Senaste kommentarerna i forumet

...blir det kanske fem dagar på raken? Det är kanske så du ska lägga upp strategin??
4-1, 5-1, 6-1 osv... till slut så kanske du frivilligt avstår den där dagen du "får" dricka..? För att du väljer att må bra istället?

Vet inte om det är en bra strategi, försöker bara tänka ut en metod som kanske kan testas åtminstone...??

Kram???

Grattis!? Så kul att höra att det går fint och att du mår bra! ??

Kram ????

..lätt tycker jag att det går för mig med den här grejen att inte dricka alkohol i tid och otid. Provocerande att säga kanske, men jag och ni vet ju samtidigt att det där med lätthet med lätthet kan förvandlas till svårhet på bara en sekund. Det gör mig iallafall ganska så misstänksam, detta att det inte känns svårare just nu. Lite som när man träffar sin drömperson och letar efter fel därför att ingenting kan väl känna så perfekt?

De andra gångerna som jag har haft uppehåll, typ vit månad, så har det inte alls känts lika enkelt. Då har jag liksom bara gått och saknad, längtat, trånat och väntat på att få dricka igen. Kanske är skillnaden att jag inte bestämt mig för att vara helt utan denna gång. Har hittills druckit två gånger denna månad. Och fler kommer det inte bli denna månad. Båda gångerna har varit planerade och fungerat fin-fint. Jag vet att det är en väg som inte fungerar för de flesta, och kanske inte för mig heller i förlängningen, men just nu så känns den vägen helt underbar för mig. Framförallt för att det är jag som styr. Det är jag som sitter på kontrollen just nu.

Ändå. Förvånande, konstigt och lite provocerande att ha gått från att skynda sig hem för att kunna ta första glaset vin till att lägga mig i sängen för att komma på att jag inte ens har tänkt på alkohol under hela dagen och att den förändringen skett under så himla kort tid. Undrar om det kan ha att göra med mitt dåliga minne och min benägenhet att aldrig blicka bakåt.

Tack för att ni finns och för allt ni skriver. Det hjälper mig så otroligt mycket att få läsa allas historier!

Ja, visst blir man lite förundrad och glad när man tänker på det så... Att man möter livet, som det är, att det är nu det börjar. . Vissa dagar får man acceptera att roligare än såhär blir det inte. Andra dagar fyller en med livsglädje över enkla saker. Jag jobbar med mitt tålamod. Att varje gnällig impuls från min hjärna inte behöver bejakas. Vartefter blir det lättare och lättare att motstå lusten att stilla de där pockande behoven. Hjärnan tror att den behöver något, men jag vet bättre, liksom.

Ett nykter halvår är fantastiskt bra! Då har man hunnit skapa sig en hel massa nyktra vanor och det går lättare och lättare.

Kram ?

Jag upplever att man mer och mer sällan längtar efter det där glaset.. Och som du säger, så mycket bättre man mår..

Idag är det ett halvår sedan jag drack alkohol . Känns nästan overkligt att jag klarat det !
Jag har inte satt upp nån tid med hur länge utan det får rulla på .
Ibland längtar jag efter ett glas rött vin men oftast går det lika bra utan .
Mår så mycket bättre nu , är lugnare i själen ?
Vi får se hur framtiden blir men idag är jag nykter , gott så ! ❤️

Att även om det endast var fyra dagar i rad som jag var nykter...samt att det var tufft så kände jag ändå skillnad under dessa dagar... skillnad i självkänslan...känslan av att vara/bli offer var inte lika stark..och det är något att minnas. Tänkte mycket på dig där Sisyfos...vad alkoholen gör med självkänslan...

Kram❣️

Varmt tack vänner för ert stöd!!

Ja, vad hände igår?? Varför åkte jag till "gamla jobbet"? Varför hällde jag inte ut eländet?? Kan inte riktigt svara på det fast kanske jag kan ändå...och så här dagen efter så låter svaret så otroligt naivt och på låg nivå men det är ju ofta då man dricker inte precis när man är den där kloka individen. Kanske var jag lite uttråkad?? I helgen var jag väldigt energisk... bakade och odlade. Och som jag skrev igår så var jag väldigt trött när jag vaknade och var det hela dagen ...lägg där till att det var en krävande dag på jobbet. På tisdagar har vi alltid teamkonferens under förmiddagen. Jag gillar det för att då träffar jag alla mina kollegor men det är väldigt intensivt och man får en del jobb efteråt att ta hand om. Jag märkte att jag var trött hade därför inte riktigt samma driv och det gör även att jag blir inte lika uppåt. Så jag hade den känslan när jag lämnade jobbet. Så mina tankar pendlade mellan att bara komma hem sätta mig i en fåtölj och läsa...vila...äta lite mat. Jag visste att min man skulle ladda ner en bandymatch så han skulle vara upptagen under två timmar. Den andra tanken var ju att åka och köpa alkohol för att jag iaf kunde bli lite uppåt under någon timma. När jag var inne på systembolaget köpte jag även ett par alkoholfria öl och ett par alkoholfria cider. Tycker vanligtvis inte om cider för att jag tycker att det är för sött men blev rekommenderad den sorten och drack den i helgen och tyckte om den. Tänkte att jag passar på och köper alkoholfritt för att jag ska inte gå till systemet igen. Hade tankar på att hälla ut alkoholen vilket jag inte gjorde. Så jag tror att tristess var den största orsaken för jag var lika nära att inte åka dit eftersom jag vet att jag mår så mycket bättre utan alkohol.

Och jag tänker...för att bli nykter..så kan jag inte så och baka varje dag...dock kan jag ta en promenad..men ibland handlar det väldigt mycket om att stå ut..att surfa på suget. Något som är bra är att jag hade ett stort garnnystan hemma så jag har börjat sticka vet inte riktigt vad det ska bli...kanske en sjal...men jag har iaf något att sysselsätta mina händer med.

Så hur känns det just nu? Jo, jag blev väl inte piggare precis..är trött, lite minneslucka, huvudvärk, ont i magen, sov för länge, lite ångest. Och jag tänker ..vad det värt det? Vad det värt att dricka den där alkoholen för att vara lite uppåt en timma och för att idag må så här?? Nej...absolut inte!!! De fyra dagarna som jag hade i rad...ja även om det var otroligt tufft emellanåt så var det så mycket bättre än det här jag känner idag.

Så nu ska jag göra allt vad jag kan för att ta fram positiva känslor för att få en bra dag! Om 45 minuter ska jag ringa min terapeut och prata...vi ska prata om vänskap idag..för att jag vill. Men innan dess ska jag sätta på kaffet och dricka en kopp och äta en macka. Efter samtalet med terapeuten blir det en promenad med min hund. Åka till couchen på viktväktarna. Tandhygienist och sedan hem igen för att bara vara. Nej jag glömde...ska åka till diakonen på Missionskyrkan för att låna en bok av henne. En bok av Tomas Sjödin som heter "Lita på att det ljusnara" 71 krönikor. Känner ni till honom? Jag tycker om att läsa hans böcker och att lyssna till honom.

Och till sist vill jag avsluta med några meningar som kom upp i flödet på Instagram. Tydligen är det Carl Jung som har sagt dessa ord..." Jag är inte vad som har hänt mig. Jag är vad jag väljer bli". Visst är dem bra? Passar bra in på mig tänker jag.

Så..ha en fin onsdag!

Kram:)

Så bra skrivet av Soffi!? Barn dricker inte, alltså behöver man inte dricka. Det dumma är att barn får lära sig att man ska dricka, dom blir lurade. Kämpa på Varafrisk! ?

Vi har lite olika problematik vi som skriver härinne och som Charlie skriver så försöker många sluta helt. Det har funnits andra som du härinne periodvis. Som dricker för mycket ibland. Tror att några har testat att logga det man dricker med appar t.ex. Eller som man pratar om köra ”varannan vatten”. Ditt problem är att du dricker alldeles för fort när du dricker vin el sprit. Hjärnan checkar ut när du når en viss berusning. Det enda helt säkra är ju att aldrig komma upp i den berusningsgraden, men det som är svårt med det är ju att det varierar olika dagar hur lätt det går upp i huvudet.
Vet inte om du kan känna när det är på väg att tippa över och hejda dig då? Eller verkligen sätta gränser även med vin. Smutta. Inte hälla i dig ett glas snabbt. Häll i dig ett glas vatten innan. Se till att du har vatten bredvid. Sätt en klocka på när du får ta nästa glas. Det finns olika sätt att hantera det. Ett är ju också att gå hem när starkspriten plockas fram på småtimmarna eller att helt enkelt låta bli att dricka då, men då gäller det att ha omdömet kvar. Och då måste du i princip räkna hela kvällen innan så att du inte passerar din gräns. Det är svårt, men kanske inte omöjligt.
Jag har levt mina allra flesta år med att veta när det var nog. Men sen gått över gränsen. Jag vet inte om man kan vrida tillbaka eller om hjärnan har en egen idé sen.

Gulligt du frågar Soffi!
Jo, jag är kvar. Februari har inte riktigt varit min månad. Lite hängig, trött och har druckit vin vid några tillfällen. Men jag bär med mig ett nytt tänk och är observant på mina triggers.
Snart lov och jag hoppas det innebär vila och påfyllning av energi.
Kram

Ja förr eller senare behöver vi ju prata om min nya nykterhet, jag o maken. Så att han förstår att jag aldrig kan gå tillbaka som det var. Men tror faktiskt inte han vill det. Men det är ju just detta med förväntningar på framtiden etc vi behöver prata om. Eller så är det bara stort för mig? För vi pratar ju om allt möjligt annat framåt, renovering, båten/ sommaren etc etc.
Skulle också vilja prata m barnen framöver när det gått några månader. När de kan känna sig trygga.
Tänker en hel del på att det är nu det börjar. Har ju alltid tagit till bedövning av något slag, hela livet. Fast jag inte fattade att det var det jag gjorde. Vill bli fri en gång för alla.

Ville bara kika in i din tråd o peppa dig att kämpa på!

Första veckan är värst. Det låter kanske lite som en klyscha. Men, jag tycker verkligen det. Första veckan ÄR värst. För min egen del så vet jag att det är så för, jo, jag har MÅNGA första veckor bakom mig, bara tre av dem har blivit hela veckor.
Det är så mycket att slåss emot första veckan. Abstinens, hjärnans kemi, vanans makt, tvångstankar, ångest ... listan kan göras lång.
En liten del av mig tror inte på att jag kan leva utan alkohol. Jag kan inte sova utan, magen fungerar inte utan, enda sättet att dämpa ångesten som river är alkohol, jag behöver ett glas för att slappna av, jag behöver vin för att bota huvudvärken... Allt det där har jag själv lärt min hjärna att det är "sant". Det ger dödsångest att förneka sig alkohol.
För mig har det hjälpt att tänka på barn - de behöver inte alkohol för att leva, må bra och vara glada. Alltså kan även jag leva utan alkohol, så unik ar jag ju ändå inte. Det ger mig startpunkten för att börja lära om. Det är svårt, men det går.
Sen är det vanans makt. Svår den också.
Jag tänker på en sådan enkel grej som när jag bytt jobb tex. Hur många gånger har jag inte upptäckt när jag kör mot jobbet på morgonen att ... hoppsan ... nu har jag kört fel, jag är på väg till gamla jobbet. Jag tycker att jag är vaken och klar i huvudet och ändå har autopiloten gått in och styr bilen.
Pinsamt när jag kommer för sent till nya jobbet, men det är ju bara att erkänna att jag körde fel. För alternativet, att inte vända och styra rätt igen finns ju inte. Ju fler gånger jag får vända och köra rätt igen desto lägre sannolikhet att jag kör fel nästa morgon. Det går ändå ganska fort att lära autopiloten den nya rätta vägen.

Vart vill jag komma? Jo. Du råkade köra till gamla jobbet igår. Lätt hänt. Inte hela världen.
Ingen kan ta ifrån dig att du hade fler nyktra dagar än på mycket länge. De har du kvar. Du behöver inte köra hela vägen tillbaka hem igen för att komma på rätt väg till nya jobbet.
Ser du avfarten där framme, vägen som leder till informationstavlan? Jag tror det, du var där häromdagen. Där blir utmärkt att göra en u-sväng och komma på rätt väg igen.

Kram!!?????

Anhöriga fick vara med när jag gick i samtal. Min sambo hade nog gärna deltagit och från början tyckte jag kanske att det var ok, lite senare, men sen bestämde jag mig för att det där var för mig. Det var min tid att fokusera på mig själv och på att jag skulle vara i centrum. Egoistiskt kanske, men det var fullkomligt nödvändigt. En orsak till att jag drack var just att det var så många andra som hade behov som jag måste ta hand om och när man inte orkar det så.
Det är bra och omtänksamt att han låter bli tycker jag. Och sunt också för den delen. Och visst är det mysigt med barnen/ungdomarna. Jag drack ju ”i smyg” när de gått till sina rum. Somnar fortfarande i soffan ibland, men det är så skönt att jag är nykter och inte har några gömda flaskor om de kommer in på kvällen och väcker mig.
Jag pratar ibland om att jag dricker a-Fritt. Jag har i och för sig druckit det i många år, men de omkring mig märker ju att jag är piggare nu.
Det är en process att bli nykter och jag vet inte om det måste vara en process för hela familjen. Det beror nog på hur det sett ut.

Har skrivit det förr, men jag började inte skriva här förrän jag visste att jag kunde vara nykter. Då hade jag kämpat länge med nyktra dagar och drickande om vartannat. Dag 2 som du undrade om i trådstarten har väl kommit både en och flera gånger gör dig, så det går framåt. Du är modig som skriver om när det inte går bra tycker jag. Sen tänker jag att det är bra om du faktiskt funderar lite mer över vad som gick fel. Jämfört med när det gick rätt häromdagen. Man behöver borta lite i de där tvångstankarna för att få bukt med dem. Men du är på väg!

Tittade faktiskt på fröna...har inte hänt så mycket men kollar imorgon??

Åh Sattva...kan man bli mer tacksam än så här ??❤️

Kram ?

Har följt dig i din kamp men inte skrivit så mycket. Jag kämpade i evigheter, flera år, som du. För mig hjälpte det att "comitta" till dem som for illa av mitt drickande. Och så äter jag medicin som gör drickandet svårare att det skulle spontanske. Det, och att min man också slutade. Ju fler dagar bakom mig, ju starkare insats, mer att förlora. Det gäller att göra insatsen tillräckligt hög...
Jag vet att du vill bli bemött "där du är", men jag är inte bättre än såhär att göra det. Jag berättar bara vad som fick mig att komma ut på andra sidan, och hoppas att du kan hitta något i det att kunna använda!

Det tycker jag du har gjort och fått din beskärda del av. Babysteps nu.
Skammen kan vara bra när den leder oss rätt- vi ska inte luras, ljuga. Det är funktionell skam.
Skam över den jag är. Den kan ta sig mycket märkliga uttryck, som hos några gränsar till skamlöshet.
Så knäppt är känslolivet.
Jag tänker att det inte finns så mycket att skämmas över. Du gör ditt bästa. Det kommer att ta dig långt.
Så jag tänkte mest kika in för att höra hur det gått med dina frön?
I mitt lilla brätte av minikrukor räknar jag till fem groddar. Det du, gjorde min dag. Imorgon är en ny.
Kram ?

för mig. Jag skulle så gärna få bort alkoholen helt från mitt liv men har ännu inte fixat det. Är på dag 8 nu, utan mål så vi får se var det leder ??‍♀️ Det värsta suget är över och det är väldigt skönt att slippa alkoholen

Alltså....jag blir så varm i hjärtat Charlie70❤️

Åh nu rinner tårarna igen...fattar inte att jag har vänner som bryr sig om mig ?❤️

Tack??

Osäker på om jag förstår vad du menar med professionell hjälp genom detta forum. Vi hjälper varandra här och så kan du göra ett program här på sidan (som legat nere ett tag men det kanske är igång igen). De flesta av oss här vill dricka noll sedan finns det några som strävar efter kontrollerat drickande. Kolla in Mrx, Tomen och Vinägers trådar till exempel.

Är på väg och ska natta flickan men gick in här för att kolla hur det gått för dig så TACK för att du skrev!
Kram!

Tänkte inte skriva! Nästa gång som jag skriver blir på söndag! Skriver inte förrän jag lyckas med fem dagar i rad!

Men så tänkte jag...men du...Varafrisk...du mår ju bra av att skriva...och just nu är dina vänner på forumet det bästa stödet! Just nu! Inte hela livet...men nu!

Å när jag skriver det här så rinner tårarna...

Tror inte att det var ngt annat än tvånget som drev mig idag...

Imorgon är jag ledig..ska ringa sömnmedicin för jag har skickat in datachippet..så jag vill veta...vad såg man?? Har även funderat på att ringa vårdcentralen för att höra om det inte borde vara dags för min årliga blodtryckskontroll med tillhörande prover.

Ska t tandhygienisten. Gå upp och väga mig på Viktväktarna. Träffa bästa couchen! Händer inte mycket på vågen men så bra stöd!

Vill inte skämmas...absolut värsta känslan?

Känner mig ändå hoppfull...så otroligt mycket att vinna??

Kram???