ två veckor och tjatade och frågade vet jag inte, ingen förstod varför den inte levererades tills budet äntligen svarade den 22 dec: -Jag kan inte köra ut på landet det är SNÖ!!! Nähä, i december, säger du det?? ?
Gubben fick skjutsa mig till terminalen, själv kunde jag ju inte köra bil utan medicin. 11 mil enkel väg...
Så jag kan verkligen förstå din stress!

Kram!

Vilken himla tur i oturen du hade, men vilken livsfara du utsatte dig för. Du kom verkligen undan med förskräckelse. När man gör ett längre uppehåll reagerar hjärnan med att helt vidöppna alla receptorer för att söka efter alkohol. När du sen tillför alkohol är det fullt ös in i alla receptorer och man kan bli knallfull på mängder man normalt brukar tåla. Det är jättevanskligt. Var rädd om dig! Hoppas verkligen att du fått ett rejält uppvaknande nu ??

Jag gjorde liknande knäppa saker mot slutet, muckade gräl med en knarkpåverkad man bland annat. Himmel vad illa det kunde gått om inte omgivningen grep in. För att inte tala om alla karlar jag sexdejtade på fyllan. Usch, jag mår illa jag bara tänker på det. Tack och lov att det är historia!

Kram ?

Okej, okej, okej. Tänk okej tills okejet verkligen landar lugnt i magen. Allt blir som det blir. Just nu har du gjort allt du kan göra. Ingenting blir bättre av att du låter postnords inkompetens äta din energi. Gå ut i solen istället!

Kram ?

Yes. 18 dagar spiknykter. Igår drack jag. 6 öl, 1 flaska vin. Gick jättebra först, tills det slog till. Blev fullare än jag brukar bli. Ligger här i soffan med uppskrapad hand och panna. Tappade all kroppskontroll. Ramlade handlöst 3-4 gånger. Hade ingen balans. Hittade inte hem. Lyckades på nåt sätt boka en Uber till sist, så jag kom hem ändå. Jag ser det som en läxa. Jag kan inte dricka. Ska inte. Jag har förlorat.

Min medicin har inte kommit. Har beställt på nätapotek, hur kul är det att gå till apoteket och hämta ut medicin för alkoholism? Stigman är stark, staden är liten. Provat över disk i annan stad o där var det slut i alla 3 apotek...
Så beställde på nätet o har ej kommit. Gamla kartan slut. Klarar mig ju utan medicin, finns inte en chans att jag skulle dricka. Mest förbannad. Ringt kundtjänst igår, idag. Paketet fastnat på vägen, post nord stängt under helgen. Skulle bli uppringd av farmaceut på nätapoteket för att se hur de kan hjäkpa mig, såklart inte blivit det. Får ringa o vara jobbig, hatar det... Sånt här stressar mig!!

...det har varit en hjälp för mig. Fyra dagar är mycket när man just slutat, men det går att göra om, börja om. Ju fler dagar du bygger på, desto svårare att börja om. För mig har det varit så. Vill ju inte gå igenom den där första jobbiga tiden igen...
Det gäller att bita ihop, bestämma sig. Vara beredd på att det är superjobbigt. För mig har medicin hjälpt. Kanske hjälper det dig också att komma över den första tiden?
Jag tror absolut att du kommer att lyckas, men du måste verkligen vilja fullt ut, för det ÄR ju jättetufft!
Vi alla finns här och vill att du lyckas!

Att byta ut att vara nykter en dag per vecka mot att dricka en dag per vecka är ju en enorm förändring! Mår du bra av det och kan hålla det på den nivån så är det ju kanon! Var stolt över den enorma förändring du har gjort. Ni är ju några stycken här på forumet som har valt den lite bredare vägen, och era erfarenheter är enormt viktiga att delge andra.

Kram ?

Det har varit min ”behandling”. Försökte göra programmet men lyckades inte med det, men jag vet att det hjälper många.
Jag har lärt mig av andra här. Och jag har lärt mig av att skriva och reflektera. Eftersom jag läst och skrivit här nästan varje dag, har nykterheten blivit prioriterad och något som behöver sin tid.
Det har betytt mycket, nykter blir man liksom inte i farten- utan i stillhet och att orka hålla fast vid beslut. Det är ett rätt omfattande jobb och innefattar många delar i livet!
Forumvännerna har kommit att bli mitt viktigaste stöd. De vet vad jag kämpar med och står mig allra närmast när det kommer till just den här frågan. Att inte vara rädd för att skriva, att det inte finns något fördömande- det finns ju inte i några riktlinjer (eller det kanske det gör) men framförallt skapas den snälla stämningen av alla som skriver och av er som stöttar upp när det behövs.
Jag förväntade mig inte något av forumet, men har lärt mig oändligt mycket, tack vare allas delaktighet.

Alla känslor.. du har en spännande tid framför dig. Att lära känna sig själv igen. Och gå in i känslan med en tilltro och acceptans till sig själv.
När jag var yngre hade jag väldigt lätt att nå känslor, ilska, glädje, även nedstämdhet, skratt.
En gång då var jag med om en väldigt jobbig händelse som jag var tvungen att förtränga. Jag gick i en vecka eller mer innan jag var ensam och hade tid att pysa ut det där. Jag grät en hel helg tror jag. Tror det var sunt, men sånt har man inte tid med som vuxen. Minns när pappa blev svårt sjuk och jag passade på att gråta i bilen. Det var korta stunder då jag var ensam. Det är svårt att gråta nuförtiden.. tänker på the Hollieday...
Hursomhelst helst... det är lättare att se när andra borde bli arga istället för allt annat som vissa blir.
Den chef du beskrev i ett tidigare inlägg betedde sig som ett svin.
Så det så! Ville att du skulle utföra nåt åt hen och gjorde det genom att ifrågasätta ditt omdöme och dina prioriteringar. Så lyfter man inte människor. Jag blev arg å dina vägnar! ?
Tänker att det är ofta som människor/kollegor jag har vänder såna här saker mot sig själva istället. Tror att många egentligen blir arga först men snabbt vänder det mot sig själva. Nu tänker jag inte att det är riktigt sunt att pysa ut ilska till höger och vänster. Det är bra att andas, fundera, analysera först. Men när nån beter sig illa, då är det bra att identifiera just det och sin ilska (inte den påföljande känslan). Och som sagt det kommer andra känslor också. Det kanske är starkare alltihop nu. Skrattade högt häromdagen åt mig själv... det var länge sen.
Välkommen till en vår av känslor och glädje ????????

God morgon
Tror du skrev härom dagen att det liksom inte går att hålla sig sysselsatt med att baka och plantera varje dag och jag tänkte; varför inte? Precis de sakerna höll mig sysselsatt första månaderna, och jag behövde verkligen vara sysselsatt med antingen aktivitet eller nån sorts aktiv vila. Så, fyll dina dagar med sånt du gillar eller inte gillar.. behövs ju också ibland.
Idag ska jag gå en lång promenad, börja på en ny bok, plantera lite, och mastodontjobbet rensa garderoben... kram!

Vilka förändringar du gör! Är det något vi lär oss är det ju att vi har olika vägar, och olika mål och ofta växer de fram med tiden. En dag i veckan är kanske din metod. Heja dig!

Vilka förändringar du gör! Är det något vi lär oss är det ju att vi har olika vägar, och olika mål och ofta växer de fram med tiden. En dag i veckan är kanske din metod. Heja dig!

Igår drack jag vin. Jag är liksom inte där mentalt än att jag vill sluta helt. Kanske hamnar jag där någon gång?
För några månader sedan var jag nykter max en dag per vecka. Nuförtiden dricker jag max en dag per vecka.
Det är ett jättestort steg i rätt riktning som jag gjort med små myrsteg under flera månaders tid.
Jag har detta forum att tacka för att jag kommit i allafall såhär långt. Jag är inte särskilt flitig med att skriva här, men ni ska veta att både det ni skriver i min tråd och i era egna peppar och stöttar mig. Tack för att ni finns!

Tack AH, ilskan är dörröppnaren, sedan kommer alla andra känslor. Det ska jag ta med mig, det kommer att underlätta för mig eftersom ilska är en så otäck känsla för mig, en känsla som till varje pris måste bort. För nej, den måste inte bort "till varje pris", det är inte värt att betala med ett återfall för att bli av med den. Speciellt inte om den öppnar dörren för andra bra känslor. Tack!

Tack Vår! Jag ler ?. Att må bra, sitta och köra bil och sjunga med. Ja, det var länge sedan. Dit ska jag också igen!! Och vet du vad? Jag är en sådan där stenåldersmänniska som vägrar facebook. Jag sneglar lite över axeln på gubbens flöde ibland, och herregud, på helgerna, så mycket "mysbilder" med alkohol. Vissa som verkligen har massor av sådana bilder, rosenskimrande bilder som man vill visa upp. Jag undrar hur deras bilder ser ut framåt natten... eller som nu, en lördag morgon...?.
Godis är gott och sååå mycket bättre, att de inte fattat det än ?!

När jag vaknade i morse så kände jag att det är sååå skööönt att vakna nykter!! Jag har "glömt bort" att känna det de senaste veckorna då jag känt sådan trötthet och förtvivlan över sömnlösheten.
Jag är trött idag också, har sovit för lite, men jag är glad ?. Glad att jag är nykter.
Strax ska jag sätta mig i bilen och köra.
Jag minns. Så många lördagsmorgnar genom åren med oro och ångest. Fredagskvällarna innan då jag hållit i mig själv hårt - bara tre små glas eftersom jag oftast kommer hem sent på fredagar, jag måste köra tidigt imorgon, ofta fått gå och lägga mig tidigt och med knutna händer för att inte dricka mer. Ändå, oron på morgonen över ev dålig förbränning, lördagar är ofta poliskontroller, måste ta mig iväg, hoppas att det är grönt...
Jobbiga minnen som borde grävas ner och glömmas? Nej, jobbiga minnen som får mig att känna stor tacksamhet mot mig själv för att jag är nykter nu, som ger en skön känsla av lugn.
Jag byter också ett "måste iväg" till "vill åka snart", för det är ju därför jag håller på med mitt intresse - för att jag vill, för att det får mig att må bra ?.

Jag är okej som jag är.
Jag gör så gott jag kan - det räcker bra.

Nu är den här! ?
Min härliga nyktra helg!!
Nej, förlåt! ALLAS VÅR härliga helg, jag vill ju ha er med mig! ???

Nu hoppas jag att jag inte gör dig nervös eftersom du skriver ovan att:
"Jag ska skriva hela tiden här på forumet oavsett med- eller motgång! När jag inte har lyckats är jag skitnervös när jag ser att ngn har skrivit ngt och innan jag har öppnat inlägget för tänk om den personer tycker att nu borde du väl för sjutton lyckas!!! Och har jag lyckats är jag mer förhoppningsfull??"
Strunta i vad folk tycker!! ?Jo, jag vet, det är nästan lika svårt som att strunta i att dricka...
Sålla ut det som du vill ta till dig, tips som du tycker är bra, uppmuntran, stöd och hejarop. Skit i resten. För du lyckas ju faktiskt många dagar! Tappa inte bort de dagarna!
Oavsett hur det gick igår så får du ett "Hejja, bra jobbat!" av mig nu. För om du läser det här så betyder det att du inte har gett upp. Och att aldrig ge upp - det är det som betyder något, det är det som leder till framgång!

Önskar dig en skön lördag!

Kram!
???

Rätt. Du gör det här precis som du själv vill och känner att du klarar. Mer kan du ju faktiskt inte göra.
Du har tagit tag i problemet och börjat din resa. Du är här. Det är jättestort!

Jag hoppas att din natt inte blev alltför hemsk. Att du kan få vakna nykter till en ny dag, låta tiden jobba för dig - en dag i taget.

Kram! ?

Ja känner igen mig också upp och ner och en kort stubin . Men också en riktigt goo glad känsla idag . Spelade hög musik i bilen och sjöng med vet inte sist när jag gjorde det .
Inne på 7 helgen nu värst på fredagar . Alla lägger ut bilder på fredagsmys med alkohol så trött på det . Visst måste man kunna mysa utan , suget finns där idag fick det bli en Red bull o godis .

Jag tänker ibland att läkare under utbildning kan vara något positivt. De vet om att de inte är fullärda, de kan fråga nån mer erfaren och kanske resonera med nån om de är osäkra. Så tänker jag när jag får frågan. Men jag hoppas att du kan känna dig bekväm på ditt läkarbesök.
Hoppas också på att du kan få stanna lite längre tid. Fattar inte att det är så kortsiktigt när man får hjälp. Förstår att du blir stressad och orolig men fokusera på allt som blivit bättre ändå.
Önskar dig en fin lugn helg

Tack för ditt svar! ? Jag är inte där alls, att jag kan ta hjälp från VC, jag tänker att detta är mitt problem och jag tar det därifrån, ska klara detta själv, sen inser jag svårigheterna, det är inte lätt. Men jag vill ju dölja allt, inte erkänna mitt problem, men det blir svårt i natten, för då kommer ångesten. Fy, är snart därigen! ??

Att bli beroende av löpning istället är kanonbra. Akta så du inte skadar dig bara, då kan det bli dubbelt tufft.

Kram ?

Den kan sitta i länge, men oftast handlar det ju om starkt präglade vanor förknippade med alkohol. Och de tar tid att vänja sig av med.

Svinbra jobbat med 76 nyktra dagar! ??? Snart tre månader!

Kram ?

Hösten 2019 var jag sjukskriven av annan anledning, ljög på VC om min alkoholkonsumtion men blev avslöjad av ett blodprov. Fruktansvärt pinsamt!! Men läkaren tog det lugnt, berättade om olika läkemedel som kan hjälpa mot missbruk, erbjöd kontakt med beroendeklinik (öppenvård som inte arbetsgivare eller transportstyrelsen behöver veta om), frågade mig vad jag själv ville. Jag valde samtalshjälp på VC som är mest lättillgängligt för mig samt uppföljande blodprov så att jag fick lite lagom press på mig att ta tag i saken. Det funkade bra, jag höll mig helt nykter i nästan ett halvår och avslutade kontakten med VC.
Provade sedan att "dricka kontrollerat vid enstaka tillfällen". Det gick inte bra. Drickandet eskalerade igen till gamla nivåer.
Nu, vid jul och nyår så orkade jag inte längre. Slutade självmant och utan mer stöd än forumet här. Har bara druckit vid ett tillfälle sedan nyår. Men blir inte kvitt tröttheten. Den är förlamande vissa dagar. Tror inte det är helt eller enbart alkoholrelaterat utan kanske någon brist typ järn- eller vitaminbrist.
Insåg att jag behöver kolla upp det, men oj vad det tog emot! Jag var så rädd för att de inte skulle ta mig på allvar utan bara "skälla på mig" för att jag inte varit helt nykter sedan sist.
Men, så blev det inte, de tog mig på allvar, trodde på mig när jag sa att jag inte druckit något alls senaste månaden. Vänligt bemött och fick de blodprover jag bad om.
Tänker nu att den värsta skammen var att jag från början ljög för läkaren.
Det finns ju bra hjälp att få och väljer man att ta emot den så är alla så vänliga!!
Tar man kontakt direkt med en broendeklinik så tror jag dessutom att de kan erbjuda en ännu större palett med hjälp. Framför allt om man har mycket svår abstinens i början. Jag har inte haft det.

Kram!

Det var ju 10 månader den 24:e. Alkohol är långt långt bortom horisonten just nu.
Löpning gäller!
:)

De går upp och ner just. Fått läkartid på beroendemottagningen men ska tydligen träffa en läkare under utb och sen en specialistläkare. Kände bara nä de går jag inte med på vill inte träffa nån som är under utb så haft värsta meddelande karusellen med dom. Men måste träffa dem om jag ska få medicin el om plan B ska gå i stöpet måste beroendeenheten skriva remiss dit. Detta drog i gång massor i mig i går så att jag inte tog ett återfall va ett under. Sen rök jag ihop med min soc om detta. Och snart ska min tid här gå ut den 16/3 och pratade med soc om förlängning kunde få max 2 veckor förlängt gjorde inte mig gladare. Var fullständigt hysterisk och skrek på henne. Så gårdagen var verkligen ingen bra dag. Men är lite lugnare idag. Men känner oerhörd stress över flytta hem snart. Inte ens min terapeut tycker de är en bra idé. Men får gilla läget bara.

Vissa helger kan man känna mer saknad efter lite vin än andra. Den här är lite mer saknad...fast jag egentligen inte vet vad jag skulle sakna? Jag saknar inte huvudvärken dagen efter, onaturliga tröttheten förstörd dag o helg...så ? jag tar en vit helg till o trippar på med mina dagar. 76 dagar har jag kört på nu o fortsätter så ⭐️Styrkekramar till er som kämpar för att få må bra!!